Igår var det danstävling för talibanen och jag var som vanligt lagledare tillsammans med ett par andra dansmammor. På vår dansskola, Kindahls Dansskola, är det galet bra föräldrar och det är ett sant nöje att vara på tävlingar och i andra sammanhang.
Dock är det inte alltid tävlingarna i sig är bra arrangerade. För det mesta flyter det men gårdagens tävling var usel i den mening att det var rörigt, speakern glömde viktiga saker, dj:n ”klippte” låtarna. Dagen inleddes med discotävlingar för att övergå till hiphop och då gick jag i taket.
När man tävlar i disco så spelas … disco … typ, eller ja, poppig musik. Således spelas det hiphop-låtar när det är hiphop-tävling.
Dom här tomtarna, ursäkta: arrangören, hade bestämt att det skulle spelas poppig musik under hiphopen också. Talibanen och tävlingskompisarna blev helt förtvivlade. ”Mamma, det går inte att dansa till det här!” Jag frågade en av danslärarna om man inte kunde dra i handbromsen och protestera men i såna här sammanhang brukar man inte klaga på kollegor i branschen. För det är nämligen så det funkar: det är olika dansskolor som arrangerar tävlingar. Jag var med och organiserade en tävling för ett par år sedan så jag vet precis hur det funkar och vad som krävs för att det ska blir bra för alla.
Hur som. Jag säger till tjejerna att det bara är att gilla läget och försöka anpassa sig. Dansheaten fortsätter. En stund. Sen blir det plötsligt tyst och alla domarna gå fram till sekretariatet. Det är för övrigt ryggtavlan på Tobias Bader, en av Let’s Dance’s dansare. Han är ofta domare på tävlingar. Domarna har inget med arrangemanget att göra, de är inhyrda.
Nåväl. Alla samlas vid sekretariatet och speakern (tillika arrangören) säger inte ett skit till dansarna, danslärarna, oss lagledare …eller publiken.
Jag sitter vid vårt lagledarbord och är skitsur eftersom jag avskyr när saker och ting inte är väl genomtänkta. Alla betalar pengar för att delta och dessa tävlingar är viktiga för dansarna och deras utveckling.
När fem minuter passerat förstår vi att det framkommit alldeles för många klagomål på musiken så de var helt enkelt tvungna att ordna fram hiphop-musik fort som fasen.
Så småningom kom musiken igång och alla kunde fortsätta. Talibanen var nervös som attan. För första gången skulle hon få tävla mot en av sina nära vänner på dansskolan. De delar dessutom samma namn. Egentligen är de i olika åldersgrupper men arrangören hade slagit ihop dom.
Talibanen var g r y m men det gick åt pipan, hon missade pallplats med en poäng men blev glad över att kompisen blev etta.
Dagen blev ändå bra för skolan, vi fick 19 pallplatser varav 8 stycken förstaplaceringar.
Hade tänkt tvinga maken att plocka in trädgårdsmöblerna idag men det ska ju regna. Han lär ju inte bli jätteledsen direkt. Man kan säga att jag har lite svårt att få honom att göra mindre roliga saker här i huset …=)