Årets gran

Min mamma är superallergisk mot gran och då vi alltid firar julafton hemma hos oss så har vi aldrig kunnat ha en riktig gran.

I våras sålde vi vårt hus och tanken från början var att sälja och köpa ett mycket mindre hus. Jag har velat sälja i flera år och när maken äntligen sa ja så var det bara att köra. Dock visste vi inte att marknaden skulle tokdö så det slutade med att vi fick pannikhyra ett hus i väntan på det rätta. Det faktum att jag hade tre veckor på mig att packa ihop vårt jättehus bidrog även till att jag är rätt spyfärdig på att flytta och dra igång den cirkusen igen. Dessutom trivs vi superbra.

Men. Att flytta från ett jättehus till ett halvt så stort har ju då bidragit till att vi har ett 50-tal ouppackade kartonger. I tre av dom ligger vår julgran fördelad. Vi har dessutom tre ställen där alla kartonger står: garaget, som med nöd och näppe går att komma in i, pannrummet … likadant där, och i husets stora vinkällare.

Så närmar sig då julen. Jag är precis på vippen att lyckas övertala maken att vi skulle dra utomlands men torskar på målsnöret. Han är en inbiten traditionstomte och jag har hållit på i flera år med Kampanj Jul Utomlands. Nu var jag så nära så nästa år kommer det bli så. Talibanen tror inte sedan längre på tomten och tycker att det är roligt att resa, så varför inte.

Tillbaka till nu och julgranen. Vi har som sagt ett mycket mindre hus nu. Till skillnad från vårt gamla hus nyttjar vi varenda kvadratcentimeter nu. Granen får inte plats. Omöjligt. Oj så tråkigt.

Maken och talibanen började muttra för några veckor sen. Att dom ville ha en gran ändå och att det visst får plats. Till slut säger jag: ”Well, för det första får den verkligen inte plats, trust me …. för det andra: ni får leta upp kartongerna själva!”

Det går några dagar och de försöker men det är för trångt och för många flyttkartonger. Maken bestämmer sig för att åka och köpa en ny och inser samtidigt att det nog inte kan vara en så stor som vi brukar ha. Dagarna innan jul är varenda gran slut. I alla fall de små. Till slut hittar han en på Bauhaus. När jag ser den börjar jag garva. En liten superplastig historia. ”Men, det var deras finaste gran, den heter till och med ”Lyx””. 

Jag suckar och tänker att om jag ”dressar” upp den ordentligt så kanske den blir fin ändå. Problemet var bara att maken absolut skulle ha den i vardagsrummet medan min plan var att smyga ut den i hallen. 

IMG_1614
Så nu står den här. Mitt i vardagsrummet. 150 cm hög. Passar inte alls in.

Men, jag tänker att jag ska vara lite fiffig. När julen 2019 börjar närma sig kommer jag helt enkelt säga: ”Men alltså, du fick ju precis som du ville förra julen … med allt … nu är det min tur!”

Herregud, ibland blir jag bländad av min smarthet!

  1. Blev väl jättefint med granen, det ger allt en lite mer julig känsla, sen kan den åka ut direkt efter nyår-för då börjar det nya. Go fortsättning

  2. Helahea skriver:

    Alltså min man kom hem med en likadan jävla gran från bauhaus.
    Jag har givit upp julen totalt här hemma. Fula tomtar står på rad i fönstren och ALLA sorters julmat skall finnas på bordet… ( vi är tre i år o jag är gbp opererad sen några år) FATTAR ni vad mat här är !!
    Men snart är det över o jag får bestämma igen.

  3. Norpan skriver:

    😂😂😂😂 Genialiskt är det enda ord jag kommer att tänka på 👌😏

  4. Linda G skriver:

    Tycker den var jättefin och passade jättebra där👌🏻

  5. Tant_T skriver:

    Ställ upp den på ett mindre bord (av typ sidobord) som täcks med en duk = bättre höjd och utrymme för klapparna…
    I tants hushåll ville ingen egentligen fira så mycket jul och större delen av tiden spenderas inte i hemmet ändå så årets gran var en rosaklädd minigran med batterislinga uppställd (och vält av katterna flera gånger dagligen) på ett stycke fotpall…

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..