För ett par månader sen var jag hos en medicinsk fotvårdare, vilket jag är mellan varven. Mycket bra omsorg om fötterna. Hon var lite bekymrad över mina fötter och sa att jag nog måste börja använda inlägg eftersom det syntes att jag belastar dom fel. Något jag misstänkte själv eftersom jag har haft ont ett bra tag.

I min fördomsfulla värld så är det SKITGAMLA människor som har fotinlägg. Inte ungdomar i femtioårsåldern!

Jag började dock surfa runt på nätet. Detta i takt med att jag de facto fick mer och mer problem med att gå. Är dock typen som biter ihop och kör strutsvarianten. Om man inte tänker på det, så finns det inte. Typ så. Marknaden med fotinlägg är ett universum och jag gav upp att hitta det jag trodde skulle vara bra. Glömde bort. Förnekade.

I helgen gick jag en längre promenad i skogen med maken och efter den kunde jag knappt gå så jag insåg att jag nu var tvungen att göra något åt det.

Hamnade därför här igår morse. 350 kr för en riktig fotanalys och kanske nån tusenlapp för ett par inlägg, var det helt klart värt. Tänkte jag, och klev in.

För första gången i mitt skitgamla liv fick jag en sjukt bra beskrivning av hur en fot fungerar och jag kunde äntligen koppla sammanhangen med alla år av problem.

Tänker inte visa er en närbild av det här då mina fötter är allt annat än vackra just nu, men här fick jag se exakt hur jag belastar fötterna. Helt åt helvete.

Sen mättes fötterna för att man ska gjuta specialinlägg. Jag beställde två stycken: ett par inlägg för sneakers/gympaskor och ett par lite tunnare för skor med lite högre klack.

Eftersom 90% av mitt skobestånd består av skor från Caloublev jag lite orolig för vad hon skulle säga om dom, men se där ja, dessa skor har en gummisula och är därför v ä l d i g t bra för rygg och fötter! Halleluja!

Om två veckor ska jag tillbaka och hämta inläggen och till dess får jag bara gå ”väldigt korta promenader”. 

Kan ju säga att det var tur att man tog makens betalkort, hahaha. Helvitti så dyrt och jag trodde att han skulle gå i taket men han menade att hälsan kommer före allt.

Dock går jag under namnet ”Reservdels-Mona” här hemma nu. ”Först brösten, sen fötterna plus att din bil mitt i allt kostade 12.000 kr att lösa ut härom veckan. Du är fan inte billig i drift!”

Jättekul. Not.

Jag har en jättefin väska som jag bara har använt en gång. Tidigare i somras fick den följa med mig ut på restaurang och jag råkade göra misstaget att ställa ner den på golvet mellan mig och min bordskompis. 

Upptäckte efteråt att den fått fula fläckar och jag vet inte hur jag ska få bort det. Kan en sadelmakare fixa månntro, eller har ni något bra husmorsknep?

Jag älskar min egen dubbelmoral här: skriver i gårdagens inlägg om hur jag ser på alkohol i kombination med 18-åringen … och att jag sällan eller aldrig nyttjar alkohol.

Några timmar efter att jag har skrivit inlägget och schemalagt det, sitter jag på en av finhoodens restauranger … och blev akut sugen på en daquiri!

Sjukt gott men kände på riktigt att jag var en smula skenhelig. Å andra sidan så ÄR det ett faktum att jag inte är superförtjust i alkohol.

Vi åt middag med våra bästisar, Mats och Carina (Calou Skor) och jag glömde att ta upp det här med att hon ändrat designen på mina favoritpjuck … ni som vet, ni vet. Ska ta det nästa gång.

De åker till Milano nästa vecka. Skomässa.

Jag är galet avundsjuk.

För övrigt fick jag hem alla smycken från spanska Ciclón i fredags. Jag får fortfarande inte lyfta eller använda armarna så mycket men smycken är lätta så jag ska ner i källaren och packa alla ordrar nu. Det är så sjukt mycket snygga grejer. Jag är ju stortorsk på IOAKU, och kommer alltid att vara det men det här är en annan typ av smycken. Love it!