…. och dagarna går fort

IMG_9390
När talibanen inte har sina grötfrukostperioder så ser hennes frukosttallrik ut så här varje morgon: hon gör egen smoothie som innehåller en massa nyttigheter och ovanpå det har hon digestive, bär och chia. Ser något gott ut måste jag säga.
Själv kör jag två glutenfria knäckebröd med ost på. Och en mugg kaffe. Every morning. Ibland festar jag loss med leverpastej, my number one favoritpålägg.

Igår hade jag lite möten på förmiddagen sen sladdade jag förbi Malin på Wilmer Kaffebar för lunch. Såg att de hade ”Majs- och sötpotatissoppa” på menyn och höll på att backa ut därifrån. Majs är det absolut äckligaste jag vet. Detta efter några traumatiska år på dagis där man inte fick gå från bordet om man inte åt upp den mat som personalen slevade upp åt en. Brysselkål, majs, gröna ärtor och gröt får mig därför nästan att kräkas bara jag ser det i skrift.

IMG_9393
Malin vill dock att jag provar allt de serverar där så hon kom med en liten miniskål med soppa. I normala fall så slutar det ALLTID med att det är asgott. 
IMG_9394
Men, det gick inte. Jag kände små majsbitar och spolades tillbaka 45 år tillbaka i tiden. 
IMG_9397
Fick en asgod kycklingsallad i stället. 
IMG_0243
Hade nämligen en lunchdejt med den här bönan. Vi får ju sällan till det men igår hade Mirka ett ärende till huvudstaden så jag stuvade om lite i kalendern. 
IMG_9440
Älskar för övrigt Malins lappar på väggen. 
IMG_9441
IMG_9422
Efter lunchen åkte jag iväg till Akademikliniken.
IMG_9424
Varje gång jag sitter i väntrummet där så blir jag lika förvånad över att se hur många ”vanliga” människor det är som sitter där. Det är ju kanske lätt att tro att det skulle vara fyllt av Lolita-brudar men det är normala kärringar i min egen ålder. 
IMG_9425
Jag var där för att träffa sjuksyster Charlotte. 
IMG_9427
Det har idag gått exakt två månader sedan operationen och jag skulle fotas. 
IMG_9434
Först när det har gått sex månader så ser man slutresultatet. Jag har fått ett par knölar bakom öronen, nån sorts blodansamling. Mycket normalt så jag bokades in hos Dr Röjdmark om en månad så ska han fixa till det. 
IMG_9439
Hamnade i eftermiddagsköer efteråt och slutar aldrig att förundras över mäns beteende i trafiken. I mitt körfält dök det plötsligt upp ett hinder i form av en stillastående lastbil. Varje människa med hyfsad intelligens vet att det är ”varannan bil” som gäller då: man blinkar för att svänga in i den andra filen men NEJDÅ, det är ALLTID nån jefla gubbtjuv som skyndar sig och ökar farten för att förhindra att man kör in framför. Oftast 50+.

Den för mig absolut viktigaste egenskapen en människa kan ha är snällhet. Jag tycker att man verkligen m å s t e vara en snäll människa och jag undrar varje dag vad det är som gör att det är så många ibland oss som inte alls tycker det är viktigt. Kan på riktigt inte förstå hur man inte kan tycka som jag. 

IMG_9446
IMG_9453
Gårdagen avslutades med en middag tillsammans med två gamla kompisar som även är systrar, Elisabeth och Lotta.
IMG_9447
Vi brukar träffas en gång i kvartalet Elisabeth är alltid den som är ansvarig för valet av restaurang. Igår var en fullträff: El Cielo på Fleminggatan. En sydamerikansk restaurang.
IMG_9444
De hade en rolig detalj på bordet: man tryckte på en knapp för service eller för att be om notan! Har aldrig sett nåt sånt förut.
IMG_9391
Jaha, hörni. Idag är det torsdag. På dagen 2 månader sedan min operation och den här dagen har jag väntat på exakt lika länge: idag får jag nämligen färga håret. Gissa vem som sitter i frisörstolen hos Jouli på Salong Bond exakt 17.00?!

  1. Bor i Gbg. Har nästan slutat köra bil i stan, blodtrycket pallar inte dagens trafik. Vad hände med respekt för heldragen linje, vävning och folkvett i rondeller etc?
    Blir på allvar rädd hur det körs/uppträds!

    Hälsn. Hon som så klart kör bäst av alla!

  2. Jag får någon märklig tillfredsställelse av att inte släppa in andra bilar som försöker tränga sig i köer så som du beskriver. På riktigt bättre än både sex och choklad (dock inte champagne)!

    1. Hahahaha! Jag fattar men nu handlade det ju inte om vanlig ”tränga sig in” utan det faktum att ena filen var okörbar.

  3. Älskar Wilmer-Malins lappar. Just sånt som jag och mina arbetskamrater höll på med förr i världen. Och jodå, på Malllis finns såna där dosor och numera vet jag hur de funkar. Första gången fattade jag nada, utan satt där vid bordet och alla servitörer sprang förbi. Och vad gäller 50-åringar i trafiken…eller som sonen sa när nån låg på mittlinjen och hindrade: gubbe med keps eller tant med hatt som har backspegeln för att kolla stuket. Jag hade varken keps eller hatt, jag lovar!

  4. Var glad att du inte kor bil har i Peru, har har halften inget korkort och resten ar fullstandiga idioter bakom ratten. Har om dagen hande en dodsolycka en bit fran oss som nagon idiot streamade ut live pa facebook. Chaffisen i en liten Kia Rio tyckte att det var en jattebra ide att gora en omkorning i en skarp kurva och korde ratt in i en motande buss… Och tyvarr hander sana olyckor nastan dagligen har.

  5. Haha! Det där med varannan bil är rätt ofta på tapeten här i min lilla stad; vi har en bro inne i stan som öppnas en gång varje timme under maj till oktober pga båtar. För att det inte ska bli mer kaos inne i stan (vilket det ändå nästan alltid blir ändå) så är det sista 100 metrarna innan bron dubbelfiliga. Så när bron öppnas ska man ju då köra varannan bil. Slår aldrig fel att om jag ställer mig i den filen som då vissa anser man står i om man ska tränga sig så blir man inte insläppt… Dock inte bara män 50+ utan lika ofta kvinnor. Så jäkla barnsligt!

  6. Hej, jag var på AK idag för en kompletterande z-plastik på halsen där det fortfarande var lite lös hud, nu hoppas jag halsen skall bli som jag vill ha den – målet är att kunna ha polotröja utan att det ”hänger över”. Hoppas din hals mår bra.

    Lena 🌸

    1. Åh vad roligt att du ska det. Ja, jag är verkligen supernöjd. Den är fortfarande lite rynkig men nu ser det mer normalt ut.

  7. Bor i mellanstor stad.
    Vår rusningstrafik består inte av hänsyn utan av mordiska medtrafikanter vars mål är att INTE släppa fram någon annan.
    Vilket ofta får mig att tänka på Magdalena Ribbings klarsynta kommentarer om hur vi människor är egoister med primärmål att komma fram först, i alla sammanhang, utan hänsyn till någon annan.
    En liten vardagsglädje är för mig att släppa fram andra i köerna. Och varje gång någon vinkar ”Tack” blir jag extra nöjd.

    1. Åh, SOM jag håller med dig om att släppa fram. Bara så enkelt som i en kassakö, folk blir verkligen glada och jag älskar på riktigt att göra andra glada. I synnerhet när det inte förväntas.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..