Det här med att vara en förälder som bryr sig

Jag har ett par vänner. I familjen finns en massa barn. Bl a en dotter. Hon är myndig. Mamman är styvmamma och har funnits i styvdotterns liv sedan flickan var blöjbarn. Typ.

Familjen är skötsam. Normal. Åren går. Sedan ett par år tillbaka är dottern tablettmissbrukare. Rejält nere i träsket. Gör sig illa. Åker in och ut på akuten och på olika avgiftningsinstanser.

Nu till problemet. Pappan är extremt engagerad. Det är till honom dottern ringer till. Den biologiska mamman lyser med sin frånvaro.

Styvmodern ställer också upp i vått och torrt men nu börjar hon bli trött. Bortsett från att den biologiska mammans tillkortakommanden så är den välvillige och omtänksamme pappan ett problem. Varje gång dottern ringer, oavsett tid på dygnet, står han givakt. Han skjutsar, hämtar, ställer upp in absurdum. Säger aldrig nej. Mår svindåligt men k a n inte säga nej till sin dotter. Förståeligt.

När ett par år av det här har pågått kommer jag in i deras liv. Just nu är det illa. Väldigt illa. Det är fortfarande ”bara” ett tablettmissbruk, men hon är långt nere i skiten. Jag är av den mening att man måste sätta ner foten rejält. Sätta gränser. Problemet är att jag inte varit i samma situation så det är ju jefligt lätt att sitta här och tycka men jag vill tro att så länge pappan inte blir tuffare (det ska tilläggas att dottern lyssnar på honom) så möjliggör han dotterns fortsatta missbruk. Eller är jag ute och hojar här?

Allt är ett moment 22: för att hon ska få adekvat hjälp måste hon vara ”ren” och det klarar hon inte. Hon lägger in sig frivilligt .. och drar. Hon tvångsintas och ställer till sånt liv att de är tvungna att låta henne gå. Så har det varit det senaste året och det eskalerar.

Har någon av er erfarenhet av det här? Min plan är att sätta mig med pappan och försöka få honom att förstå att han m å s t e ställa krav. Jag tror ingen utomstående har tagit tag i honom på allvar och även om han har hört det jag ska säga hundra gånger av sin fru så kanske han lyssnar på en utomstående. Jag vill mena att hela familjen är medberoende och det här förstör oerhört mycket i deras liv. Han är världens vettigaste men det här äter upp honom totalt.

Och frun.

  1. Kajsa skriver:

    Har en dotter i samma situation… tyvärr.
    Vi; hennes pappa och jag har provat allt. Å då menar jag allt!
    Vi är skilda sedan 5 år men är enade och engagerade gällande dottern.
    Vi hämta, lämna, doserade receptbelagd medicin (så hon inte överdoserade) och gjorde väl i princip allt… stod i givakt 24/7.
    Ett tag kändes det som att det blev bättre men men… det var visst bara en förhoppning..
    MEN då gjorde vi en tvärvändning; vi finns här för dig MEN vi kan inte hjälpa dig. Vi är inte utbildade! Vi kan köpa mat, cigg & medicin MEN inget mer. Du får inte komma hem påverkad. Du får inte kontakta din syster påverkad.
    Det kom milslånga sms om att vi inte förstod, ställde inte upp mm och det kan jag säga; det var jobbigt som f*n MEN vi stod på oss..
    Peppar peppar å allt ta i trä som finns.. DET VERKAR FUNGERA! Nu har det gått ca mån, hon jobbar igen, verkar må bra, medicinen borta och hon vet att vi står för det vi säger!
    Må gott!
    Å all styrka åt pappan som jag tror tar på sig bägge biologiska föräldrarollerna då han är ”själv” i detta.

    //Kajsa

  2. Rebeca skriver:

    All förståelse för pappans situation. Som medberoende är det lätt att hamna i ett kortsiktigt tänk där man (precis som den beroende) vill fixa saker här och nu. Tex skjuts, fickpengar, stöttning osv. Snabba lösningar för att lindra ångesten. Både hans och hennes.
    Man har svårt att lyfta blicken och se scenen ovanifrån. Vad har mina handlingar nu för effekt över tid? Hjälper det verkligen min dotter att bli av med sitt missbruk om jag hela tiden håller henne under armarna?
    Det är otroligt jobbigt att behöva ta avstånd från någon man älskar och överlämna deras liv och deras konsekvenser till dem själva men man är inte förmögen att bota någon annan. Man kan finnas där men med tydliga gränser – ”Jag älskar dig men jag kan inte hjälpa dig med pengar”, ”Du är välkommen hit på middag om du är ren.” Osv.

    När man dragit upp gränserna så behöver man själv enormt mycket stöd och hjälp. Det är lätt att falla tillbaka i hur man gjorde tidigare. Man är precis lika duktig på att ljuga för sig själv som missbrukaren är.” Det är bara den här gången.. ”, ” jag ska bara göra det här och sen räcker det..”, ” det är ju inte så farligt att ge henne lite pengar” osv men varje avsteg från de uppdragna reglerna är ett steg tillbaka i läkningen. För båda två.

    Sök professionell hjälp, gå på samtal både som par (herr och fru) och ensam, prata öppet om det med vänner och bekanta osv. Många fler än man tror är i samma situation och man kan få mycket oväntat stöd.

    Sen en påminnelse till pappa – Det är inte ditt fel att hon knarkar. Aldrig någonsin. Oavsett vad hon säger.
    Alla människor gör sina egna val och måste ta konsekvenserna av dessa val.

    Lycka till och hang in there 💜
    / Rebeca

  3. Att förminska tablettmissbruk med ”bara” är vanligt men de facto är benzo (ångestdämpande) och opiater (morfin/smärtstillande) de substanser som skadar hjärnan mest.

    Länka min Instagram (Prisonbeauty) eller blogg och be honom läsa. Jag knarkade tabletter i tio år och har nu varit drogfri 1,5 år men är fortfarande mitt i tuff kamp pga skadad hjärna, helt enkelt sönderknarkad av tabletter. Har hunnit få ett företag i konkurs, nyrenoverat hus sålt med förlust, relationer och förhållande pajjat, från god ekonomi till KF-skulder och går numera på soc-bidrag under tiden jag arbetstränar mig upp för att få hjärnan att orka 100%.

    Kan gärna skriva ett mail med motivering till varför tabletter är vår tids lömskaste knark, jag såg det också bara som läkemedel och kunde på så sätt rättfärdiga mitt knarkande medelklass liv med att jag inte ”var någon riktigt pundare”, vilket jag såklart var.

    Hjälper gärna till, bloggar och instagrammar av anledningen att jag vill göra ngt bra av min historia och visa att det kan gå åt helvete även för den med alla förutsättningar och som ”bara knarkade tabletter”. Han är typisk medberoende och bör få professionell hjälp, finns på beroendeenhet och vis Aa/NA (alon för anhöriga). Släng iväg ett mail om du vill ha mer konkreta råd

    ❤️

    1. Han läser alla era svar här … och är extremt tacksam för alla kloka svar och bra tips. Jag har förjävla bra läsare och du är SÅ bra som tagit dig ur det, även om varje dag är en kamp!😘

  4. Ullis skriver:

    Han måste förstå att det är ett missbruk. Man kan inte tjata, vara snäll, försöka få den som missbrukar att få dåligt samvete så den slutar.

    Det pappan måste förstå…och som gör så jäkla ont är att hon kommet välja drogerna först. Alltid. Och tyvärr måste många kanske bli riktigt nere i skiten för att vilja sluta. Dvs man kanske måste förlora sitt hem, sina vänner, sitt jobb osv innan hon tvingas inse att hon måste sluta. Innan hon på riktigt kommer vilja sluta. För visst…hon vill säkert. Men inte tillräckligt för att välja bort drogerna. Beroendet är för starkt.

    Det pappan måste inse är att man inte kan älska bort ett missbruk. Här gäller tuff love dvs att han finns där när hon väljer att lägga av. Men han kommer inte hämta, låna ut pengar osv. För i slutändan är det att hon kan fortsätta missbruka och ändå må ganska bra. Och då kommer hon inte välja att sluta.

    Tuff love. Men han gör det för sin dotters bästa.

  5. Biggan skriver:

    Jag är inget proffs och du har fått jättebra råd redan. Men min spontana tanke är att man fattar inte morsan. Stackars farsan som får dra hela lasset själv. ❤️ Han kan aldrig hjälpa henne bli ren. Och göder hennes missbruk utan att veta om det stackarn. Som Båthusper illa skrev. Kontakta RFHL. Så har du på fötterna när du snackar med farsan. De är jätteduktiga. Kram och jag hoppas så att han får hjälp med sin fina älskade dotter. ❤️ ❤️ ❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..