Det här med sägningar

Igår sa talibanen till mig: ”mamma, vet du, jag stör mig SÅ mycket på folk som säger ”pga” när det ska vara ”tack vare!”

Jag funderade lite på det. Tillhör ju generationen som får röda prickar på hela kroppen när någon säger ”ejänkligen” och ”ordänklit”.

Men det finns ju andra uttryck som är konstiga också. Varför säger man att man ska åka ”kommunalt” när det heter ”kollektivt”?

Eller det här med telefon: är det fler än jag som säger: ”lägg på luren”? 

I många år sa jag ”veva ner fönstret” om bilfönster, trots elknapp.

Har ni fler såna konstigheter man håller på med?

  1. Håller verkligen med!

    Jag är ”svensk-polis” och stör mig ofta på både skriv-fel och uttalsfel…

    Kom på ett annat gammalt uttryck:

    ”Koppla om” dvs byt kanal på tv:n…

    Det där med tack vare och på grund av har jag lärt mig:

    Något positivt: Tack vare
    Något negativt: På grund av

    Kram
    Eva

  2. Många människor använder orden ”chans” och ”risk” på fel sätt. Som tolk är jag hyperallergisk mot sådana fel. Och som tolk måste jag översätta det jag hör tyvärr, och då framstår jag lika knäpp som talaren.

  3. Åhhh! När man säger vart istället för blev. ”jag vart rädd” ex
    Det sägs överallt! Det kryper i hela kroppen på mig när jag hör det!Med vänlig hälsning, språkpolisen

    1. Vart = rörelse i riktning mot en plats t.ex. ”Vart skall du gå?” Var = platsen i sig t.ex. ” Det hotellet ligger i Leksand”.😉☺

  4. Håller helt med talibanen där, ska det vara tack vare! är det det man säger och inte på grund av. Störande. Säger säkert också saker som jag inte kommer på nu. När jag jobbade på sis-hem med tjejer så störde jag mig MASSOR på när de sa ejänkligen, vi försökte lära dem rätt men det gic inte hem. Vet att jag stör mig på flera ord som jag läser i bloggar/instagram som stavas fel, men de skriver det som de uttalar det. Kommer inte på de heller nu.

  5. Jag vill ändå påpeka här att kommunal kommer från latinets communis som betyder gemensam, vilket är exakt vad det handlar om när man åker kollektivt. Fast på svenska har vi ju just ordet ”gemensam” och ”kollektiv”, medan ”kommunal” används för den administrativa indelning som
    avser kommunen. Att hävda att ”kommunalt” syftar till att det skulle vara kommunerna som ansvarar för kollektivtrafiken är väl också felaktigt då jag har för mig att det är landstingen som ansvarar för detta. Rätta mig gärna om jag har fel, ni som vet. Mvh Språknörden 🤓

    1. Åtminstone var det tidigare bara i Stockholm som landstinget, numera regionen, hade ansvar för all lokaltrafik. Det är därför vi här inte har någon uppdelning länstrafik och ”stadstrafik” med olika biljettsystem osv.

      Har inte nördat ner mig i kolkektivtrafikfrågor på för många år för att säkert veta hur det funkar idag.

  6. *Att ta självmord när det heter att begå självmord eller att ta sitt liv/ta livet av sig.

    *Även fast, men för tusan välj mellan även om och fast/fastän och blanda inte uttycken.

    *Håller helt med om risk/chans

    *Att folk inte längre vet när de korrekta är sin/sitt/sina och när det är hans/hennes.

    Det finns fler, men jag bryter där.

      1. När de säger han när det ska vara honom känner jag mig som Ove i Fredrik Backmans ”en man som heter Ove” när han på järnvägsstationen skrek ”honom det heter honom!!” Jobbar för att hålla tyst 😉

    1. Äntligen någon som tycker likadant som mig! Jag får knottror på hela kroppen när någon säger ” ta självmord” och man hör det överallt!

        1. Då måste jag, som skriver ”dem”, fråga varför det är så fel? Det är väl rätt, så länge man håller reda på skillnaden mellan ”de” o ”dem”..?

          1. Så länge man är konsekvent spelar det ingen roll tycker jag. Men får skavsår i ögonen om det finns de och dom i samma text.
            I akademisk text är dom en dödssynd dock.

          2. De används som subjekt (De målar tavlor) och som bestämd artikel (De vackra tavlorna).
            Dem används som objekt (En konstnär har målat dem) och efter preposition (Hon målade tavlor till dem).
            Jag, du, vi och ni är andra exempel på subjektsformer. Mig, dig, oss och er är deras motsvarande objektsformer.

  7. Kom på en till, jag vet en person som notoriskt säger Underfull istället för underfund i sammanhanget ”han har kommit underfull med det”.. låter inte klokt!!! Nu är vi inne på 3e året och jag har inte rättat den personen än hahahahaha

  8. Haha!
    Jag säger nog säkert mycket pga och sällan tack vare.
    Men däremot har jag så svårt med folk som inte tänker på risk och chans.
    De och dem. Använd dom istället om det är svårt??
    Sen det här med att förstärka att något är bra med ett negativt ord?? ”Det var fruktansvärt gott!” Eller”det var hemskt rolig!” Osv.

  9. Oj oj oj, här kan jag gå igång på riktigt! 😂 Jag håller med er alla! Och är lite (mycket?) språkpolis – på jobbet och i andra sammanhang.

    Uttrycket ”pigg och nyter” verkar få ha koll på nuförtiden. På sistone har jag hört ”pigg och nykter” användas istället.

    1. Hade ingen aning om det korrekta talesättet hahahaha för mig har det alltid varit ”nykter”. Tack för upplysningen, man lär sig nåt nytt varje dag 🙂

      1. Suck, ta vara på alternativt ta tillvara.
        Dock stör jag mig inte alls på en skitig bil – eller kanske lite ändå 🙂

  10. Hahaha. Sen jag fick en stroke så är jag glad om jag hittar ett vettigt ord över huvudtaget. Blir yr av allt alla skriver. Men jag garvar åt det. Som när någon frågar: Kan du stänga fönstret och jag svarar ja och går vidare i livet. Jag tycker det är kul med felsägning. Det skapar dynamik i språket. Min minsta son kunde inte säga giraff när han var liten. Så hos oss heter det för alltid Hefaff för att det lät så himla gulligt när han sa det. ❤️

  11. Eller: ..” jag väntar på han ” det heter honom !! Eller :” de ska åka till deras pappa” det heter sin pappa ! Och detta ”dem ”isf dom eller de .Verkar vara mest i bloggar så det kanske är Stockholmsfenomen ..?

  12. Ett nytt uttyck som har kommit är att träffa upp någon 😱.
    Det heter möta upp eller träffa.
    Håller med övriga om allt. En språkpolis jobbar alltid 😉

  13. De som inte kan skilja på de och dem och alla som använder särskrivningar. I engelskan oftast helt ok att särskriva men inte i svenskan.

  14. Vi syns imorgon istället för vi ses imorgon. Vi tror väl inte någon tänkt vara osynlig imorgon. Och så har jag svårt för detta eviga VARMT välkomna. Det är ju inte fel, men bara så himla tjatigt med all denna värme…

    1. Älskar när Saga, i Bron, svarar en kollega som säger syns imorgon med ”Nej, vi ses i morgon. Syns gör vi hela tiden”.

      Jag stör mig på när folk säger och skriver, KBT-terapi.

  15. Åh jag tillhör kategorin som stör mig på språkpoliser. Oftast förstår vi varandra ändå och jag kan inte förstå att någon bara måste komma med pekpinnar. Om vi inte förstår varandra så fråga annars tycker jag att vi kan ha ett samhälle som är mer förlåtande när det kommer till småsaker som om man tex säger de eller dem.

  16. När andra säger att ‘jag brukar göra det ibland”! Antingen gör en något ofta eller sällan. Avskyr det!! 😊

  17. När jag ska åka med kollektivtrafiken och jag åker i den zonen / kommunen där jag bor så åker jag kommunalt men åker jag bortanför kommungränsen så säger jag att jag åker kollektivt

  18. En kollega drev mig till vansinne varje gång jag sa ”lika bra”, och han alltid sa ”nej, det är bättre”. Han har ju rätt, för oftast menar vi ju att det är bättre. Nu har det där fastnat i min hjärna och jag kan störa ihjäl mig när någon säger att det är ”lika bra” att göra si eller så..

  19. När man säger tjänar pengar ist för sparar pengar. Ex ngt är köpt på rea eller man fyndar då sparar man mellanskillnaden i pengar, tjäna kan man enbart göra genom att få in pengar, ex lön eller annan förtjänst. Den diskussionen har vi ofta här hemma 🥰

  20. Jag blir knasig på folk som säger datan om datorn! Det är ju två helt skilda saker. Datan är ju ingen fysisk sak.
    Och dom som säger att dom lägger saker i bagageluckan! I luckan kan man inte lägga nått. I bagaget eller bagageutrymmet kan man dock lägga en hel del.

    1. Vad är ”datan” (förutom felaktigt för ”datorn”), menar du?
      Ordet ”data” är plural (av datum, om jag inte är helt felunderrättad) och har ingen annan bestämd form. 🙂

      1. En dator är en teknisk apparat där du bland annat kan spara data, även kallat information, i olika former. Att kalla datorn för datan är tydligen vanligt bland många och faktiskt även fel i mina ögon 🙂

        1. Nu tror jag du missuppfattade mig. 😀 Jag håller med om dina definitioner av både dator och data. Däremot är formerna ”datan” och ”datat” hemska (utom möjligen när en dator avses 😉) – det heter bara ”data”.

  21. Åh. Mitt favoritämne! (Svensklärare= betald språkpolis!)

    ”Jag vill med ha det”.
    Otroligt vanlig kommentar bland VUXET folk! Vad hände med också? ”Jag vill också ha det” är i mina öron den enda lösningen.

    ”Sist vi sågs” Jaha,dog ni sen eller? Det blev inga fler träffar?

    Åh jag ÄLSKAR MITT JOBB. Fattar ni att jag får betalt för detta 😂😂😂

    1. 😀😀😀 Du har ett viktigt jobb! Med dagens telefoner och datorer kan man ju stava lite hur som helst då det finns autokorrekt och liknande. Förr (är född 1975) var det papper och penna i skolan.

  22. Jag håller inte med att det är oviktigt hur man skriver, språket utarmas om vi inte kan använda rätt ord vid rätt tillfälle. Däremot har jag full förståelse för de som inte får rätt på stavning och särskrivning. Det handlar inte om slarv eller okunskap.
    Värst och sorgligast är nog hur dåligt unga journalister skriver (att de inte kan skilja på de, dem och dom), går de inte någon journalistutbildning längre? Vi pratar de där blaskorna som de flesta läser, än så länge kan de skriva på DN, Svenska Dagbladet mfl.
    Unga bloggare och förebilder som borde föra språket vidare gör det ännu värre.
    Det blir ok att inte kunna uttrycka sig. Det är väl inte ok?

  23. ”Desto mer, desto bättre”
    HATAR DET!

    Man får bestämma sig.
    Antingen säger man ”ju mer, ju bättre”
    Eller ”ju mer, desto bättre”
    Inte jävla ju, ju, ju.

    Eller
    ”Jag får stress”
    Vadå är det någon jävla åkomma eller som klåda eller svamp.
    Man blir stressad, det är ingenting man får.
    ”Här får du lite stress”

  24. Jag kan störa mig på en hel del uttryck som en del använder sig av mellan varven. I läst text avskyr jag särskrivningar, något som ju faktiskt kan få en text att betyda något helt annat än vad avsändaren antagligen tänkt sig. Däremot är det väldigt sällan som jag kommenterar, vad i mitt tycke är, folks felsägningar. Vad jag upplever som ”fel” är ju faktiskt många gånger i själva verket dialektala variationer och det är inget jag har mandat att klanka ner på. Betänk också att hade språkliga varianter aldrig uppstått hade vårt språkbruk stått och stampat på1500-talsnivå och jag betvivlar att vi helt och fullt skulle förstå en svensk 1500-tals människa. Språket är i ständig förändring och så ska det vara, vare sig vi vill det eller ej.
    /Karin – både lingvist & kock 🙂

  25. Oj oj oj! Vad jag får gåshud, ont i magen, hjärt snörp, ångest och känner mig så otroligt dum för att jag har läs och skriv svårigheter och faktiskt inte ser felen i allt det ni skriver. Det känns som om ni rackar ner på alla som faktiskt har svårigheter. Kan kanske tycka att det som skall gå i tryck, säljas som tidning mm, bör korrekturläsas men visst borde väl alla få lov att skriva o prata även om det blir fel? Har inte mänskligheten kommit längre så att mottagaren ändå kan förstå vad innebörden är?

    1. Nämen nej, inte må dåligt! Om man har dyslexi och andra problem, så har det INGENTING med uttryck att göra. Jag är mer ute efter det uppenbara slarvet … där jag själv är skyldig i mångt och mycket.

    2. Jag är också dyslektiker och trots det en riktig språkpolis. Att inte kunna skilja på de/ dem eller han/honom har inget att göra med dyslexi.

  26. Finns så mycket jag retar mig på att det tar resten av dagen att skriva men ”karEoke” när det heter karAte t.ex. Brukar fråga om hen säger ”karEte” om kampsporten också (tom orkester/tom hand, ingen större skillnad) men då är det tydligen jag som är dum.

    Läste dock en text tidigare i veckan som fick mig att skratta gott så bifogar den 🙂

    ”Ska det vara så jävla svårt att skilja på de och dem? Skärp er! Det är exakt samma sak som att skilja på jag och mig, du och dig eller vi och oss. Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt orden? Dig kanske inte bryr du, men mig tycker det blir störande för läsningen. Det kanske inte spelar någon roll för du, men för jag spelar det roll. Oss är många som stör sig på ni som inte kan skilja på nominativ och objekt. Kan inte er visa vi lite hänsyn.”

  27. I skriven text inte skilja på ända/enda. Brukar tipsa om att byta ut mot rumpa och se om det passar. Till exempel ”det rumpa vi behövde var en liter mjölk”
    😃

  28. När jag gick i högstadiet hade jag problem med när det skulle vara ”de” och när det skulle vara ”dem”. Jag chansade nog varje gång. Sen efter gymnasiet gick jag på Komvux och ett av ämnena var svensk grammatik. Helt plötsligt förstod jag! Det var ju solklart när man använder ”de” och ”dem”. Jag har alltid varit urusel på grammatiken. Visste inte ens vad verb, adjektiv och substantiv var i åk 9. Efter ett omprov i grammatik så lärde jag mig det.
    Jag stör mig när det skrivs ”o” i.st.f. ”och”, ”vgd” i.st.f. ”Vad gör du?”, ”d” i.st.f. ”de” eller ”dem”. Jag har problem att läsa sms skrivna så. Mina barn måste skriva ”på riktigt” till mig!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..