Nu ska vi prata om kopiering

Skärmavbild 2019-12-11 kl. 18.32.57
Igår fick jag ett mail där personen ifrågasatte företaget IOAKU.se, som jag hade ett mingel hos tidigare i veckan. (Lite senare igår kom även en kommentar i bloggen om nån ung youtuber/influencer …eller vad det var … som påstår att hon designat samma diadem som IOAKU säljer.) Varför j a g får det mailet är kanske också något man kan undra en smula över. Jag är en k o n s u m e n t som köpt Fannys smycken sedan 2012-2013. Snygga smycken till väldigt bra priser. Vi träffades som utställare på Formex-mässan under de år hon ställde ut där. Jag fastnade direkt för hennes design och var även hennes återförsäljare under några år på en smyckessajt vi hade. 

Okej, då tänker jag att vi ska bena ut det här för de som inte är invigda i hur det fungerar. Jag börjar med Fanny. Hon är utbildad designer och har studerat utomlands i 5 år, bl a i London. (Hon var f ö kursetta på varenda ställe hon har studerat vid.)

Fanny designar precis allting själv och får det tillverkat i Kina. Hon har jobbat med kvalificerade/certifierade fabriker där sedan starten och det är inte så att hon suttit bakom datorn och beställt utan hon reser till Kina kontinuerligt. 

IMG_9502
I våras bestämde hon sig för att satsa på diadem. Hon hittade en annan fabrik än sin vanliga smyckesfabrik och åker dit. Det som sker där, och som sker för ALLA som pysslar med egen design av accessoarer, är att fabriken visar vilka sorts grunddiadem de har, smala, breda, stål, plast etc. Sen får man ta del av deras utbud av pärlor, paljetter, stenar … you name it. Utifrån det ritar hon sen en några prototyper och åker hem till Sverige. Där ritar hon fler och mailar över alla skisser. I oktober-november lanseras hela serien hon designat. Hon säljer till många återförsäljare runt om i Sverige (butiker alltså) och i maj öppnade hon en egen butik här i Stockholm.

Nu till det som tycks uppröra och som vanliga människor inte har någon insyn i. Ja, Ali Express säljer precis allt och där finns två varianter av varor: kopior och äkta varor.

”Äkta” säger ni, ”hur kan då det vara sådan skillnad i priser på äkta varan där och äkta varan i butik här …. och framför allt: h u r kan ett Fanny-diadem finnas på Ali Express? Det måste ju vara HON som köpt färdiga designs!”

Näpp, inte alls. När man är ett litet företag, såsom IOAKU, och många andra är, så har man inte en chans när fabriken producerar vidare det man själv har skapat. De gör precis som de vill. Ibland byter det ut vissa av produkterna/detaljerna till en sämre kvalitet, ibland inte. Kostnaderna för dom är betydligt lägre än vad det är för oss här. Vi måste betala tull, skatt, moms, lagerhyra, löner etc.

Jag själv har ju en fot i smidesbranschen. Min man sköter det och vi säljer egendesignade smideskronor, ljusstakar etc till återförsäljare runt om i Norden. Vårt smide är lite speciellt, det är linoljebränt. En teknik som är extremt meckig men ger en fantastisk finish. Många i branschen har försökt kopiera våra storsäljare men de misslyckas av en enda anledning: det finns ingen linolja i Asien. Vårt smide är dyrt. Dels för att det håller en hög kvalitet men dels för att det tillverkas här i Europa. Ingen pallar att kopiera då det är för mycket pengar att investera i för att få samma kvalitet. Och dessutom är det en smal nish varför det inte heller blir attraktivt för riskkapitalister och andra som vill tjäna snabba pengar.

Jag köper en del saker från Asien och jag har haft en väldigt tur. Oftast. Jag var i Indien för flera år sedan för att hitta smidesprodukter då vi ville börja med lite billigare produkter som ett alternativ till våra egendesignade grejer. Detta på efterfrågan från våra återförsäljare. Då hittade jag fantastiska handmålade tuppar i återvunnen plåt. Ni som följt mig länge minns ju hur det gick till. Maken gick i taket där hemma när jag messade foton, men jag stod på mig och nåt år efter mitt besök där gick han med på att ta hem några samples och testa på Formex-mässan.

Malin
Kan säga att det snabbt blev vårt största affärsområde. Vi säljer sinnessjukt mycket.

I början var vi sjukt oroliga. Under 10-12 år ställde vi ut på Formex-mässan två gånger om året. En mässa för inköpare. Efter varje Formex åkte vi veckan efter till motsvarigheten i Norge. I inredningsbranschen så handlar ALLT om att kopiera. Folk är hänsynslösa. Jag var därför 100% säker på att, efter vår första mässa med dessa tuppar, så skulle nån jefel garanterat ha hittat ”min” fabrik i Indien. Mässan är ju var sjätte månad så veckorna kröp fram. Vi hade fått ett löfte från fabriken att de inte skulle sälja till några andra i Norden men sådana löften brukar vara värda skit och ingenting, oavsett om de är muntliga eller skriftliga.

Nu har det gått 5-6 år sedan vi introducerade dom i Norden och fabriken har hållit sitt löfte. Kan kanske bero på att vi köper in kopiösa mängder och har sagt att; i samma sekund vi ser att nån annan tar in dom så lägger vi ner på två sekunder. De förlorar därmed en bra och säker intäkt.

Men som sagt, vi har haft tur. Andra saker vi har haft har dykt upp hos andra mässan efter att vi har visat dom. Då slutar vi sälja det på en gång. 

12576351-origpic-7783a1
Den här ljusstaken har jag designat. Finns i två storlekar. Jag kan inte rita över huvud taget men jag gjorde en skiss, som jag mailade över till chefen på smedjan. Han gjorde en prototyp (den ser tunn ut framifrån, men är ”dubbel” … svårt att förklara) som han skickade över. Jag kom med lite ändringar. Han gjorde en ny och när jag till slut var nöjd så tog jag med den på Formex för att se om den skulle sälja. Det är där man tar ”tempen” so to speak. Den sålde/säljer väldigt bra, så vi satte den i produktion. Jag har sett en del nästan likadana på marknaden men min är linoljebränd och kan således inte kopieras. Såvida inte någon gör det här i Norden/Europa men då får dom ett fint brev från advokatfirman.

Så, vad jag vill säga är att det inte alltid är vad man tror. Det är så otroligt lätt att tycka och tänka om saker man minsann vet, men egentligen inte har en aning om. ALLT som finns på exempelvis Ali Express har designats av någon, sen om det är Fanny i Sverige, Jocelyn i USA eller Shu Min i Kina kvittar.

Dock är det alltid farligt om man tar åt sig äran för vad någon annan har designat. Man kan alltid ”inspireras” av andra, som t ex det här smycket. 

Skärmavbild 2019-12-12 kl. 10.13.42
Den här trollsländan var bland de första smycket jag köpte av IOAKU. Säkert 7-8 år sen. Hon designade den i olika varianter. När jag var där i veckan berättade Alexandra, Fannys syster som är försäljningsansvarig, att det inte är helt ovanligt att kunder kommer in i butiken, pekar på dessa (som finns i både silver och guld) och säger ”jaha, jag ser att ni har kopierat Edblads!” 
Skärmavbild 2019-12-11 kl. 19.09.00

Ovan trollslända kom Edblads ut med förra året men eftersom dom är ett så mycket större företag så tar man för givet att det är det mindre företaget som har kopierat.

Som sagt. Allt är inte alltid vad man tror vid första ögonkastet.

  1. LiSe skriver:

    Bra skrivet Mona! Har en väninna som är designer och har sålt sina produkter till bl a större varuhus. Att ta patent o skydda sina produkter är både kostsamt o tidskrävande, så därför har hon inte gjort det. Och vad händer.
    Varuhuset sålde hennes produkter, men några månader senare har de en nästan identisk, men billigare produkt o köper inget mer av henne. Tråkigt men sant o hon kan inget göra.
    Så alla får kämpa på med sitt …

  2. Bra att du informerar hur det funkar (eller inte funkar) i verkligheten. Jag vet, sedan mitt ”förra liv”, hur svårt det är att skydda sig som designer och upphovsman/kvinna. Handlar inte om den branschen du skriver om, men är detsamma vilken bransch det än gäller.
    Sen vet vi ju att det alltid finns de som tror sig veta bättre, trots de är dåligt pålästa och inte vill eller har förmågan att ta till sig rätt information. Det är en djungel där ute, så innan man tycker och vet, handlar det om att ta reda på fakta!
    Kram Mona!

  3. Madde skriver:

    vilken bra o informativ text – tack Mona…..
    ….när det är synd att människor som inte förstår hur det går till ska skrika högst o gällast – lite källkritik kanske skulle behöva infiltrera deras hjärnor ??
    vi är inga grossister mm – men klart att man vet hur dessa saker går till. Så jäkla dumt att stötta kopierings-handeln o det är till o med olagligt att köpa tex ”Turkiet”väskor av kända märken……
    mvh Madde

  4. Sanna skriver:

    Limited Edition och Swedish Design – eller hur! Låt henne försvara sig själv vilket hon varken kan eller vill. Skämmes ta mig tusan.

    1. Men på riktigt Sanna. Du v e t ju inte hur det fungerar. Att sitta på höga hästar och säga att nån ska skämmas: what the fuck?! Ska hon försvara sig mot såna som du, som redan har bestämt sig och minsann tror sig veta? Och var skulle hon försvara sig menar du? Nej, hoppa ner från hästen och chilla en smula. Det k a n ju faktiskt vara så att du har fel … Och du, om jag designar något så ja, då är det faktiskt ”Swedish design” och knappast spanskt … eller kinesiskt!

    1. Anonym skriver:

      Så gör alla, till och med barnvagnsmärken, och har gjort så i alla tider. Det är bara att det är lättare att upptäcka när t.ex. Aliexpress m.fl. finns. Själv är jag så yrkesskadad att jag nästan aldrig köper något längre utom direkt från hantverkaren själv.

      1. Fast, nu fick jag ju se en hel del ritningar på dessa diadem redan i våras. Vi känner inte varandra privat jag och Fanny, men jag frågade henne då vad hon hade i pipeline, och då visade hon mig. Tycker kritiken mot henne är förjävlig eftersom jag v e t hur hon kämpar bland alla drakar.

        1. Anonym skriver:

          Nu menar jag inte ”diadem-kvinnan” alls, har inte intresse av just diadem. : ) Jag menar rent generellt.

          1. Ah, jag fattar. Dock är det ett sjukt stort problem. Det jag vänder mig emot är att nån påstår sig ha designat, eller när någon som faktiskt h a r designat men ifrågasätts. Fanny är bara ett litet exempel på hur det går till. Sofia Wistams första halsband, det med ekg-kurvan, säljs också på AliExpress.. Det är många, många designers som råkar ut för det här. Det finns som sagt rufflare som rider på andras vågor.

    1. Maja skriver:

      Oj, det där var ta mig tusan riktigt otrevligt skrivet. ”Skämmes ta mig tusan”, uttrycker du dig verkligen så mot människor du inte känner?

      Om du inte vet hur svårt det är att skydda sin design så kan jag tipsa om Trendensers kategori ”lika som bär”. Ibland är det välkända märken som kopieras men ibland är det faktiskt mindre hantverkare som får sina produkter stulna.

      Hur det är i just det här fallet har jag ingen aning om – men det har inte du heller.

      Det konstiga i det här är hur ”den unga influencern” kan sälja exakt likadana diadem som Fanny säljer, men igen, du har ingen aning om hur det här har gått till och vem som kopierat/lurat vem så du har verkligen ingen anledning att huta ”skämmes” åt någon!

      1. Word! Att jag reagerar beror endast på att jag vet hur jäkla svårt det är för etablerade designers. Allt handlar om kopiering men rätt ska vara rätt!

    1. Madde skriver:

      Men herregud vilken gnällfis (eller troll) du är….det är väl klart att Mona svarar på ett påstående som hon fått frågor på.
      Och har man rätt (som hon har – då hon är väldigt påläst i denna branch) så är det ju bra att vi andra får veta-det är många som är allmänbildade o vet dessa grejer – men det finns också en del som skriker för att de tror de vet och dessa borde ta mig tusan skämmas…..

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..