Hur cancer kan bli bra

Här i finhooden har jag lärt känna en annan människa. Vi har barn i gemensamma skolan och har suttit i en styrelse ihop.

Den har bönan har ett toppjobb, en bra man och två fina barn.

I somras fick hon cancer. Bröstcancer. Efter ett halvår med tre operationer och en period av cellgifter där hon har tappat allt hår, så ordnade hon en ”Jag-lever-nu-ska-vi-fira-middag i går kväll, där hon bjöd in tio kärringar, inklusive undertecknad,  som hon tycker ha betytt mycket för henne under den här ofrivilliga resan.

Jag har bara varit nära cancer en gång förut. Det var när exmakens fru dog och lämnade min exman  ensam med deras tvillingar, 2,5 år gamla.  Hon och min 21-åriga dotter stod dessutom varandra nära, så man kan säga att vi gick igenom ett helvete. Jag och maken ”tog oss an” exmaken och livet blev upp och ned under en tid. Väry jobbigt.

Så min cancererfarenhet var inte så bra. Tills min vän i hooden drabbades. Först då insåg jag hur olika cancerdrabbade genomlever sin sjukdom. Den här kompisen har hanterat det hela på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt. Självklart har det varit en sorg och många tårar, men hon har fått oss runt omkring att försöka se allt positivt. Med en dåres envishet så har hon fajtats, och hur sjukt det än låter så har hon haft ett leende på läpparna varje gång vi har setts under den här tiden.

Hela middagskvällen var en hyllning till oss vänner och det var en mycket märklig känsla. Det borde liksom ha varit tvärtom.

Eftersom nästan inga av oss kände varandra, så gjorde hon en presentation av oss och jag måste säga att det kändes helt weird att stå där och få höra så många superlativ om en själv som person, av en människa som har befunnit sig 6 månader i helvetet.

Vid bordet så hade hon lagt lappar med ytterligare beskrivning av oss.

Och under sjukdomstiden så har hon börjat dreja, så var och en av oss fick en ljuslykta, som vi avkrävdes löfte om att tända då och då ”och tänka på hur jävla bra ni är.”

Insidan i min ljusskål hade hon så klart gjort i guld, vilket inte syns här. Jag är ju en guldmänniska så jag blev glad ända in i hjärteroten.

Och jag blir så förbannad på mig själv för att det ska krävas en cancersjuk kompis för att man ska stanna upp, tänka till lite och inte vara en sån förbannad jefla gnällkärring, som jag är mellan varven.

Tack Martina. Du är fantastisk. Varje dag.

  1. MissK skriver:

    FUCK CANCER !!!

    Har en vän som gick bort i cancer för några årsen och lämnade 4 barn mellan 7 och 14 år som hade behövt sin mor i många år till
    Svägerskans bästa väninna gick bort i cancer
    2 av syskonbarnen förlorade sin älskade och genomsnälla farmor i cancer
    Bästa kompisen förlorade sin far

    Så ja FUCK Cancer !!!!!!!

  2. Monika skriver:

    Herregud, sånt här ska man inte läsa när man är gravid och full av hormoner. Tårarna sprutar här nu! Så fint skrivet om cancermonstret, och att få se det ur ett sådant perspektiv – jag lever NU, och det ska firas. Morgondagen vet ju ingen av oss något om.

    Jag har som många andra levt väldigt nära cancer. Min pappa dog i prostatacancer för drygt sex år sen, jag har kollegor och vänner som fått bröstcancer och överlevt. Två av dem är ännu inte friskförklarade, den ena är just nu mitt uppe i processen att rekonstruera sitt ena bröst. Den sistnämnda är bara ett år äldre än jag (33 år), så visst blir man påmind om att det kan hända vem som helst, när som helst, och att det är så mycket närmare än man tror.

  3. Therese skriver:

    Oj, det inlägget berörde verkligen. Tårar smyger sig fram… Vilken härlig människa och fina ni är som funnits där för henne!! Stor kram

  4. Sari skriver:

    Vilken fantastisk vän! Jag tror att man kommer långt med positiv inställning, massvis av jävlar anamma och att man inte ger upp mot sjukdomen. Det är så viktigt att omge sig med bra människor som ger ny energi samt stöttar när livet är tufft.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..