28 år senare

Sommaren 1991 födde jag min första dotter, således fyller hon 28 år i juli. Några månader senare fick jag en kallelse/inbjudan till BVC om att träffa en ”mammagrupp”. Jag vet inte om det fungerar så fortfarande. Att man träffas ett gäng nyblivna mammor för att utbyta erfarenheter. Dessa möten sker 5-6 gånger, sedan är man fit for fight som mamma. Host, host.

I vår grupp var det sju barn; 6 tjejer och en kille. Vi mammor gillade varandra så mycket att vi fortsatte att träffas under många, många år. Vi till och med startade ett föräldrakooperativ, som sedan slogs ihop med ett annat. Det var så jag träffade Wilmer-Malin. Hon sökte plats hos oss för sina två barn.

Igår åkte jag in med båda döttrarna till Wilmer för att äta långfrukost med en av mammorna i gänget, Susanne, och hennes dotter Sofia. Susanne och jag umgås kontinuerligt men jag har inte träffat Sofia sedan hon var 14-15 år. Min äldsta har inte träffat Sofia sedan gymnasiet, som de gick tillsammans. Sofia flyttade vidare till Örebro, där hon utbildade sig till läkare. Jag tycker att det är så häftigt att se hur barn utvecklas och jag blir lika stolt som Susanne över Sofias valda liv. 

27-åringen vill sällan vara med på bild och försöker smälta in i tapeten … går sådär bra. Med igår var även Tattoo-Nettan. Henne har jag känt sedan vi var tonåringar. Älskar att man har någon i sitt liv som man har en lång historia med. 

En stund senare kom Wilmer-Malins dotter Paulina. Hon och Sofia har inte sett varandra sedan de var små, så det var jättekul. Paulina har nyligen bestämt sig för att också plugga till läkare. 

Efteråt tog jag med döttrarna till en av Stockholms bröllops- och festklänningsbutiker.

Det är snart dags för Niornas Bal för talibanen och hon letar klänning.

Det är 18 år sedan jag var inne här och jag blev lite småsugen på att gifta mig igen, hehe! Talibanen hittade dessvärre ingen klänning, så har ni tips på bra ställen att kolla så hojta!

Väl hemma kom jag på att jag köpte en ruggigt snygg balklänning till ett bröllop i England för flera år sedan. En tidlös klänning som jag förvisso bara använde den gången men som var för dyr att göra sig av med.

Eftersom jag ändå skulle ner till förrådet för att leta fram sommarkläder till Bolivia passade jag på att rota fram den också. Vi ska lämna in den till en sömmerska och få den insydd samt blingad … sen får vi se om den duger. Fick inte visa den i bloggen för talibanen. ”Inte förrän den är klar i så fall.”

När jag rotade runt där hittade jag även min bröllopsklänning.

Lite för stor men fortfarande snygg. 

Jag köpte den i tron av att jag efter bröllop skulle lämna in den för färgning och ha den som festklänning. Oj vad jag glömde det. Vet ni som kan, om man kan färga en polyesterklänning (antar att det är det eftersom klänningarna i bröllopsbutiken vi var i var polyester hela bunten)? Och om man kan färga, vad händer då med pärlorna? 

Talibanen blev nämligen helt galen i den så om man klipper av släpet och färgar den så kan den bli sjukt snygg.