Vanor och manuella skitbilar.

Det senaste halvåret har jag åkt omkring i en Volvo Jeep. För att jag har lånat ut min kära turbo.

Maken åker också stor bil. Men just precis denna vecka har han lånat ut den. Och fått en vanlig Volvo-någonting-kanske-V40.

Idag var han tvungen att ta jeepen när han drog från kontoret.

Alla våra bilar är automat.

Inte denna Volvo-någonting-kanske-V40.

Jag kan villigt erkänna att jag är mindre begåvad när det gäller vissa saker. Och glömsk.

För jag har glömt hur man kör med manuell låda.

Jag står och stirrar på bilen och överväger att gå dom 500 metrarna till dagis.

Men dataväskan är tung.

Så jag sätter mig. Och hittar till att börja med inte nyckel-jävla-hålet.

Det sitter i instrumentpanelen.

Vrider om, och bilen studsar en meter framåt. Gudskelov var det fri sikt.

Efter många om och men hittar jag 2:ans växel och drar i väg.

Sakta.

När man har suttit i en Volvo XC90 i ett halvår så vänjer man sig.

Man vänjer sig framför allt vid två saker;

Man sitter högt. Jävligt högt.

Och man håller inte på att fjanta med att bromsa in vid vägguppen.

Som det är plenty av fram till dagis.

När man sitter i en Volvo-någonting-kanske-V40 så får man en känsla av att man sitter i en trampbil. 30 cm ovanför asfalten.

Och hela underredet boinkar när man kör över vägguppen.

För att inte tala om den svans av bilar man har i häcken för att man vägrar växla upp från 2:an. Försöker gasa på men varvtalet och motorljudet drar iväg till oanade höjder.

Stannar utanför dagis. Drar ut nyckeln och bilen rullar.

Javisst ja.

I sådana där manuella bajsbilar måste man dra åt handbromsen också.

I morgon GÅR jag till jobbet.

Fotnot: Och jag kan absolut inte på några villkor komma ihåg hur hårt maken mobbade mig för att jag länge tokvägrade att köpa bil med automat för 10 år sen. ”Bara för gubbajävlar!”

Inte en chans att jag minns det.

  1. Jag håller med dig…stora törstiga bilar med automat e modellen för sånna go´bitar som oss!!
    Majsanpansarvagnspajsarn

  2. Tizzie skriver:

    *skrattar så tårarna sprutar*! Är det inte bilen så är det slipmaskinen:). Förstod att det som alltid är ett säkert kort att läsa din blogg när jag vill må bra!

  3. Manuell is da shit… Rör om i soppan är ju finfint..

    Hyrbil.. Finfint… Då kan man ju guppa som fan..

    Pok

    Mallaynkbralla

  4. Bodil skriver:

    Ja fy så hemskt! Tre pedaler och bara två fötter….
    Och faktum är att man vänjer sig snabbt. Vi hade en manuell som min käre make körde av vägen med. Då fick jag låna syrrans automtväxlade i nästan en månad. (Hade aldrig kört automatväxlat innan.) Nu köper vi inte nya bilar utan begagnade. Så även denna gång och det blev en annan med manuell låda. Och tro det eller ej, bara efter en månad fick jag skärpa till mig med växellådan. Men nu går det som en dans igen. Så ta du Volvon i morgon också du ska se att du kommer säkert upp i 3:ans växel!!
    Kram på dig tokstolla

  5. Malin skriver:

    Modigt Mona! Syrran vägrar att ensa sätta sig bakom ratten i min manuellt växlade bil. Väntar hellre tills jag kan köra henne dit hon vill. Vem tror du får köra hem efter middagar och fester???

    I’ a loooooser baby!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..