Gammal kärlek rostar … som fan

När jag höll på att rensa i källaren för några veckor sedan hittade jag den här blå lådan. Det är en minneslåda.

När jag var 15 år träffade jag min ungdoms stora kärlek. Richard hette han … och heter fortfarande det. Armandt i efternamn. Inte jättevanligt, hehe. Vi var tillsammans i flera år och han utbildade sig till svetsare och gjorde den här lådan till mig. På framsidan sitter ett stort hänglås. Senaste gången jag öppnade den var för 16 år sedan då vi precis köpte vårt nu sålda hus. I den ligger ett gäng dagböcker och massor av minnen från honom. Brev, vykort en tröja om jag minns rätt och så det värsta av allt; en halväten Ako-kola. Från honom. Jag minns den specifikt. Jag var så sjukt kär i honom så jag sparade på massor av konstiga grejer. Kan inte ens nämna hälften av prylarna här.

Hade helt glömt av lådans existens men till skillnad från maken, som spar julkort från 1972 … typ … så undrade jag vad i helvitti den har fått hänga med i alla år för. Hade inte ens kvar nyckeln till låset.

Härom veckan åkte jag raka vägen till tippen med den. Skillnaden mellan mig och maken är att han ALDRIG skulle kunna göra något liknande utan att första våndas i åratal. Om han ens skulle göra det över huvud taget. Förra sommaren rensade jag garaget och sa till honom på skarpen att han fan fick ge sig med sina gamla golfbollar från 1988 och annat skräp. Vi hade bestämt oss för att sälja huset så han var medveten om att han var tvungen att göra något drastiskt åt alla sina femtioelva kartonger. Jag sa att han fick anstränga sig ordentligt och bara spara det ABSOLUT nödvändigast från sin barndum/uppväxt och att jag skulle göra likadant.

Alla mina minnen rymdes i en HALV flyttkartong. Maken landade på 6 stycken. Innehåll som han aldrig, någonsin, ever never kommer att titta på igen. Som bara tar plats. Plats vi inte har idag.

Tala gärna om för mig varför man t ex måste spara på en gammal plåthjälm som man fick i lumpen, typ som ovan här, på vilken alla lumparpolare skrivit sina autografer, va va va?!

Please tell me att jag inte är ensam om att leva med en obotlig hoarder?

  1. Oj oj så olika vi är ibland vi människor. 🙂

    Jag ÄLSKAR nostalgi, fick panik efter din historia, när du sa att du bara slängde ut hela lådan, utan att ens titta i den. Jag har min morfars ‘hamster-gen’, så jag slänger inte ett foto eller andra fina minnen. Dessutom har jag skrivit dagbok till o från sedan 7 års ålder, och jag skulle aldrig för mitt liv slänga dem! Så roligt att kolla i ibland ju, gamla fotoalbum och gamla dagböcker bland mycket annat. 🙂

    Fan, du skulle givit mig den där lådan, hade älskat att kolla runt i den! 😀
    Puss!

  2. Det här är något jag fasar för, vet att mamma har låtit delar av vår barndom vara kvar på vinden i hennes radhus. Nu har hon blivit sjuk i obotlig cancer och behöver en del hjälp. Vilket gjort att vi fått kliva upp på vinden ett antal gånger. Där blir jag varje gång påmind om vilken röjning som kommer krävas den dag hon inte lever längre.

  3. Tina skriver:

    Hos oss är nog jag den som är mest nostalgisk, även om jag faktiskt rensade i källaren i vintras. Då åkte det mesta till återvinning eller tippen. Det blev inte mer än fyra lådor kvar.
    Men roligast är ändå min man (tycker jag, alltså). Vi köpte en ny cykelpump – cykelpumparnas Rolls Royce – och jag ville då kasta den gamla pumpen som alltså har en del skavanker. Men se det gick inte! ”Den vann ju jag på en tävling i H18 [herrar 18-19 år; min anm.] elit, när jag kom fyra!” Han visste precis vilken tävling det var, trots att det var rätt längesen han var junior. Han har precis fyllt 48…

  4. elenor skriver:

    Jag miste min mamma när jag var 15 och mormor hann jag aldrig träffa så jag vårdar ömt några få små saker jag fick efter dem båda.
    Ingenting i världen skulle få mig att kasta det så länge jag lever.
    Själv har jag inget kvar från min gyllene ungdom vilket min dotter tycker är lite tråkigt…

  5. Laila skriver:

    Men Mona! Dagen skratt! Sparade du verkligen på en halväten Akokola! 🤣🤣🤣🤣Då måste du ha varit helt helt såld på den killen. Att du inte bröt upp låset och tog ut den innan du kastade plåtlådan🤣🤣🤣Älskar ditt tänk nu och då. Du är så härligt ärlig!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..