ANNONS
Influencer Argentur är en del av© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00

Monas Universum ansvarar för det innehåll som publiceras på denna blogg. För frågor om innehållet kontakta mona@monasuniversum.se. Bloggen ligger på plattformen Tailsweep som använder cookies. För dessa cookies och de personuppgifter som kan komma att behandlas i samband med cookies ansvarar Bonnier Magazines & Brands AB. Mer information finner du här

Livets berg- och dalbana

Allmänna funderingar, konstateranden och händelser

Guatemala 2015/Optiker Utan Gränser/Synoptik

Talibanen

Jag skulle ju vara ledig igår.  Eller hur att det gick. Planen var att åka in till jobbet och jobba fram till lunch, för att sen vara ledig.

Vaknar med min kärlek på armen.

IMG_7861

Motvilligt klev jag upp och åkte till jobbet. Packade varor som en gnu. Talibanen är hemma från skolan för andra dagen i rad. I torsdags morse, när hon skulle till skolan, snubblade hon i vår trappa här hemma. Det har hon gjort 18 gånger förut men nu gjorde det förjefla ont så jag förstod att hon hade stukat foten. Vila sig lite. Smärtan går inte över varför jag hade en läkartid inbokad i går förmiddag.

Tar en paus från packandet, åker hem och hämtar henne. Doktorn klämmer och känner. Säger att vi måste åka iväg och röntga tårna. Eller ja, lilltån.

Jag hade en lunch inbokad sedan länge och bestämmer mig för att ta den emellan. Åker till Synoptiks huvudkontor för att äta lunch med Jenny och Jocke, som var med till Guatemala i april.

IMG_7862

Jenny var inte på sitt rum och jag passade på att smygfota hennes skitstökiga skrivbord.

IMG_7863

Hon dök upp strax efteråt och blev aningen förnärmad eftersom hon inte alls delade min uppfattning, haha!

Sen kom Jocke och jag fick en chock. Så här såg han ut i Guatemala i våras:

IMG_0266

Under de 17 dagar vi spenderade tillsammans tjatade jag hål i huvudet på honom om att han skulle raka av sig det där skitfula skägget. Killen är hur snygg som helst, men har ett apfult gubbskägg. Oj som jag tråkade honom.

Kliver in på hans kontor och höll på att ramla omkull:

IMG_7866
Han är så SJUKT snygg nu så det är bara att gratulera hans hustru Sofia. Sen gör det inte saken sämre att han har ett fint hjärta. Det är ju tur att man är en gammal kärring. Eller ja, tur för honom, hehe..

Vi åt en god lunch och pratade Guatemala-minnen. Fifan som vi längtar tillbaka.

IMG_7870
Bortsett från min familj så är den resan det absolut bästa jag någonsin varit med om. Att få hjälpa alla dessa fattiga människor var en ära mycket få förunnade.

Tiden sprang iväg och jag var tvungen att dra hem och hämta talibanen. Turbo till Vällingby för att röntga och mycket riktigt, hon har brutit sin ena lilltå.

IMG_7873

Husläkaren sa att, OM den var bruten så måste vi åka in till Astrid Lindgrens sjukhus. Personalen på röntgen tyckte dock att jag skulle ringa dit först eftersom man sällan gör något åt en bruten tå. Jag ringde. Sjuksystern gick igenom journalen, ringde husläkaren, som envisades med att vi måste åka in. “Sa doktorn det så är det det som gäller” sa sjuksyrran.

Sagt och gjort. In till sjukhuset. Kan berätta att SAMTLIGA barn i norra Stockholm var akut sjuka. Fifan så många det var i väntrummet, även om inte det syns här.

IMG_7874

I TRE timmar blev vi sittande innan läkaren kom. Gudskelov så behövdes inget gips. Man gör inte det när det handlar om tår. Däremot en specialtejp och bandage.

IMG_7875

INGEN fysisk aktivitet på tre veckor. Och ett par kryckor på det.

IMG_7876

Hon var helt knäckt eftersom hennes tävlingsdans just satt igång och om 4 veckor är det den första tävlingen. Hon bestämde sig snabbt för att ändå vara med, även om det kommer gå åt helvitti.

Well, det går bra nu. Not. Var skitdeppig hela dagen. Dels för talibanens skulle men också för de kommentarer om att några av er läsare tycker att det är för mycket reklam här i bloggen. Jag är ju så jefla dum när det kommer till kritik eftersom jag blir så sjukt jäkla ledsen. M å s t e träna bort det där. Eller som en kompis sa: “Skärp dig, det är ju fan en mikrodel av läsarna som tycker det. Dessutom är dom ute och hojar eftersom du har förhållandevis lite reklam om man ser till hur stor du är. Släpp det!”

Så jag släppte det. Och är det inte fantastiskt: när man bestämmer sig för att allt är bra så blir det bra: fick en förfrågan igår om en sak som gjorde mig fullkomligt överlycklig. Måste dock vänta någon vecka innan jag kan berätta för er, vilket ska bli kul eftersom ni kommer bli indragna.

Lite senare blev jag ännu gladare. I 1,5 år har jag mått skit över något jag ännu inte kan berätta om här men nu har det hela lyfts till en officiell nivå och jag är så lättad. Och så stolt. Förlåt för att jag är kryptisk men än så länge är det för att skydda någon.

Idag lördag. Min bror fyller år och hela familjen ska överraska honom. Efter 19 års samboskap har han blivit ensam då hans sambo betett sig som ett rövhål, så han mår apdåligt.

Men allra först ska jag ta hand om den här skiten.

IMG_7877

Fifaaaan som mitt hus förfaller. Har inte hunnit med någonting de senaste veckorna. Måste hinna klippa gräset innan det blir försent.

Och raka benen. Väry important. Apropå raka. Min Fiffi är fortfarande … ähum … barskrapad so to speak. Så gott som i alla fall. Kommer jag vara flintis till jag kolar vippen nu, eller vadå? Det är ju över en månad sen…

Livets berg- och dalbana

46
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.