När man nästan, men bara nästan, kastade in handduken

Alltså. Jag är s å less på den här vegetariska skiten. Förlåt om jag kränker någon men jag ORKAR inte.

Fast, ska jag vara ärlig … när jag är på bättre humör än vad jag är på nu … så  måste jag erkänna att jag har hittat den del guldklimpar.

Det tar ju hundra år att göra de rätter som ser galet goda ut (har dock åkt på ett par missar, trots det). Härom dagen fick jag nog. Fiskade fram en burk Soldatens Ärtsoppa, som jag ÄLSKAR. Fixade i ordning den.

IMG_3176
Har världens bästa värma-i-mikron-kanna.
IMG_3177
Alltså, det rann ur mungiporna på mig när jag hällde upp den.

Satte mig i min fåtölj. Förde skålen upp mot hakan. Satte i skeden, fyllde den … och skulle PRÄÄÄÄÄÄSIS stoppa skeden i munnen när jag såg det. Hade tokglömt att det är kött i ärtsoppa.

IMG_3178
Jag var så SJUKT hungrig eftersom jag missat att äta lunch, så att slänga det var inte att tänka på. Jag gick ut i köket, tog fram en sil och började sila. Problemet var att även ärtorna försvann. Hällde tillbaka allt i skålen och fick pilla bort varje köttbit för hand. Tog f-n nästan en halvtimme att få i sig soppan.

18 dagar kvar. ARTON.

 

LOADING..