När man är ett vanedjur

Sedan vi flyttade till det här huset för snart 1,5 år sedan har jag jobbat hemifrån. Har lager och kontor i källaren. Driver bloggen på heltid och i anslutning till den har jag en webbshop för er läsare. Den sköter jag vid sidan av so to speak. Det är därför jag packar på helger, tidiga morgnar eller sena kvällar.

Sitter framför datorn större delen av dagarna. Van att vara ensam. Trivs med att vara ensam. Älskar tystnaden. Eller ja, jag har alltid tv:n på som sällskap. Folk frågar mig ofta om jag inte saknar jobbarkompisar. Näpp. Oftast inte. Men, ibland gör jag det och då åker jag till Espresso House. Där finns det massor av människor som sällskap … men ingen som stör mig. Skriver bra i sådana miljöer.

Maken jobbar som konsult. Åker hemifrån 07.00 varje morgon och kommer hem runt 19-tiden.

IMG_2920
Idag har han bestämt sig för att jobba hemifrån och så här ser det ut på riktigt just nu. Fyra olika datorer för fyra olika företag.

Problemet är bara att jag blir superstörd. Han pratar för sig själv, hostar lite, suckar en stund, pratar lite mer med sig själv. Och snart börjar han ringa en massa folk. Går fram och tillbaka mellan sitt kontor här hemma … ja, han har ett … och soffan. Jag frågar lite stilla om varför han MÅSTE SITTA PRECIS DÄR JAG SITTER OCH JOBBAR och han svarar: ”åh, det är ju perfekt att sitta här och kolla på tv samtidigt!”

Plötsligt kommer jag ihåg varför jag slutade att jobba med maken efter dryga 20 år på samma kontor…

Klockan 10 öppnar Espresso House på Bromma Blocks. Halleluja.

 

  1. Hanna skriver:

    Har ni sålt av hela ert förra bolag med smide, tuppar etc? Trodde bara det var du som slutat.

    1. Näpp, vi har outsoursat lagret, som det heter. Det vill säga, vi, eller maken rättare sagt, säljer fortfarande till butiker, men har ett företag som packar alla leveranser åt oss.

  2. Min make jobbar myyyycke hemma å jag blir galen!
    Förut hade han ”kontor”uppe på övervåningen å då slapp jag hans mumlande å ah å mmm å trummande i takt med musiken men nu när en återvändande tonåring med barn flyttat hem måste han åter igen hållas i sitt hörn på vardagsrummet å det sprids ut post-it lappar å sladdar å grunker sen alla koppar kallt halv druckna kaffe koppar lite här i där!!!
    So i hear you sister!

  3. Jag jobbade hemifrån 3 ggr/v innan jag bytte arbetsplats och jag saknar det ibland. Nu måste jag vara på plats 5 dgr/v och även om jag har eget rum så är det inte samma sak. Överväger att byta jobb igen och då lutar det åt att jag vill jobba så mycket som möjligt hemifrån.

  4. Min man och jag driver företag ihop, jag jobbar mestadels hemifrån men de dagar jag är på kontoret eller maken jobbar hemifrån kan jag också bli superirriterad på honom. Det är fikapaus stup i kvarten, tusen frågor om saker på ute på arbetsplatserna jag inte har en aning om, hummanden och grejer som läggs på mitt skrivbord, maken har eget.
    Brukar sätta på mig mina Bose-lurar och köra Kent-skivor eller ljudbok, enda sättet att få något gjort. Bäst jobbar jag mellan 06-09, då får jag gjort massor och sen kan man ta det lite lugnare. Har förmånen att när fakturorna är bokförda osv är jag tillgänglig på mobilen för kunder och anställda. Block och penna finns alltid i handväskan om jag är ute på annat för att kunna skriva upp ev kundfrågor och ring upp när jag är på plats igen. Det krävs självdisciplin när man jobbar ”för sig själv”, skulle vara lätt att skjuta upp arbetsuppgifterna men då blir det ohållbart.
    Efter att ha varit anställd och jobbat 07-16 i 30 års tid är det underbart att kunna styra sin tid själv. Är dock noga med att stänga av telefonen kl 17 och ha den avstängd på helger och semester. Det är lätt att jobba 24-7, fast man styr sin arbetstid själv är det viktigt för kropp och själ att inte vara nåbar hela tiden.
    Maken är tillgänglig 365 dagar om året och det får han styra över själv.

  5. Så var min pappa! Han jobbade hemifrån i många år. På den tiden hade vi en lång korridor mitt i huset där alla sovrum låg på rad. Längst in i korridoren låg pappas kontor. Varenda samtal skulle avhandlas GÅENDES genom den där jävla korridoren. Om man var hemma för att plugga eller var sjuk ville man ganska snabbt låsa in honom. Han hade inte ett samtal om dagen, om man säger så.
    Efter att min mamma varit sjukskriven en månad och varit med om eländet, bestämde hon rätt snabbt att det var dags för ett större hus, med kontor avskilt från det andra 😀

    1. Jag förstår att din mamma inte stod ut. Enerverande när någon går och pratar i telefon så. Jag brukar be maken gå ut på farstukvisten om han inte kan vara stilla när han pratar i mobilen.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..