Det man kan konstatera utan några som helst tvivel, är att det blir värre. Bokstavligen varje minut. I Sverige uppskattar man att det finns 60.000 pedofiler men problemet är att den siffran grundar sig i en undersökning från 2004. Sannolikheten för att siffran är galet mycket högre nu, 15 år senare, råder det knappast någon som helst tvekan om.
NetClean är ett företag som jobbar med att spåra övergrepp på barn på nätet. De arbetar tillsammans med Interpol, olika organisationer runt om i världen och med poliser world wide.
En av organisationerna som var representerade på konferensen i onsdags och som kom från USA, berättade att, tack vare NetClean så har dom nu en handläggningstid på ett par veckor, att jämföras med tidigare två år. TVÅ ÅR!
Jag tänker inte bli långrandig med för mycket info men vill dra några av punkterna. När man får in ett case med bilder/filmer så koncentrerar man sig på bakgrunden för att få info om var i världen det har fotats/spelats in. Tekniken går oerhört fort framåt och vid ett tillfälle så kunde man urskilja en medicinburk på en hylla i bakgrunden. Burken var inte inzoomad utan man kunde bara se konturerna av den. Tack vare avancerad teknik kunde man b y t a bildens pixlar och på så sätt zooma in den. Då framgick personens namn och övriga uppgifter. Från det att de lyckades få fram namnet till att de kunde göra en husrannsakan så tog det 40 minuter. Galet imponerande. Man kan även spåra ett foto på nätet. Alltså, om jag lägger upp en bild på mig själv och andra lägger upp den lite här och var, så kan man spåra den och poff, så går det att ta bort den!
Men. Vad hjälper det när marknaden för övergrepp mot barn växer hundra gånger snabbare än det går att få fram resurser för att komma till bukt med problemet.
Karolinska Sjukhuset håller i detta nu på med en omdiskuterad studie. De har tagit sig in i Darknet där de erbjuder KBT-terapi till dessa människor. Forskarna tror att de egentligen vill bryta sitt beteende. Läs mer om studien HÄR.
När chefen för Interpol avslutar sitt anförande med att säga att han personligen misströstar så bryter man ihop. Han ifrågasätter varför det finns åldersgränser på allt möjligt men inte för att ge treåringar en mobiltelefon och hooka upp dom på Youtube för att se barnfilmer! Och det är ju sant. Varför kan vi inte införa åldersgräns på mobiler och innan de når den åldern så får de bara ha mobiler som man kan ringa och messa med?
Tekniken för dessa vidriga människor blir bara mer och mer avancerad.
Den ökade mängden material.
Våldet mot barnen i filmerna och på fotona blir allt grövre.
Hur gör man för att komma åt det här problemet? Jag tror på information. Det MÅSTE ingå i Läroplanen. Det MÅSTE ingå i varenda utbildning som har med vården att göra. Vi MÅSTE jobba på att få barn att förstå att de måste berätta.
Problemet är bara de barn som blir utsatta av en närstående. Det är extremt få som anger sin förälder t ex. De blir oftast hotade till tystnad.
Tell me all about it.