Reflektioner och så många att tacka

Nästan 3 veckor i Guatemala har lämnat en hel del avtryck. Innan jag åkte hade jag lite småpanik. Jag är en ytlig människa som gillar att shoppa. Hit me for that liksom. Skulle jag bli annorlunda, klä mig i säck och aska, ge bort allt jag äger och har, skulle jag bryta ihop av all fattigdom?

Det blev inte så. Att se den värme som finns bland dessa fattiga människor, och den kärlek de har gentemot varandra (och oss), trots den misär många lever i, var fantastiskt. Och överraskande.

Jag pratade lite med en av tjejerna som var med. Om det här hur man kommer att förändras efter resan. Om man ska sluta att handla, vilka eftergifter man kanske borde göra. Karin sa något klokt: ”Det vore ett hån mot de fattiga här att inte utnyttja de resurser och de möjligheter man har hemma. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något!” Och det är sant. Jag kommer fortsätta att var en ytlig jefel. Jag kommer fortsätta att handla. Mitt liv kommer fortsätta precis som vanligt. Nästan.

På ett av de ställen vi var, ett slags fritids, fanns en flicka som jag tänker bli fadder åt. Långt efter att vi lämnade det stället kom jag att tänka på henne flera gånger och på planet hem ploppade plötsligt tanken upp om att bli fadder för henne. Lyckligtvis hade jag sparat ett litet informationsblad om stället och nu ska jag maila dit och fråga om det är möjligt.

Sen hoppas jag att jag får möjlighet att göra det här fler gånger. För att jag är bra på det helt enkelt och för att jag har er läsare, som har bidragit enormt med allt från skänkta glasögon till tandborstar, leksaker, pennor etc.

Jag har en del att tacka för den här resan. Först och främst alla läsare: TACK, utan er är jag i n g e n t i n g och det vet ni som har hängt här ett tag. Ni betyder så oerhört mycket för mig. Tack för alla glasögon ni skänkt till Synoptik. Fortsätt med det då insamlingen pågår året runt. Tack även för alla presenter som jag har delat ut till barnen jag har mött. Ni är bäst!

TACK Samsonite som skänkte oss marknadens absolut bästa väskor. S å lätta, s å sköna att dra! Vi hade inte haft en chans att få med oss allt utan era väskor.

IMG_7345.JPG

TACK Egmont Publishing för alla bokmärken! TACK Tina på Office Depot i Bromma för alla blyertspennor. TACK Lollipop för alla ringar, halsband, armband och hårgrejer. Det var en jättesuccé!

IMG_0783

TACK Karita på Blomsterpassagen för hundratals bläckpennor. Dessa finns nu i en skola i en indianby i norra Guatemala.

TACK Anna på Teddykompaniet, jösses så glada alla mindre barn blev av nyckelringarna och fingerdjuren! Sen fanns det en del stora barn som blev glada också, hehe!

TACK Tempur Sweden för nackkuddar och sovmasker. The very best on the market! Sweet Lord som ni underlättade vår resa. På alla sätt och vis!

IMG_7355.JPG

Världens största TACK till Ann på Dataline Sweden AB för iPaden som gjorde att jag kunde blogga under tiden. Den kommer lottas ut inom de närmaste veckorna.

IMG_7321.JPG

TACK Eva för några oförglömliga veckor. Världen blir bättre med sådana som du! Och glöm inte att fixa behån nu!

IMG_8838.JPG

TACK John, you’re such an awesome man with a big heart …. but get rid of your bloody white socks for Gods sake! And I hope you always will keep your sense of humour. I love you honey!

IMG_0068

Och GÄNGET! Tack för att jag fått lära känna er. Fifan så bra vi har varit! Vi ses i sommar!

IMG_0082

Jenny, honey, TACK! Så glad jag är för att du finns. Att du sedan varit en bloggläsare sedan flera år gör ju inte saken mindre rolig! Synoptik är m y c k e t lyckligt lottade som har dig, du är en klippa för företaget! Tack för att jag har fått hänga ut dig i bloggen här och där. Krya på dig nu bajs-Stina!

IMG_0771

Sist men allra mest vill jag rikta det största tacket till Synoptik. Kunde jag börja om från början så skulle jag LÄTT jobba hos er! Roland (VD), Lottie (Marknadschef) Camilla (Produktchef) och Olof från deras pr-firma Perspective Communication AB: TACK från djupet av mitt hjärta för att ni valde just mig. Jag hoppas att jag har skött mig! Och TACK för att ni inledde ert samarbete med Vision For All för 5 år sedan. SÅ många lyckliga människor som nu kan se ordentligt. Ni GÖR skillnad!

Och jag ber ALLA som kan att lämna in glasögon, vanliga solglasögon, barnglasögon, solglasögon för barn, (slipade och oslipade) till en Synoptik-butik nära dig (kolla hemsidan så ser ni var butikerna finns). Ej att förväxlas med andra optikerkedjor. Insamlingen pågår året runt och ditt bidrag gör verkligen, v e r k l i g e n, någon annan mycket lycklig.

IMG_9725.JPG

  1. Ååååååå sååå underbart vi haft det! TACK Mona för att jag fick lära känna dig lite gran, du är TOKBRA jö!!:D Och jag håller verkligen med, du är riktigt grym på det du gör och det du gjort i Guatemala under resan. Snacka om att gå all in och lära sig så himla mycket på så kort tid. Impad är bara förnamnet! PUSS och KÄRLEK!

  2. Igennkänningsfaktorn var hög när jag läste om dina strapatser & intryck – precis så är det på Kuba, fast där har folk inte ens mat för dagen…
    Dotra (då 4½ år) döpte om kubanerna till ”äggkoppsmänniskor” eftersom alla har så synliga, insjunkna, nyckelben att det ser ut som äggkoppar…

    Både dotra & maken har köpt sina glasögon på SpecSavers hittills; men nu ska vi kolla upp SynOptik istället!

    1. Vet du, utan att försöka, f ö r s ö k a, lägga någon värdering i det så höll jag på att skratta ihjäl mig när flera optiker höll upp olika glasögon när vi var där och sa: dom här kommer från Specsavers. Tydligen är det lätt att se om man är i branschen…(De pratade om att Specsavers kvalitet inte är så bra..)

      1. *ASG* Om vi säger som så så funderar vi på att byta just pga kass kvalitet & ännu uslare garanti… 😉

  3. Jennie skriver:

    Vad roligt att du fick följa med på denna resa (och ta oss med dig)! Har själv varit en del i fattiga delar av världen och man får ett annat perspektiv på saker och ting. I alla fall ett tag, det är oh, så lätt att falla tillbaka i gamla mönster om man är hemma för länge!
    Vad gjorde ni av alla de glasögon som ni inte hann dela ut? Hade ni inte typ 50.000 par? Vad hade ni i era stora väskor på vägen hem? Fler väskor? 🙂

  4. Vilken resa och vad roligt att du delar med dig. Har glasögon liggande men nu ska jag skärpa mig, ta reda på närmaste Synoptik och verkligen komma iväg och lämna in dem. En fantastisk insats ni gjort, det värmer i hjärta att läsa.

  5. Eva skriver:

    Tårarna kommer när jag sitter och läser.
    Vilket jobb ni gjort och vilket härligt gäng ni verkar vara!
    Kramar till er!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..