ANNONS

När man är ett vanedjur

/

Sedan vi flyttade till det här huset för snart 1,5 år sedan har jag jobbat hemifrån. Har lager och kontor i källaren. Driver bloggen på heltid och i anslutning till den har jag en webbshop för er läsare. Den sköter jag vid sidan av so to speak. Det är därför jag packar på helger, tidiga morgnar eller sena kvällar.

Sitter framför datorn större delen av dagarna. Van att vara ensam. Trivs med att vara ensam. Älskar tystnaden. Eller ja, jag har alltid tv:n på som sällskap. Folk frågar mig ofta om jag inte saknar jobbarkompisar. Näpp. Oftast inte. Men, ibland gör jag det och då åker jag till Espresso House. Där finns det massor av människor som sällskap … men ingen som stör mig. Skriver bra i sådana miljöer.

Maken jobbar som konsult. Åker hemifrån 07.00 varje morgon och kommer hem runt 19-tiden.

IMG_2920
Idag har han bestämt sig för att jobba hemifrån och så här ser det ut på riktigt just nu. Fyra olika datorer för fyra olika företag.

Problemet är bara att jag blir superstörd. Han pratar för sig själv, hostar lite, suckar en stund, pratar lite mer med sig själv. Och snart börjar han ringa en massa folk. Går fram och tillbaka mellan sitt kontor här hemma … ja, han har ett … och soffan. Jag frågar lite stilla om varför han MÅSTE SITTA PRECIS DÄR JAG SITTER OCH JOBBAR och han svarar: ”åh, det är ju perfekt att sitta här och kolla på tv samtidigt!”

Plötsligt kommer jag ihåg varför jag slutade att jobba med maken efter dryga 20 år på samma kontor…

Klockan 10 öppnar Espresso House på Bromma Blocks. Halleluja.

8
131

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00