ANNONS

Vi turistar vidare

/

Jag har hört att Peru ska vara vansinnigt vackert men såg inget märkvärdigt de första två veckorna. Tills vi kom till Cusco.

Det är inte alla dagar man startar morgnarna med cocablads-te …

Det är 28 grader varmt och vi njuter av varje sekund.

Men ser ni vad vackert det är?!

Tomas och Famoza.
Det här är en fantastisk upplevelse och jag är så glad att jag fick möjlighet att göra den här resan.

Ingela och resten av vår grupp tycker precis som jag. Alla är överväldigade.

Vi befinner oss i inka-land och det är otroligt att se hur mycket som är bevarat.

Gårdagens guideturs-lunch; spagetti, vita bönor och … alpacka … Not again.

Så här stora är bananerna här …

… och så här ser deras nachos med guacamole ut …

Nojan dricker öl.

Lena med ett litet lamm.
På nästan alla hustak här har man två tjurar som symboliserar fertilitet och lycka för familjen.

Igår satte vi oss på tåget och knappt två timmar senare var vi framme i en liten by 15 min från Machu Picchu. Vi checkade in på hotellet och jag var överlycklig över att ä n t l i g e n ha ett nät som funkar. Dessa jäkla bildinlägg tar mellan 2-4 timmar att skriva. Bortsett från ett par gånger när jag har hittat ett Starbucks.

Direkt när jag klev in på hotellrummet kände jag mögelstank men tänkte att det var lugnt, nu funkade ju i alla fall internet.

När jag vaknade på morgonen hade jag jordens huvudvärk och förklaringen till den fanns i badrumstaket. Svartmögel de lux.

Var tvungen att ta en liten promenad efter frukosten och fräscha upp skalleninnan det var dags för Machu Picchu.

Kolla in den här killen. En peruansk nakenhund. De lever vilda här.

Framför oss gick en liten flicka på 3-4 år. I handen höll hon några pennor och hon hade sin skoluniform på sig. Vi tittade efter henne mamma eftersom hon var alldeles ensam.

Men hon knallade på. Länge.

Efter en stund dök en gatuhund upp och följde efter henne. Länge. Vi insåg ganska snart att den här damen mest troligt gick samma långa väg varje dag och att det var till skolan hon var på väg.

Ser ni kön till vänster? Det är en mikrodel av hela kön till bussarna som kör till Machu Picchu. Det går en buss var femte minut!

Hela gänget var tokladdade men vi saknade våra kompisar som var tvungna att resa hem för några dagar sen.

Ingela var nog den som var mest laddad av oss!

Det finns inga toaletter efter att du klivit igenom entrén så kön dit var kilometerlång. Det kostade 3 kr och jag frågade bönan i kassan hur många som kissade innan de började vandringen. ”3000” svarade hon.

Här är toapapper för övrigt hårdvaluta. O m det ens finns. Älskar hänglåset!

Vi hade hyrt en guide och hur vandringen gick får ni se i nästa inlägg!

6
0

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00