Vårt rättssystem

Skärmavbild 2019-02-06 kl. 10.50.18
Liksom många andra gick jag i taket när jag läste det här igår. En pappa som slår sina barn och blir dömd för det. Nu hävdar försvaret att han ”har fått bukt med sitt temperament och inget har hänt sedan dess.”

Sedan den händelsen har barnen valt att bo heltid hos modern. De har inte träffat sin pappa på över 4 år. Domstolen anser att mamman inte ansträngt sig tillräckligt för att få barnen att träffa sin pappa när hon har låtit dom avgöra det helt själva. Vidare anser domstolen att det inte föreligger någon risk för att pappan ska slå barnen igen och med anledning därav tilldöms han e n s a m vårdnad.

Två saker här. HUR kan de vara säkra på att våldet inte skall upprepas? HUR kan man anse att det är bra för barnen att pappan ska ha e n s a m vårdnad? I min uppenbara bomullsvärld har jag trott att den enda orsaken till att en förälder kan få ensam vårdnad är om det föreligger våld, narkotika eller alkoholvanor.

Jag kan fatta om man vill verka för att båda föräldrar ska ha umgänge men att ge en våldsdömd ensam vårdnad?

Helt jefla sinnessjukt.

  1. Helt jävla sinnessjukt men jag är inte förvånad. Jag blev misshandlad i sju års tid och min son i åtminstone tre år innan jag upptäckte det av en slump. Jag fick visserligen ensam vårdnad men var tvungen att samarbeta med denna man och mer eller mindre tvinga sonen som då var sju år att åka dit för umgänge. Förstå den ångesten varannan helg hos oss båda. Nej, rättssystemet borde se till barnens bästa, inte föräldrarnas behov.

  2. Helt sjukt, men tyvärr ganska vanligt. En pappa som mördat barnens mamma och skakar galler för det får vårdnaden om barnen, som under pappans fängelsetid bor i familjehem, tills han kommer ut.
    Vad säger man?
    En av mina bästa vänner är jour-familjehem och har sett det mesta. Jag förfäras över varje placering hon får. Ibland pga båda föräldrarnas korkhet och ibland pga vårt rättsväsende.

  3. Visst är det förjävligt men man får inte glömma att det även kan vara tvärtom. Vi har precis gått genom värsta vårdnadstvisten med massor av lögner och förtal men rätten anser att en mor aldrig vill sitt barn illa och får ensam vårdnad
    Det är vanligare att pappan är den ”onda” men vi ser inte alltid hela sanningen

    1. Det är sant men det jag vänder mig allra mest emot är att de har givit honom ensam vårdnad. Ingenstans står det att hon skulle vara olämplig som mor, inte med mer än att d o m tycker att hon borde ha ansträngt sig mer med att få till ett fungerande umgänge med fadern.

      Sen ska det ju erkännas att jag blir något jävla mörkrädd när han har erkänt tidigare våld mot barnen och blivit dömd för det…

      1. Gemensam vårdnad är huvudregeln, och den som motarbetar ett samarbete ska inte kunna ”tjäna” på det utan riskerar då att helt bli av med vårdnaden. Funkar ju bra när ena föräldern bara saboterar tex genom att tala illa om den andra föräldern så barnet inte vill ha kontakt. Så klart blir det helt fel i denna situation, men det är med all sannolikhet dömt utefter hur rättsläget ser ut i nuläget…

  4. Fy fan, jag blir så arg att jag inte ens kan läsa dessa artiklar. Stackars, stackars barn! Ingen tar hand om barnen och vårt havererade rättssamhälle ser mer till föräldrarnas rättigheter än till barnens trygghet. Fan ta dom!

  5. Min mans bästa vän stämde sitt ex på vårdnaden av deras gemensamma barn då hon sövt hen med eter när hen var 3-4 år gammal. Mamman hade dessutom misshandlat sina 2 andra barn i samma veva och polis såg bitmärken på ena barnet när de kom till platsen och det framkom att det var mamman som bitit barnet under tumult sim uppstod samma kväll. Polisen anmälde mamman för misshandel. Socialtjänsten kopplades in gällande det gemensamma barnet och under alla möten pappan hade med dem så vidhöll de att mamman var olämplig som vårdnadshavare och de skulle de säga i rätten. Nope, väl där sa man att mamman fått bukt med sitt missbruk, hon hade varit på psykologsamtal, tagit Antabus osv och det räckte för att rätten skulle ge henne ensam vårdnad. Till saken hör att de åtgärder man hänvisade till endast hade utförts 1 gång… Man lyckades få till gemensam vårdnad efter ett tag då mamman återigen föll in i missbruk och barnet fick då bo hos sin pappa mer än 50 % för mamman insåg att hon låg illa till och fick skärpa sig om hon inte skulle förlora vårdnaden helt. Barnet blev som en helt annan person när hen var hos sin pappa. Levde upp och var glad. Hos mamman tystlåten och vågade knappt heja om jag mötte dem ute. Mamma är inte alltid bäst… pappa kan vara bäst och i det här fallet så ruttnade jag fullständigt på socialtjänsten då de i min ögon inte alls tänkte på barnet. Bör tilläggas att det finns mer kring den här historien men det kan jag inte skriva om. Skulle ta upp hela bloggen…

    1. Efter skilsmässa från psykopstmake siiter jag nu i möten med handläggare 8 och 9 på soc sen sept 2017. Det jag lärt mig på den här tiden är att löften från soc är tunnare än vallöften. Värre kappvändare har jag aldrig träffat. 😬😬

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..