Om var och ens val
Jag har i flera år haft stora komplex för min skrynkliga hals och för några månader sedan ingick jag ett samarbete med
.
Skrynklet uppstod efter att jag gick ner 43 kg och ni som har läst mig länge vet att det här inte är något nytt. Jag är en ytlig jefel och kommer så alltid att vara och inget någon säger om hur fel det är med plastikkirurgi och annat, har någon som helst påverkan på mig. Det rinner av mig som vatten på en gås.
Kan man fixa snygga tänder, lösfransar, förlängda naglar och annat av estetiska skäl, well, då ser jag inga problem med att göra kirurgiska ingrepp heller. Det står var och en oerhört fritt att tycka vad man vill men aldrig att jag skulle tala om för någon hur han eller hon ska förhålla sig till det här.
För min del handlar aldrig mina ingrepp, stora som små, om att försöka göra mig yngre än vad jag är. Fullkomligt ointressant. Jag är femtiotre år och vill gärna se ut som det också. Vill att min insida ska spegla utsidan. Många som tittar på mig ser inte mina halsproblem men det är det e n d a jag tittar på hos andra. För, det är ju oftast så: det man själv tycker att man har problem med, är det man tittar efter hos andra.
Jag tillhör de få som aldrig någonsin skulle kunna tänka mig att lägga på ett filter på mina bilder i mina sociala medier. Ibland har jag en jäkla tur med ljuset men ofta ser jag ut som fan men jag bryr mig inte. Det är jag. Dock finns ett undantag. Jag tänker ALLTID på hur halsen ser ut när jag fotar mig själv. Håller ofta handen för halsen när jag sitter och pratar med människor och den ENDA fördelen med höst och vinter är att man kan använda sjalar och halsdukar för att dölja.När jag nu fick den här möjligheten att fixa till halsen fanns det ingenting i världen som skulle kunnat få mig att säga tack, men nej tack. Fick en syrlig kommentar på Instagram igår från någon härlig människa som öppnat ett hittepå-konto bara för att kunna skriva ”du är så jävla ägd💰”. Japp, det är jag. Härifrån till månen. Sjukt ägd and I don’t give a fuck.
För, har man hängt här inne ett tag så vet man att jag b a r a gör samarbeten och reklam för sånt jag kan stå för till 100%. Som hyfsat stor influencer får man erbjudanden precis varenda vecka och det är inte jättemycket jag säger ja tack till. Är övertygad om att man förlorar trovärdigheten in the long run. Så, elaka tungor göro sig icke till besvär.
Sen är det de facto så att Akademikliniken inte är något källarföretag direkt. De är Nordens största klinik inom plastikkirurgi och störst betyder förvisso inte alltid bäst men nu råkar det vara så att de är bäst för mina behov. Bästa förutsättningarna för operation, eftervård och allmänt bäst med den spetskompitens de besitter. Det första jag gjorde när det här kom upp på tapeten var att kolla med Jenny på ArtFace. Hon har jobbat på Akademiklinken i 12-13 år. Jag frågade henne allmänt om kliniken men specifikt om kirurgen som ska operera mig.
Givetvis har många av mina vänner gjort sina ingrepp där så jag vet ju att de har gott renommé men jag ville veta detaljer. Jag litar tvåtusen procent på Jenny och hon tvekade inte en sekund. När det gäller kirurgen, som jag ska prata om i ett annat inlägg, googlade jag givetvis, så som jag alltid gör. Jag gillar att undersöka saker och ting noggrant innan jag fattar viktiga beslut.
Nu står jag här. Några månader senare. Jag har räknat dagarna och på torsdag är det dags. Jag ska göra ett halslyft och ett
”nedre ansiktslyft
”. Det senare för att helheten ska bli bra. Jag har googlat om allt utom om själva ingreppet. Vet inte riktigt hur det går till eller hur konvalescensen är efteråt Hade fram till igår helt ärligt inte ens tänkt på det eftersom jag inte är ett dugg orolig men ikväll ska jag surfa runt lite och titta på andra som gjort samma ingrepp.
Att göra kirurgiska ingrepp kostar så klart och alla har långt ifrån råd. När jag opererade mitt enorma gäddhäng tog jag ett banklån eftersom jag lever ihop med en man som absolut inte tycker om sånt här och vägrade att låta våra gemensamma pengar gå till den typen av operation. Han var sur i flera veckor efteråt eftersom han också inte kunde begripa hur man kunde låna pengar av en bank för en skönhetsoperation, men när han såg hur resultatet påverkade mig så taggade han ner. Kan man för övrigt låna pengar till en bil, ett hus, bubbelpool eller vad man nu lånar pengar till, så varför inte till ett par nya armar? Mitt liv, mitt beslut.
Har tänkt på en sak. Man läser och hör ofta om ingrepp med bröstförstoringar/förminskningar, om bukplastiker, ansiktslyft och en massa annat men jag har a l d r i g läst något om halslyft. När jag var på möte hos Akademikliniken i måndags frågade jag just om det. Tänkte att jag kanske var ytterst ensam om den typen av ingrepp men nähädå, det är många som gör det men det verkar vara ett sånt hysch hysch. Det är fult med ingrepp och man ska inte prata om det. Jag fattar inte det.
För mig är det mer att jag vill mer än gärna prata om det för att berätta att det faktiskt g å r att göra något åt. Träffade nån i somras som blev jätteförvånad. ”Va, kan man fixa till en skrynklig hals?!” Känner åtminstone två till i min bekantskapskrets som först inte visste att man kan göra det och som nu vill se resultatet på mig innan de själva gör något. Det är ju ett stort ingrepp men jag är fullkomligt avslappnad med kirurgen och med Akademikliniken.