När man håller sig hemifrån

Well, maken är ju förkyld och …. odräglig … så jag har hållit mig hemifrån större delen av helgen, hehe.

Igår började jag söndagen med frukost på Wilmer. Hade en långväga läsare som var i huvudstaden och hälsade på.

IMG_4340
Malin (till höger …varför heter ALLA Malin?!) har läst mig i minst tio år men vi har aldrig träffats förut. Hon övertalade sin stackars man Joakim att hänga med och träffa mig. Älskar för övrigt när ni läsare gör så: tjatar på maken för att träffa en okänd bloggare. Det var verkligen supertrevligt. Jessica kom också förbi. Vi blev sittande i några timmar och när vi sa hejdå och var på väg ut genom dörren kom en annan Malin (!) i mitt liv så jag gick tillbaka och fikade ett par timmar till. 
IMG_4347
På vägen hem åkte jag förbi mitt gamla hus och fikade med Anna. 
IMG_4346
Ena sonen fyllde år i helgen och hon hade haft 16 barn på kalas dagen före. Tack gode Gud för att den tiden är förbi!

Jag minns att jag i början av mitt moderskap verkligen tyckte illa om de mammor som ordnade kalas på McDonalds för sina barn. Tyckte det var höjden av lathet och oengagemang. Tre-fyra år senare kan jag ju säga att jag hade en helt annan åsikt.

Hade förresten nyligen en diskussion om det här med kalas. Jag har oerhört svårt för det där med exkludering. När man lägger kalasinbjudningar på några utvalda hyllor på förskolan/skolan. Den jag diskuterade med tyckte att jag var ut och hojade och menade att hennes barn har rätt att bjuda vilka hon vill. Ja, det kan man ju kanske tycka men då får man skicka inbjudningarna utanför skolans omsorg.

Vad tycker ni?

  1. Håller med dig helt. Ska inbjudningar delas ut i skolan ska alla få. Annars får man masa sig runt och lägga i brevlådor, maila eller skicka med populära Postnord.

  2. Håller helt med dig angående kalasinbjudningar. Om man tycker annorlunda så har man aldrig själv varit exkluderad från att bli bjuden på kalas, eller sett sina egna barns sorg när de fått veta att de inte blivit bjudna. Eller så har man ett hjärta av sten. Vi mejlade ut inbjudan häromsistens när vår yngsta – som inte så ofta fått gå på andras kalas, antagligen för att hon är lite nördig och har andra intressen än de jämnåriga – fyllde 9 och bara ville bjuda alla tjejer i klassen. Det var inte ett dugg svårt, vare sig att förstå att det var schysstast (gentemot killarna) eller att genomföra.

  3. Bjuder man in några utvalda så gör man det på annat sätt än i skolan/på förskolan punkt slut. Utöver snigelpost så kan man ju använda sms, mejl, facebook messenger och liknande.

  4. På våran förskola får inga inbjudningar läggas i barnens korgar. Det är klart att barnen ser om de blir bjudna eller inte. Inbjudningar får ske privat, vi får sms tex när sonen blir bjuden på kalas.

  5. Håller med dig helt i frågan om barnkalas, barn har rätt att bjuda vilka de vad vill.
    Men förskola / skolan är inte distribueringscentral för detta.

    Puss på rej❤️👍

  6. Håller med! Kalasinbjudningar får ej lämnas på skolan såvida inte alla i klassen är bjudna, tror det är regel på många skolor idag. Samtidigt som jag anser att barnet får bjuda vem de vill så kan det också slå mig att det kanske finns något barn som aldrig får en kalasinbjudan, och det skär i hjärtat. Samtidigt kan det vara svårt att bjuda ALLA när klasserna idag är så stora som kring 25 barn, vem kan ha ett kalas hemma med 25 huliganer liksom?
    kram & ha en fin dag <3

  7. Jag pratade med en lärare på sonens skola, om det här med kalas och hur det brukar fungera.
    Jag tänkte liksom göra det lätt för mig och låta sonen bjuda alla barn i klassen på glass, därmed skulle jag slippa styra upp ett kalas hemma 😏.
    Men icket, det gick inte för sig. Det skulle nämligen sätta press på de andra föräldrarna att också måsta bjuda på glass och alla har ju inte råd med det. De sa att kalasfirande skulle hållas utanför skolan och inbjudningskort fick endast lämnas ut på fritiden, alltså inte på skolan.
    Tycker jag var superbra, när jag tänkte efter 👍

  8. Tycker definitivt att man bjuder så det blir logiskt för barnen, så ingen ska känna sig bortvald. Typ alla i gruppen, alla tjejer, alla på gatan osv. Oavsett om man lägger inbjudan på hyllan eller inte (de får reda på det ändå). Det här är känsliga grejer och det handlar lika mycket om att inte göra någon ledsen som att sprida kloka värderingar till sitt barn. Tycker jag.

  9. Min son har nu kommit upp i den åldern dær det ær kalasdags till høger och vænster, dær har barnens førældrar gjort så att man bjudit tex bara pojkarna i detta fallet.
    hela avdelningen ær på ca 20 barn å mitt barn leker bara med 5 av dom, och vi håller æven kontakt på fritiden. Jag har varit stenhård tidigare på att alla barn ska bjudas eller ingen, men nu nær jag sitter i den situiationen vet jag inte riktigt… om man bjuder 30% av barnen tycker jag att de ær en sak, men man bjuder abslout inte alla utom en eller två.. hm.. de ær en svår fråga kanske egentligen.
    Men de sista en vill ær ju att ett barn blir utanfør :/

  10. Man bjuder de man vill ha på sitt kalas, skickar hem inbjudan. Skulle aldrig drömma om att tvinga mina barn att umgås med någon de inte vill. Gör vi vuxna så? Du bjuder väl inte hem någon du inte tycker om?

    1. Christina, nu är det barn det var frågan om. Självklart gillar inte barn alltid varandra men jag tycker att det ska börjas i tid att lära sig respektera andra och inte exkludera någon.

      En balansgång det där men jag tänker att bjuder man någon man inte tycker om så lär dessa ändå inte komma och då har man själv visat god stil.

      Dyker folk man inte gillar upp så får man lärdom om att hålla god min och kanske t.o.m. börjar ändra åsikt om personen.

      Är väl mest i förskola och grundskola detta gäller, sedan brukar det lösa sig självt.

  11. Den regel som finns på våra barns skola är att om man bjuder alla (i klassen) så kan man lägga inbjudan på barnens hylla. Väljer man bara att bjuda in några så göra man det utanför skolans område och system. Alltså brevlåda eller maila var och en.
    En annan dimension på det är VAD för typ av kalas man ordnar. Detta tycker jag har eskalerat ju äldre killarna blir. Vi har hyrt skolans gympasal (billigt och lättroat) och bjudit alla i klassen men nu så blir det mer och mer kalas på lekland, äventyrsbad, lazerdome, go cart etc. Det blir sjukt mycket pengar även om man bara bjuder några. Lägg till att snacket går sen om vilka som fått en inbjudan eller inte vilket gör detta lite till moment 22 på nått sätt…

    1. Jag håller så med dig..
      Hemmakalas med blandsaft och hembakta kanelbullar. En tårta med delade vindruvor och riven choklad över ( för att snajda till det ) det existerar väl inte… nästan?. Vet någon ens hur man leker ” Bro Bro Breja” eller Björnen sover.. en annan är ju generation ” knorr på grisen” och fiskdamm. När man var lite äldre, kanske en 3:a gluttare höll man ju på att smälla av om någon kom på att man skulle in på lilla toan och köra ” Svarta Madame”
      Tycker barn ens att det är ”speciellt ” att få komma hem till en kompis och leka, fira , äta tårta och avsluta med en en ”fiskedamm”..

      Joo kanske det kan funka idag om man har hyrt in en clown.. eller har en hoppborg på baksidan.. En liten ponnyritt mellan husen kanske. Nää för banalt va, kom jag på: En kamelritt kanske?! . Vad sägs om en bubbelmaskin i hallen.. med en egen DJ. På bordet en chokladskulptur av födelsedagsbarnet själv… Kanske funkar att ha hemmakalas om det rullar upp en pizzavagn på uppfarten och att den som serverar är någon idol deltagare..eller vad fånig jag är.. dagen barn vill ju ha sushi … En japansk kock som kommer in och hackar risrullar och strösslar ungarna med semsamfrön samtidigt som Samir och Viktor bränner av en ” bada nakna” i vardagsrummet.. Sen borde väl ett fint avslut vara att varenda unge får gjuta sin egen avbild i brons ute på gräsmattan- som man natuuuurligtvis får ta med sig hem.

  12. Håller med dig. Det är som att peka ut vilka som är ”poppis” och inte. Skicka inbjudan utanför skolans eller förskolans värld. Snacket kommer i alla fall gå om barnen är lite större, det blir ju svårt att styra dem att inte prata om det kommande kalaset. Men det är direkt elakt att exludera så öppet som på barnens hyllor.

  13. Bjuder man inte alla så får man skicka inbjudningar på annat sätt. Den regeln har följy med sedan sonen gick på förskolan. Och nu är de så stora att alla mar mobils så siar fick sonen inbjudan på sms.

  14. Håller helt med!
    I vår dotters klass (tvåan) har vi bestämt att det bara är tjejerna, bara killarna eller alla i klassen som bjuds. Vi ger inbjudningar inskolad, och skriver till föräldrarna på intranätet då pappersinbjudningar lätt tappas bort 😉
    Ibland går 2-5 föräldrar ihop och har kalas i simhallen, lekland osv och så behöver det inte bli så himla dyrt om man även jämför med tiden man också ska använda på att städa både före och efter, handla mm.
    Dessutom har vi bestämt gemensamt att födelsedagsbarnets föräldrar köper en stor present från klassen för typ 200-300 kr. Jättesmart då föräldrarna vet vad barnets önskar sig, och man slipper alla smågrejer man annars får. Barnen får såklart rita en teckning eller göra en pärlplatta eller nåt, men det är inget krav på att man ska komma med något.

  15. När jag jobbade på förskola var det inte tillåtet att lägga inbjudan i facket om man inte bjöd alla.
    Såg att det var någon som skrev om det här med lekar, jag var hos min dotter när hennes barn skulle ha kalas hemma var väl i tioårsåldern. Jag gjorde alla dem här lekarna som man gjorde förr Gömma ring, björnen sover och alla jag kom på. När jag pratade med min dotter när jag kommit hem var det flera föräldrar som ringt och sagt att det var det roligaste kalaset barnen varit på.

  16. Undra vad personen ifråga kommer att tycka, efter att det ligger kalasinbjudningar på de andras barn hyllor (flera gånger om) och inte på sitt barns hylla?!

    Kalasinbjudningar ska ske till barnens postlådor – inget annat!

  17. Med tanke på hur jäkla ledsen jag själv blev för över 30-år sedan om inte jag blev bjuden så kommer jag inte tillåta att min dotter bara bjuder vissa utvalda. Tänker att det är ju flera som fyller i samma månad så ett gemensamt kalas är ingen dum ide.

    Kram på er

  18. Har i Peru brukar ungrna ta med tarta till skolan och fika med klassen och sen har de flesta ett kalas dar man bjuder in kompisarna, oftast sticks inbjudningarna till vid hamtning pa skolan. Daremot tycker jag att det har med kalas har gatt alldeles for langt har. Det ar 1-ars kalas med clowner och stora kakbuffeer och for barnen som ar lite storre hyrs go-cart hallar, skridskobanor och liknanade. Nasta helg ska sambons brorsdotter dopas i samband med sin 1 ars dag och det ska firas i 2 dgar eftersom man tydligen inte kan dopa och ha kalas pa samma gang… blir alldeles matt och t o m sambon tycker det ar asfjantigt.

  19. Min äldsta dotter var den enda som blev exkluderad vid ett kalas i 9-års åldern. Hon är snart 26 och minns det än vilket säger en del enligt mig. 🙁

  20. I båda mina barns klasser var det alltid så att man bjöd hela klassen eller alla tjejer eller alla killar. I dotterns klass var det dock väldigt få killar så det blev oftast hela klassen.
    Ganska många år valde de flesta att ha kalas flera ihop. Det snackades långt innan vilka som skulle ha ihop så att alla var med någonstans. En gång körde vi hemmakalas med hela dotterns klass och de var tre tjejer som firade ihop. Alla barn kom hem till oss och fick leka lite i trädgården samt äta korv, köttbullar och pommes. Tjejerna hade varsin sopsäck att lägga presenter i så de hade koll på sina paket. Sedan gick vi bort till nästa tjej. Där lekte de lite annat i trädgården och det sjöngs och åt cupcakes. På vägen till tredje tjejen var det tipspromenad och väl hos henne var det disco och snacks. Sååå lyckat kalas.

    Vi hade även en simbassäng en gång (En lite mindre så det var ingen sån stor där det är svindyrt med kalas) och köpte med pizza till alla. Det var flera i klassen som körde likadant kalas sen så det var poppis.

  21. Den värsta historia jag har hört när det gäller kalasinbjudningar berättade en tidigare kollega inom förskolan. Alla barn utom ett på förskolan blev bjudna på ett kalas (av ett barn på samma förskola). Kalaset var en vanlig vardag och barnet som hade kalaset bodde granne med förskolan. Ett enda barn exkluderade och var ensam kvar med personalen.
    Som lärare låter jag aldrig barn dela ut inbjudningar i skolan om inte alla barn i klassen är bjudna. Men det är svårt att hålla undan problemet, för även om inte alla är bjudna så pratar ju ändå barn om kalas de ska på osv.

  22. Oxå väldigt glad att den tiden är över.
    Verkligen HATADE när det var kalasdags 🙁
    Här på landsbygden (i en väldigt liten skola) så säger till och med lärarna det vid terminsstart (och även på förskolan), att det är inte ok att dela ut kalasinbjudningar i skolan om inte alla är bjudna. Vill en bara ha några få på sitt kalas får dessa inbjudningar gå ut via annan kanal. Jättebra och självklart tycker jag!

  23. Jag VET personligen hur det känns att inte bli bjuden på kalas. Vet hur jävla (ursäkta ordvalet) ledsen man blev när man inte fick en lapp av den som bjöd de gånger det förekom i skolan för ja det hände. Det är visserligen över 25 år sedan nu men tro mig när jag säger sånt försvinner inte, man lär sig hantera besvikelsen.
    De behövde inte tala om för mig att jag inte var värd att umgås med jag förstod att jag inte var önskvärd där ändå när det smusslades med inbjudningar. ”Jag skulle gärna bjudit alla tjejerna men jag får inte för mamma o pappa” sedan var alla andra tjejer inbjudna utom jag.

    1. Blir så inihelvete upprörd när jag hör sånt där. Det sitter ju kvar resten av livet. Antar jag. Jag hade andra tråkiga minnen med kalas: var tvungen att tacka nej för att vi inte hade råd med present och fick ofta ljuga om att jag var sjuk, eller nåt annat hittepå.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..