När det inte finns några gränser längre

Den här händelsen på en kyrkogård här i Stockholm har väl inte undgått en levande varelse. Jag hade inte tänkt skriva något om det men jag kan inte släppa det. Två unga killar är ute vid 23-tiden på kvällen och möter två andra, som är några år äldre. De vill sälja nån form av droger till de unga killarna, som tackar nej. Det slutar med att dessa två pojkar blir insläpade på kyrkogården och svårt misshandlade under hela natten. De läggs i en jordgrop, de våldtas, de förnedras, de torteras. En förbipasserande blir deras räddning och förövarna kan så småningom gripas.

Minst en av de två förövarna har ett långt förflutet inom laglöshetens land. Han har tidigare i sommar blivit dömd till fängelse för mordbrand, men av nån jävla anledning har hans dom inte verkställts fysiskt.

Våldet blir bara värre och värre. Snorungar går omkring med pistoler och skjuter ner likasinnade bara för att de blivit förnärmade. Ska vi ha det så här? Varför är samhället så jäkla lamt? Varför sätter man inte in resurser redan när dessa snorungsjävlar är små? En av mina vänner som arbetar som förskolelärare, säger att man på ett tidigt stadium kan se barn som är i ”riskgruppen”.

Varför vägrar ansvariga att se det verkliga problemet? Nämen nä, vi fortsätter bara och under tiden dör även oskyldiga människor, som råkar vara i skottlinjen, och snorungar växer upp utan grundläggande värderingar. Utan respekt för andra individer.

Fy fan så jävla arg jag är.