Amen dra åt h-e vilken gårdag!

Planen igår:

Åka till kontoret för att ta emot en leverans.

Efteråt; åka in fort som fan till stan och shoppa lite på Svenskt Tenn. I smyg utan att maken skulle få veta nåt. Det är lite så jag jobbar: maken tycker att shopping är onödigt och ska man ha några som helst prylar hemma så får man handla i lönndom. Och jag ville unna mig lite ensamnöje eftersom jag visste att resten av dagen skulle bli svinjobbig. Eftersom vi, utöver hyrd lastbil, även ska använda Volvo-jeepen, så ska jag åka i den. Som jag gör varje dag.

Det som hände:

Tog emot varuleveransen. Maken, som just tränat talibanens fotbollslag färdigt, ringer och säger att han måste ha jeepen för att han och talibanen måste åka runt  och leverera grejer till våra videobutiker. Jag blir skitirriterad men åker hem och svitschar bil. Maken är på sjukt dåligt humör så talibanen bestämmer sig på stående fot för att hellre tillbringa dagen med mig, och hoppar in i min bil.

Vi åker in till Svenskt Tenn. Talibanen sitter kvar i bilen och spelar spel medan jag äntrar himmelriket.

Sätter mig i bilen när jag är klar. Står för övrigt på lastplats. Vrider om nyckeln och hör ett konstigt ratatata-ljud. Inget händer. Gör om samma sak igen. Stendöd. Får panik. Tänker att; om jag sitter en stund i bilen och låter den vila lite, så blir det nog bra.

En halvtimme tidigare ringer kollegan från Bromma Blocks och ber mig svänga förbi kontoret och hämta en vara som en kund vill ha. Jag har alltså en tid att passa. Plus att kollegan sms:ar: ”Fan vad folk frågar efter dig!” Många bloggläsare är där, men jag står på Strandvägen. Bilhelvetet startar inte. Jag ringer maken, utan att tänka mig för vad jag står någonstans. Som givetvis undrar vad i helvete jag gör utanför Svenskt Tenn. Jag svamlar nåt. Han är svinstressad och får tokspel på mig. ”Det är klart att bilen startar, vad har du gjort?”

Jag undrar i mitt stilla sinne om han är felavlad på nåt sätt. Upplyser honom om att den inte alls startar. Vad jag än gör. Han är långt utanför stan och börjar tokgasta om att jag har förstört hans dag och bl a bla bla. Jag blir så förbannad att jag slänger på luren. Ringer min mammas man, de bor mitt i stan. Han kommer med startkablar, men det hjälper inte. En förbipasserande kommer fram och säger att felet beror på….nåt jag inte fattade. Att det felet, i kombination med ruttet bilbatteri, gjorde att bilen inte startade.

Jag tänker att, well, jag har åtminstone fått motorstopp på en fashionabel adress, Strandvägen mitt i Stockholm. Utanför Svenskt Tenn. Jag tänker att jag borde ta talibanen i hampan och bara dra. Lämna bilen där. Jag hatar den där skitbilen. Som vi varit på väg att sälja i ett år, men inte fått tummen ur. Jag tänker att om jag lägger bilnyckeln på taket och sticker, så är problemet borta. Tills jag kommer på att bilen står på mig.

Rotar fram servicekortet till bilbärgaren och ringer. Hamnar i telefonkö. Under tiden gör styvfar ett sista försök och se på fan: bilen startar. Jag lämnar talibanen med styvfar och drar därifrån fort som en avlöning. En och en halv timme försenad. Hämtar upp 21-åringen, åker till kontoret. Möter upp makejäveln, byter bil,  lastar bilen och drar iväg till Bromma Blocks. Nästan där så ringer maken och undrar om 21-åringen har jobbets lasthissnyckel i fickan. Det har hon, så det är bara att vända och köra tillbaka. Jag är på asdåligt humör.

Väl i Bromma Blocks så är det packat med folk i butiken. Vi hade 50% på allt och så fort vi började plocka ihop så blev det som flugor runt socker: alla flockas och kassan exploderar. Vi säljer som babianer.

Jag får till slut en kisspaus och går ned till toaletterna. När jag reser på mig så tappar jag telefon i golvet. Så nära toaletten att jag först tror att den ploppat ner där. Böjer mig ned, över toaletten, och hittar den på golvet. När jag reser på mig så inser jag att jag doppat min halsduk i den ospolade toaletten. Thank you Lord för att jag inte hade gjort några större affärer där inne.

Jag blir skitsur och går ut och tvättar kiss-sjalen och sen tillbaka till butiken.

Vi jobbar som svin och packar ned det som blir över på rekordtid. Klockan 19.00 säger vi hejdå till Bromma Blocks för den här gången.

Jag åker och plockar upp talibanen, som spenderat hela eftermiddagen/kvällen hos en klasskompis. Tack gode Gud för schyssta föräldrar här i hooden!

Kommer hem och är så jäkla trött att ögonen går i kors. En sjukt jobbig månad är ä n t l i g e n slut. Jag är dessutom jätteledsen över att jag inte fick tillfälle att träffa alla er som tog er tid att komma till Bromma Blocks igår. I synnerhet er som varit där flera gånger utan att träffa mig. Det suger hårt kan jag säga.

Bloggläsare Ann kommer förbi andra gången på en vecka och ger mig ytterligare en champagneflaska. Hennes favoritsort. Som sitter ihop med ett par badtofflor. Hon säger att jag ska åka hem, ta på mig dom, gå ut i hallen, där det mest troligt är en jävla massa sand eftersom städerskorna är på semester i Polen och jag inte har dammsugit, och låtsas att jag är på en strand någonstans.

Men du Ann. Jag sket i sandstranden och gick raka vägen till poolen i stället. Just precis nu så ligger jag i badkaret och dricker champagne. Klockan är 07.00 och I dont give a shit.

Skål!

Nyårskrönika kommer till lunch. Om ni är kvar här inne.

  1. Här är iaf en som du inte behöver ha dåligt samvete för. Efter att ha läst detta inlägg tänker jag sluta ha dåligt inlägg för att jag inte hann runt. Men osis att jag inte visste att det var du i bilen utanför svenska tenn. Då hade vi kunnat träffats då 😉

    Orkar inte kommentera på flera ställen men din plan för detta år låter sunt och jag håller tummarna att arbetssituationen blir bättre. (Sedan kan du få ett helt gäng med orsaker till varför du ändå bör ha ett jobb någon annanstans om du vill.)

  2. Helt rätt Mona, gå rakt på väsentligheterna. Själv har jag just gjort nyårsefterrätten och den innehåller likör! vilken naturligtvis måste avsmakas, mmmmmmmm!!
    Skååål och Gott nytt år!!

  3. My lord skriver:

    Får magsår när jag läser hur ni jobbar och irrar omkring…

  4. Maja skriver:

    Helt rätt sätt att starta nyår på (eller vilken dag som helst egentligen)! Själv ligger jag ensam och övergiven hemma men har iaf bestämt mig för att ligga i sängen, dricka kaffe och bara läsa böcker hela dagen (det bästa jag vet som jagnästan aldrig tar mig tid till. Nästa nyår, då jävlar ska jag på jordens roligaste fest och vara både nyförlovad och gift och säkerligen gravid också istället för nyseparerad! Minsann!

    Stor kram och tack för att du ger mig lite vardagsglädje mitt i bedrövelsen!

  5. Ann skriver:

    Bra där, direkt på ”the target” strandpromenader är överskattat=)
    Ska nog banne mej göra dej sällskap över ett glas, sen ska det porrsurfas på diverse ” handväsk sidor” Skål tamejfan !!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..