Igår var det soppkök och jäklar vad kön var lång! Vädret har varit ganska bra i Stockholm men inatt kom kylan och snön tillbaka. Jag går alltid längst bak i kön och fotar våra hemlösa bakifrån då det alltid står några i kön som inte vill vara med på bild men igår fick jag fota kön på tre ställen för att över huvud taget få med alla. (Fotar ju för vår hemsida på Facebook.)Matbilen är tokpackad med mat, frukt och annat. Varje söndag och varje onsdag.
Som vanligt serverades god mat. Vi har ökat på antal matlådor varje vecka och när kön är slut går vi ned på centralstationen och delar ut resten till de som i normala fall inte är vår målgrupp.Igår hade vi en enda låda över. Det säger en del om hur det ser ut här i huvudstaden. Jag hänger alltid i kön och pratar med så många som möjligt och när jag skulle gå förbi Johan och göra min vanliga grej: dra ner hans mössa över ansiktet, vilket alltid resulterar i ett hjärtligt och varmt skratt från honom. Igår säger han: ”du, jag har ett kärleksbrev till dig!”. Det var en lapp som han ville att jag skulle gå runt och visa alla. Om gratis luncher för hemlösa. Usch, jag blir så jävla förbannad när jag ser det där. ATT det ens ska behövas. ATT vi ens ska behöva finnas till. De flesta av våra hemlösa har telefoner så jag gick runt och bad dom fota av informationen.Det här är Jari. Hemlös sedan 19 år med en sjukt tråkig historia. I hans fall är det självvalt men jag fick så ont i hjärtat när jag fick reda på varför. Kan tyvärr inte berätta det här men det är extremt sorgligt och han har valt det för att straffa sig själv. I helgen blev han pistolrånad av tre personer och blev av med alla sina ägodelar. Telefonen struntade dom i eftersom den är från typ 1860. … och som vanligt fick vi nybakade kanelbullar från Preem Bredäng. Riktiga änglar!Socker-Lasse var så klart på plats och jag blev glad när jag såg att han använder min bloggläsare Ingers virkade sittkudde!Igår var det som sagt milt så han hade både halsduken, mössan och dynan som underlägg! Efter en stund ropade han på mig när han satt där. Jag gick fram och han nickade mot sin vagn och säger: ”Den där är till dig.” Jag fattade först inte eftersom hans vagn består av shitloads med bråte men så såg jag.I en av påsarna stack en ros upp. Jag blev jätteglad och gav honom en kram och han blev supergenerad.Fy fasen vad jag är lyckligt lottad som får ha dessa människor i mitt liv.❤️
