När man aldrig lär sig

Utanför dyr-ICA finns en parkering. Samma parkering under de 16-17 år jag har bott här. Nu har jag ju flyttat men har fortsatt att handla där. Flera gånger i veckan. Man kan således våga påstå att jag känner parkeringen utan och innan.

En sak jag lärde mig snabbt var att aldrig parkera längst ned på den när det är vinter. Detta då det är en svag lutning där och när det är snö blir det snorhalt. Helt omöjligt att ta sig därifrån.

Vad gjorde jag härom dagen?

IMG_2326
Parkerar, stapplar in på ICA. Handlar. Kommer ut. Startar. Gasar … och bilen slirar. Jag glider 1,5 meter bakåt åt sidan. Får panik. Det går förbi en snubbe och han försöker putta på men det är omöjligt. Jag tittar på klockann 4,5 timmar kvar innan maken slutar på jobbet och eftersom jag är norra Europas lataste så fanns det inte på kartan att jag skulle gå dom två kilometrarna hem.

Jag gasar på lite till. Omöjligt. Funderar lite. Kunde ju förstås gå hem till Anna i mitt gamla hus men bilen skulle inte komma loss fortare för det.

Till slut finns det ingen återvändo. Jag knallar in på ICA och frågar Tomas, som äger butiken, om han och sonen möjligen skulle kunna hjälpa mig. De kommer ut med ett par hinkar sand, häller ut och hokus pokus fillijokus så kunde jag köra där ifrån.

I love my ICA.

  1. Jessica skriver:

    Vrid hjulen i rakt läge, smyg i väg och använd vinter- eller dubbdäck, enkelt😀

  2. Elenor skriver:

    Gasa lagom tant🤣 Som nån sa; en gammal filt eller matta är perfekt att ha med sig annars tycker jag som kommer från tassemarkerna att det bara är att be första bästa människa att hjälpa till men det kanske man inte gör i de finare områdena?

  3. Isa skriver:

    En liten påse med kattsand är oslagbart när det slirar!

    1. SoP skriver:

      Exakt 😸

  4. Marie skriver:

    Släng in någon gammal filt i skuffen ,toppen att lägga under däcken när det slirar !

Lämna ett svar till Jessica Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..