Vill man bli fin får man lida pin

I samarbete med Akademikliniken

Igår var jag på Akademikliniken för att ta bort lite stygn. Jag är ju både sydd och stämplad men igår, nästan en vecka efter operationen, skulle bara en del av stygnen tas bort. 

Hade kunnat suttit resten av dagen i det här väntrummet. Jösses så snygg matta!

Kolla hur stressad jag är.

Just då visste jag inte att häftklamrarna INTE skulle bort. Det var dom jag var bajsnödig för. De ska sitta en vecka till. Sjuksköterskan Charlotte lugnade ned mig fullständigt och förklarade exakt vad och hur hon skulle göra.

Sen satte hon igång.

Jag är fortfarande 

Gudskelov

nästan helt bedövad runt öronen och käkarna så det kändes inte alls när hon drog bort en del av trådarna.

Sen kom Akademiklinikens sjuksköterskeveteran Birgitta in och kollade läkningen. Både hon och Charlotte kunde konstatera att jag läker bra och att jag inte har fått några infektioner. Jag fick till och med lov att slippa ”nunnebandaget”.

Sen var det lite dokumentation.

Jag är så jäkla svullen fortfarande och kommer vara det i några månader men, den som väntar på något gott …

Efteråt gick jag ned till deras hudvårdsklinik för att få lite lymfmassage av hudterapeuten Kajsa. 

Eftersom jag är nyopererad så använda Kajsa sina händer. I normala fall har hon en maskin, så det ska jag göra nästa gång. Lymfdräneringen är för att få igång cirkulationen och för att förbättra läkningsprocessen. Det var superskönt och lite av stelheten försvann efteråt.

Det råder ju inget tvivel om att jag är svensk i alla fall. Fullständigt gul och blå!