ANNONS
Integritet på Tailsweep

New York – och vad man i n t e ska köpa

/

Eftersom 19-åringen tog studenten med ganska exakt maxbetyg så ville vi ge henne en ”ordentlig” studentpresent. Samtidigt som hon har jobbat som danslärare på kvällarna så har hon slitit som en babian varför vi ville slå på stort och låta hennes dröm om att få åka till New York gå i uppfyllelse. Då vi har Nisse och svårt för långvarigt hundvakteri bestämde vi att jag skulle stanna kvar hemma hela den veckan.

Tajmingen med USA dollarmässigt är den sämsta på många år. Dollarn står i nästan 11 kronor och maken började muttra redan tidigare i somras. Han är långt ifrån snål, i alla fall inte när det är viktiga saker … bara snål när det kommer till mig och mitt spenderande, hehe. Hur som, jag fick honom att inse att resan får kosta så mycket som den bara kommer kosta. Det här skulle vara ett minne för livet och då måste man öppna plånkan en smula.

Jag opererades samtidigt som de åkte och de ville egentligen stanna hemma men, som jag sa: jag skulle inte dö och jag hade bästa uppbackningen hemma hela veckan de var borta. Plus att vi har facetajmat flera gånger om dagen.

De åker iväg och eftersom båda har varsin diagnos så var jag en smula orolig. De bråkar som fasen här hemma så jag var beredd på att få rycka in som medlare. Båda lider svårt av kontrollbehov men maken kammade till sig ordentligt och lät 19-åringen styra skutan helt. Innan de åkte hade hon gjort en lista på allt hon ville se och göra. Inte bara en enkel lista utan också kollat in kartan noga för att göra en exakt planering varje dag i förhållande till var allt låg. En av kvällarna tillbringade dom på Broadway för att se The Lion King, som tydligen var en helt magiskt häftig upplevelse.

De bodde på ett jättefint hotell precis vid Times Square och hade beställt rum med ”sky line view”. Nu för tiden så får man själv avgöra om man vill betala extra för frukost men eftersom det tydligen är lika dyrt överallt bestämde de sig för att inte ha det inkluderat utan äta på stan. Maken sa att frukost, lunch och middag gick på 2500-3000 kr varje dag. Wendy och jag höll på att smälla av. Hur f-n kan det ha blivit så jäkla dyrt där? Okej, de åt på bra och jättebra restauranger, men ändå. Maken berättade att sista dagen så beställde han ett glas juice på frukosthaket och betalade 90 svenska kronor för det!

På det här frukoststället kostade detta 700 kr … 

De var på alla attraktioner man kan vara på och köpte nåt sorts city-kort så att det skulle bli en smula billigare. 19-åringen är en grymt duktig fotograf och lyckades ta över 900 bilder. Jag kan inte låta bli att lägga ut några av dom.

Jag har varit i New York ett par gånger men har inte riktigt ”fastnat”. Å andra sidan så har jag inte ens varit i närheten av att göra allt de gjorde.

19-åringen sa att det här var den bästa upplevelse hon varit med om och nummer ett på listan var Empire State Building. Kvällsutsikten därifrån var magisk. Makens bästa blev deras långa scoteråkande genom Central Park. Det var tydligen helt otroligt.

Jag är så himla glad över att vi kunde göra det här för henne och jag är väl medveten om att inte alla kan det, vilket gör mig extra tacksam. Jag vet hur det är att vara utan stålar och det är viktigt att uppskatta saker och ting.

Något jag däremot har svårt att uppskatta är min mans smak. Jag brukar retas och säga att det beror på att han kommer från en liten, liten ”by” i södra Sverige där närmaste ”storstad” är Tranemo. Hur som. Under våra första år hade han dille på kylskåpsmagneter. Vi resten runt i hela världen så det blev en del. Jag hatade dom och vid en av våra flyttar så ”råkade” alla försvinna.

När de kom hem igår så var han så sjukt exalterad för att visa vad han köpt medan 19-åringen sa: ”mamma, du kommer dö men ändå vara tacksam för att jag lyckades stoppa inköp av magneter!”

Han packar upp påsarna och jag … dog.

Tre kaffemuggar. Okej, jag kan m ö j l i g e n stå ut med de två till vänster men alltså, den till höger …

Vem FAN köper en kaffemugg med KingKong klättrandes på Empire State Building?

De passar inte jättebra in på hyllan med mina Mateus-muggar men å andra sidan; en nöjd man är en bra man!

De hade för övrigt slagit på stort till mig och Wendy. Vi fick varsin blingkeps. Wendy är ju en ”kepsoman” så hon gjorde en frivolt. Me, not so much men jag blev glad ändå!

30
© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00