Talibanen går ut nian om några veckor och ett par dagar innan anordnas ”Niornas Bal”. Jag vet inte om det är en företeelse som finns i hela Sverige, eller om det bara är en stockholmsgrej? Minns att när 27-åringen gick ut nian så var det väldigt ovanligt med en bal. Liksom då så är jag en av två som är huvudansvarig för årets happening. Jag älskar att organisera och det är en av mina bästa grenar, if I may say so.
Talibanen har haft jätteproblem att hitta en klänning. Hon vill inte ha någon från de vanliga nätbutikerna utan hade sedan länge bestämt sig för att hon ville hitta något extra fint. Jag har surfat runt på utländska skräddarsidor men nä, inget har tilltalat henne.
Strax utanför Stockholm finns Södertälje. Där bor bl a väldigt många syrianer och dom har svart bälte i fester och bröllop så igår satte vi oss i bilen och åkte dit.
Var inne i ett par affärer utan att hitta det lilla extra och gav nästan upp när vi bestämde oss för att gå in den sista som vi hade googlat fram.
Här snackar vi the real shit!
Jag blev svårt sugen på att gifta om mig … med maken. Känns som om det var hundra år sedan.
Det fanns hur mycket som helst att välja mellan och plötsligt hängde den bara där. THE Dress.
Talibanen var överlycklig. Nu ska den bara få lite sömmerskehjälp, sen kommer den sitta perfekt. Ska fota den öppna ryggen vid annat tillfälle. (Och näpp, hon ska inte ha behå under!)
Det fina är att jag vet en annan som kan ha den också, hehe!