När man har lekt färdigt

Så där ja, då har jag lekt vegetarian i 31 dagar. Eller nä, har under dessa dagar fått lära mig att jag har varit lakto-ovo-vegetarian. Det vill säga, jag har tillåtits att äta äggprodukter och laktos. Inget kött, fisk eller fågel.

För er som inte vet började det med att min 28-åriga dotter under vår sommarsemester i Spanien med bestämdhet hävdade att jag ”aldrig skulle klara en månad med vegetarisk mat”. Detta mot bakgrund av att jag inte är särskilt förtjust i grönsaker … pga att jag blev itvingad sånt på dagis. ”Du går inte från bordet förrän tallriken är tom!” Det satte djupa spår i mig även fast jag har varit noga med att alltid servera mina döttrar grönsaker.

Hur som. Jag plaskar omkring i poolen när dottern kommer med sin utmatning och mest troligt har jag lite stolsting, för jag får genast horn i pannan och svarar: ”Öh, det kan du ge dig fan på att jag kan!”

Det slutar med att vi hon bestämmer att augusti ska vara en vegetarisk månad. ”Inga problem” sa jag och tänkte att, 30 dagar går skitfort … tills jag kom på att det är 31 dagar i augusti. Nåväl.

Jag gick all in. Som jag alltid gör när jag gett mig f-n på något.

Tilläggas ska att ALLA i min närhet var fullständigt övertygade om att jag skulle torska hårt. Nu var det i och för sig bara äran som stod på spel, men never the less så är jag en tävlingsmänniska när det gäller.

Min dotter är ett träningsfreak. O c h grönsaksfreak. Kan härmed meddela att om det är någon som varit r e j ä l t trött på den här utmaningen så är det hon!

Själv måste jag säga att det har gått förvånansvärt lätt. Var lite svettig i början och undrade på allvar om det verkligen fanns 31 olika vegetariska rätter. Japp, mina studieskulder är typ noll!

Många läsare har givit mig tips på rätter och flera har frågat varför jag har ”gjort det så svårt för mig” i den mening att jag inte lytt råd som ”laga det du brukar laga men byt ut kött, fisk, fågel”. 

Men, det är det som har varit hela poängen för mig. Jag VILLE lära mig att äta vegetariskt, eller ja: lakto-ovo-vegetariskt, och tänkte att om jag gör 31 olika riktiga rätter så kanske jag kommer tycka om några som jag behåller i min repertoar.

Det började dock knackigt. Första dagarna lagade jag två rätter som jag faktiskt kräktes av. Jag är ju gastric bypass- opererad och kan inte äta för mycket fett, socker eller fibrer.

Att dottern sedan valt just augusti var för övrigt ett big mistake: jag/vi missade tre stora kräftfester så jag kan säga att Västerbottenpaj inte kommer finnas på menyn de närmaste åren. Kräks bara jag tänker på hur mycket sånt jag stoppade i mig i avsaknad av kräftor!

Folk frågar om jag märkt någon förändring i kroppen. Ehh, not so much. Inte mer än att jag fiser som hela Kolmårdens utbud av apor. Möjligen är jag på lite bättre humör, men jag äter ju antideppmedicin så det är svårt att avgöra. Hyn i ansiktet har blivit en smula bättre. Men, det är också svårt att avgöra eftersom jag ständigt jobbar med den. Dock har jag känt mig lite yr ibland och jag tror att det beror på att jag inte fått i mig tillräckligt med protein.

Nu har i alla fall de 31 dagarna passerat och igår var första ”vanliga” dagen. 28-åringen är en jefel på stuvade makaroner och falukorv så det hade vi planerat att hon skulle laga som igår, sedan typ 3 veckor tillbaka. Sista dagarna har jag räknat timmarna. Som sagt, även om jag definitivt kommer äta vegetarisk kost mer regelbundet framöver så var jag utomordentligt less sista veckan av dessa 31 dagar.

Jag tycker att jag har varit jätteduktig och mina vänner och min familj är svårt imponerade. INGEN trodde på mig och bara för att jag faktiskt fixade det ska jag köpa mig årets fetaste present. Dessutom trodde jag helt ärligt inte att jag skulle gilla vegetariskt så pass att jag kommer fortsätta regelbundet.

Har ett par tre favoritrecept som jag ska dela med mig av i separat inlägg. Recept som till och med maken gillade. Han var i för övrigt på väg att checka in på hotell ett tag. ”Pallar inte med den där skiten!”

Idag måndagen den 2 september och man kan väl säga att sommaren är officiellt slut. Nu andas vi och tar i från tårna. Bara 7 månader till våren kommer, hehe!

  1. L skriver:

    Fler borde våga prova tycker jag, det är inte så farligt. Jag har käkat vegetariskt i 34 år, är gravid i månad 6 nu, har perfekta värden. När jag gick i lågstadiet under början av 90-t så var det en helt annan syn på oss veg. Jag fick kolla hälsan hos sjuksyster för de ansåg att vegkosten var undermålig.

  2. Elenor skriver:

    Jag undrar bara om det ligger några andra tankar bakom varför du ville äta vegmat? miljömässiga, av hänsyn till djuren eller ville du bara vinna valet? Tufft gjort i alla fall👌

    1. Åh, det var ett ganska enkelt val: jag ville lära mig att äta mer vegetariskt.

  3. Kul att du klarade en månad – hoppas du hittat goda recept.
    Tänler på glutenfrågan, pannkakorna, mitt förslag är att få det utrett så att du säkert vet om du är intolerant eller ej.
    Likadant m laktos.
    Att man fiser beror på att det vi äter bryts ner och då bildas gaser = naturligt.

    MIO har en liknande fåtölj, gula.

  4. Maria skriver:

    Apropå apfisar . På en kurs där dom hade kaffeautomat tyckte en kille kaffet smakade apsvett. 😂 Det glömmer jag aldrig.

  5. Tove skriver:

    Fantastiskt roligt! Och fantastiskt starkt av dig att klara detta!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..