Christina Stielli gästbloggar – Mitt bästa jobb

1
 Föreläsarlivet är kanske något av det roligaste jag har fått ägna livet åt. Jag ska föreläsa och skriva till jag dör tänker jag. Men det där föreläsarlivet är allt annat än glammigt. Det är så slitigt och tröttsamt ibland och jag måste påminna mig själv, när resorna tar tid och kraft, att jag ska ha kul när jag kommer fram. Häromdagen åkte jag till Nykvarn. Då satt jag intill den här tjommen och jag undrar vad det är som får folk att tro att alla andra vill höra ALLT? Jag fascineras lite över det. Den är mannen pratade om signaleringsplaner. Det var väldigt många signaleringsplaner som skulle avhandlas i samtalet (vad har man för yrke om man tjatar om signaleringsplaner??).

2

Jag behövde koncentrera mig på min föreläsning så jag tog mina grejer och flyttade till en annan vagn.

3
 Det här är sånt som gör att det är roligaste jobbet ever. När jag får träffa en hel sal full med elever och prata om självkänsla och självförtroende och hur viktigt det är att tycka om sig själv och jag får en sån här lapp i handen av en tjej som snabbt passerar mig efteråt.

4

Nu var det ingen skola jag skulle till utan en fin herrgård där företaget hade konferens.

5
Oglammigt och lite stökigt är det att byta om på alla toaletter eftersom jag vill resa i bekväma kläder och föreläsa i snygga (inte så mjuka) kläder. När jag föreläser måste jag ha något svalt på mig och någonting som inte lämna svettfläckar under armarna. Jag jobbar hårt i 90 minuter och svettas ibland kopiöst. Det behöver inte deltagarna se. När jag reser fryser jag alltid. På flyg och på tåg. I bilar. Då måste jag vara varm och så vill jag ha gympaskor för att kunna vifta på tårna. Alltså. Ombyte och fix på toaletter.

6

Redo. Idag fick jag möta ett gäng som arbetar med bank och finans. Helt underbar energi i det rummet när jag kommer in! Och helt sjukt skön energi när jag pratat klart om vikten av att vara glad, att ha ett positivt förhållningssätt till massor, ansvaret vi har för vårt eget beteende och allt sånt.

7

Sålde några böcker på plats och hade tagit med mig alltför få. Snart lär jag mig …

8

På väg hem är jag tvungen att fota en väldigt läskig man på bussen. Han såg läskig ut, han såg ut som om han när som helst skulle kunna dra fram en jätteyxa från sin rock, hugga ihjäl mig och gå därifrån och le stort. En sån där som finns med i filmer som jag inte vågar kolla på. Jag fotar lite människor ibland eftersom jag behöver karaktärer för mina romaner. Den här måste in på något sätt någonstans. Han var för läskig för att ignorera. (Självklart är det här inte en mördare, det är nog en man som heter Roland och som är på väg hem till sin älskade fru och på vägen ska han hämta en dammsugare som varit på lagning och så ska han köpa mjölk men min fantasi och jag har lite roligt ibland och nu lånade jag ”Roland” till min mördare).

9

Upptäcker att Rami vann årets Mästerkock, den finalen missade jag. Däremot missade jag inte finalen förra säsongen, när Jennie vann. Vad jag inte visste då var att vi skulle bli bra kompisar och att jag skulle bjuda henne på middag i maj, middag som jag för en gång skull har bestämt att jag ska laga själv, alltså inte köpa från catering. Så kan det gå men hon har sagt att hon tycker det ska bli underbart eftersom det är just så, få vågar bjuda henne på middag eftersom hon är så himla duktig. När vi ses ska hon lära mig göra kimchi.

Ciao / Christina

 

 

  1. Amanda skriver:

    Hur gamla är barnen som du föreläser om om självkänsla? Hur gör jag om jag vill att min sons skola ska boka dig?

  2. Jag hade förmånen att höra dig förra hösten när du pratade om tonåringar, jättekul och inspirerande!

  3. Smugglare! Så är det! Tack 🙂

    Inger: Du har SÅ rätt när du skriver: Har ju så klart ingen aning om vad det handlar om men vi får aldrig, aldrig döma andra personer, vi har INGEN aning om hens liv.

    Lika lite har vi en aning om vad Mona går igenom nu. Alltså. Inte döma 🙂

    Susanna: Japp! You never know 🙂

    Queenie: Åh. Det är svårt. Jag vet. Lång, livslång träning. Kolla böcker om självkänsla. LOVAR att de ger en hint och att de kan hjälpa.

    Isabelle: Jag har aldrig gjort och aldrig ätit …

    Annika: TACK!!

    Carina: Jag vet …

    Den fula verkligheten: Jaaa! EN öppen föreläsning. I stockholm i maj … annars är det som du säger, företag hyr in mig men jag hoppas på fler öppna föreläsningar!

    http://www.wimab.se/sv-SE/Seminarier-Kurser/Vill-du-vara-glad.aspx

    Pocahontas mother: Jag hoppas 🙂

    Anna-Lena: Yay!!

  4. Inte läst dina böcker eller varit på någon föreläsning, men tror det är dags o ändra på det 🙂 ha en fin helg

  5. Vilken fin lapp du fick! För henne betydde dina ord så mycket!

    Kram!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..