Hur man blir av med stressen

När man älskar sin inkorg som mest. 

Skärmavbild 2019-04-18 kl. 10.05.19

Hur man går från 464 till 2 i mailkorgen … på en vecka.

T V Å mail.

Nu kan jag andas normalt. En stund.

LOADING..

Kan vi prata lite om pedofiler?

Min dotter har blivit brutalt våldtagen under flera år i sin barndom. Det är inte något som hon ”glömt” och som plötsligt kom på när hon berättade för mig för 5 år sedan. Nej, hon har burit det med sig under hela sitt liv och jag kan inte gå in på detaljer, men den dagen jag fick reda på det så förklarades oerhört många saker som uppstått/skett genom åren. Det var som ett dominospel. A l l t fick en förklaring. Hennes långvariga tystnad hade b a r a med lojalitet och hänsyn till andra, att göra. Till slut sprack bubblan och det blev frågan om att leva eller dö.

Som en del av att välja livet blev hon diagnostiserad ”komplext PTSD”. Det vill säga, hon har den svåraste graden av PTSD pga av de grova våldtäkterna hon blev utsatt för. Har man fått en PTSD-diagnos är man berättigad så kallad traumaterapi. En speciell form av terapi för den här ”nivån” av skador. Hon fick dock stå i kö i nästan 2 år innan det fanns plats. TVÅ ÅR! Jag tycker att det säger en hel del. A) ett oerhört behov B) få är utbildade.

Mörkertalet för drabbade är oändligt men det vi vet är att 1 av 5 i varje klass har blivit utsatt. Få berättar. Vetenskapliga studier berättar att inget barn anger en förälder som utsätter dom för det här. Inget.

Ingen nu verksam läkare har utbildning i sexuella trauman. INGEN. Idag ingår 90 minuters föreläsning av Wonsas grundare Gita Rajan, för läkare om sexuellt utnyttjade. Nittio minuter. HUR i helvete ska man kunna se signaler eller hjälpa ett drabbat barn med 90 minuter i ryggen?

Maria Hägerstrand, enhetschef för psykiatrin på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser att traumavården är högprioriterad och utmärkt inom Landstinget. Hon anser också att orsakerna kring traumat är helt ointressanta, tsunami, trafikolycka eller upprepad incest. Same shit.

????

Jag tror att Maria skulle behöva träffa min dotter, och andra utsatta, och höra deras historier. Då kanske hon skulle ändra uppfattning.

Dottern genomgick traumabehandlingen och den var jättebra problemet är bara att pga rättegången mot mig och hennes vittnesmål där, så har såren rivits upp. Hon skulle behöva mer terapi men guess what?! Det får hon inte eftersom hon redan fått det en gång. Hur tänker man här? Hon, och andra, måste kunna få hjälp när de har behov av det. Resten av sina liv.

Jag var på en föreläsningsdag anordnad av Ecpat i höstas och där framgick det att Sverige är ett av de länder i världen där det finns flest pedofiler. I wonder why. Jag vet ärligt talat inte riktigt hur man ska stävja det här men det jag v e t är att vi MÅSTE utbilda människor i att kunna hjälpa utsatta. Ingen vill prata om det här. Det är otroligt stigmatiserat. Varför?

Varje gång jag skriver om pedofiler så får jag flera mail. Antingen från kvinnor/flickor som blivit/blir utsatta eller från mammor som liksom jag, aldrig såg något. Det här har fått mig att fundera lite. Man bär en obeskrivlig skam över att inte ha märkt något.

O b e s k r i v l i g.

IMG_7092
Jag skulle vilja starta någon form av stödorganisation för oss. En aktiv organisation med föreläsningar.Jag älskar mina vänner och är extremt tacksam för det stöd de ger mig men de kan rimligtvis aldrig förstå den enorma sorg och skam jag känner. Det kan bara likasinnade göra och jag märker ju att behovet är stort. Det finns en organisation i södra Sverige där man föreläser för oss anhöriga. I Stockholm finns föreningen Storasyster men på deras hemsida har de endast information för oss anhöriga.

Det här väcktes under rättegången mot mig för några veckor sedan. Min man var vittne och säger vid ett tillfälle: ”vem pratar om de anhöriga och deras smärta?” 

Jag skulle vilja veta lite hur ni tänker och tycker kring det här. Har ni några erfarenheter ni kan dela med er av?

  1. Åh fy vad det gör ont att läsa detta. Jävla äckel till amöba!! Tycker du gör helt rätt i att starta upp en stödorganisation för anhöriga, det är nog alldeles för många som känner skam fastän skammen ska placeras hos förövaren inte de drabbade, som alltid. Sänder många kramar till dig, din dotter och andra drabbade!

  2. En anhörigförening är väl en jättebra idé. Det finns ju inom väldigt många andra områden ex handikappade och sjuka barn, missbruk, demens etc vilket visar på ett stort behov av stöd även hos de runt omkring den drabbade.

    Men! jag tycker du är ute och cyklar lite i ditt resonemang om vem som har störst behov av traumabearbetning. Det går inte att ställa olika diagnoser eller orsaker mot varandra på det sättet.
    Det är som att säga vems smärta är störst: person A eller person B?
    Att bli våldtagen av en nära anhöriga är….ja jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det är och hur skadad din själ blir.

    Men hur skadad kan inte den vara som har kämpat med att hålla fast sitt barn och tappat taget i en tsunami, eller som ser sin anhörig brinna inne i bilen efter en bilolycka.
    Ska vi börja bedöma andras själsliga smärta och skador?
    Vem är viktigast och vem går först? Benbrottet eller cancerpatienten? Barnet eller 40åringen. Brottslingen eller den som aldrig har dömts för ett brott.

    Sen måste det såklart även finnas ett akut omhändertagande för de som inte kan vänta. Psykvården är tyvärr inte så mycket att hurra för trots larm på larm om alla som far illa och inte får hjälp men det är en helt annan fråga som jag kan grotta ner mig i en annan gång.

    1. Sen vill jag bara tillägga att jag förstår dina tankar och reaktion till 100%. Jag tror aldrig jag har sett en mamma eller pappa på akuten med ett barn som skriker och gråter av smärta säga:
      – ”Nä men det är ok låt de där gå före. Vi kan vänta”
      Alla slåss för sig och sitt barn och det är precis så det ska vara ❤️

      Hoppas du förstår att det inte är menat som påhopp utan mer ett försök att nyansera debatten.

      1. Klart jag fattar Victoria och jag är lite trångsynt här. Det är en helt ny värld för mig och jag famlar i ett jävla hav av mörker.

      1. Du har helt rätt Tara.
        Nu när jag läser igen så ser jag att Mona inte har skrivit att någon har större behov än någon annan.

        Jag tolkade dock stycket om chefen på psykiatrin som att det var det hon menade. Det var kanske feltolkat av mig. Så kan det bli ibland när man läser en text. Tack för att du uppmärksammade mig på det.

        Trevlig påsk

        1. Nä, du tolkade det nog rätt. Man blir blind och ett ego när det kommer till sina barn. Jag är bara så gränslöst ledsen över stigmatiseringen kring just sexuellt utnyttjade. Hon kommer få leva med det här i resten av sitt liv. Påmind v a r j e jävla dag.Kan aldrig glömma. Kan a l d r i g få ett liv som oss andra. Jag fattar att ett liv där man kanske har förlorat sitt barn har samma grundkänsla men jag kan ju inte relatera till det, så klart. Hur som, vi är ju rörande överens om att psykiatrin är åt helvete.

    2. Åh, du har självklart rätt och jag är otydlig. ”Problemet” är att man idag graderar alla PTSD-patienter, tror det är en skala mellan 1-3. Man kan omöjligt mäta varje enskilds smärta men helt klart är att man MÅSTE fan göra något åt den näst intill obefintliga hjälp som finns.

  3. Innan jag läst detta inlägget vill jag glädja dig med att författaren Dag Öhrlund auktionerar ut ett bokmanus på Facebook. Pengarna går oavkortat till Vid Din Sida 🍀

  4. Jag har så mycket jag skulle vilja skriva om detta men jag tycker att mina ord inte räcker till. Det jag framförallt vill få sagt är att hela psykvården har ju klappat ihop i Sverige (om den nu någonsin varit bra) Jag önskar så att du och din dotter och hela er familj kunde få mycket bättre hjälp. Detta drabbar ju alla inblandade. Även Talibanen förstås. Det måste vara jätte tungt att se sin mamma så ledsen och veta vad storasyster varit utsatt för. HELA er familj borde få hjälp med att gå vidare. Och alla, andra familjer i liknande situationer. Det som är så oerhört sorgligt är att ni liksom jobbar i motvind överallt. Rättsligt också. Pedofili är också ett globalt problem. Vad gör till exempel EU i frågan. Någon som har koll. Jag har inga svar till er familj Mona. Ingen vidare hjälp heller. Men ni har mitt fulla stöd i ert fortsatta viktiga arbete framåt. Hur det än kommer att se ut. Stor kram till er alla. ❤️💗💓💪

  5. Det här med 1 av 5 elever i en klass är skrämmande! Inte bara läkare behöver utbildas, utan även vi pedagoger i skolan så vi lär oss signalerna och hjälpa barnen så mycket vi bara kan!

  6. Jag är sjuk i komplex PTSD och vill berätta hur jag gått tillväga för att få hjälp. Det finns hjälp att få även om det är krånligt/kostsamt och olika vägar och det minsta man egentligen orkar med i kaoset. Jag har valt att gå privat i traumaterapi och betalar det. Dyrt absolut, men ser det som min livlina och investering. Många privata aktörer med lång erfarenhet är duktiga på traumaterapi.
    Jag har även fått hjälp via mitt försäkringsbolag, har ingen extra sjukförsäkring men de flesta hemförsäkringar har ett krisstöd med olika antal sessioner hos psykolog. Jag fick 10 sessioner på Kris- och traumacenter här i Stockholm som jag kunde använda hos den psykolig jag redan etablerat kontakt med.
    Sidan stodefterovergrepp.se är en bra samlingssida. Minns just nu inte var (ptsd-hjärna. Påverkar minnet) men har läst om befintliga stödgrupper runt om i landet, både för utsatta men även anhöriga.
    Jag har själv gått hos föreningen Storasyster och kan rekommendera deras stödgrupper. De är för utsatta. Blir lite ledsen när jag läser att du skriver att de e n d a s t har stöd för oss utsatta. Glöm inte att det är en kämpande förening som gör mycket gott, har inte funnits så länge och tar ett steg i taget framåt. Tänker att det är korrekt väg att gå först, stödja oss utsatta. Därmed inte sagt att anhöriga inte ska få stöd.

    Sen finns en bra stödgruppsfunktion för utsatta också hos föreningen Tillsammans. Dock ej för oss utsatta med trauman i barndomen som har komplext trauma då de inte har psykolog på plats i grupperna. Men alla som jobbar där har själva varit utsatta och vet vad det innebär. Det är all respekt och heder att de begränsar sig när de inte har psykolog på plats.

    Trauma efter övergrepp, våldtäkter, grova våldtäkter och misshandel är såklart oerhört tungt att behöva processa. Tro mig, jag vet hur jag upplever det och fått med stödgruppens hjälp insikt hur andra upplever det.
    Fler stödfunktioner för anhöriga tror jag är ett bra initiativ. Föräldrar, partners, vänner mfl behöver också stöd och få prata med varandra.

    Vi kämpar alla, på olika sätt i vår egna kamp. Det behövs initiativ på olika sätt. Ämnet är bra att det får ljus på sig.

    1. Åh, inte bli ledsen över att jag skrev det. Jag är inte jättebra på att skriva inlägg när jag är under press/ledsen. Min dotter har fått enormt bra hjälp från HOPP, som passade bättre för henne än Storasyster. Dom räddade helt klart livet på henne. Hon har gått både i privat terapi och via landstinget. Tänker på dom som absolut inte har råd, hur fan överlever dom?! TACK för din kommentar, väldigt givande.

      1. Jag brukar tänka att man överlever när man inte får hjälp. Men man lever inte. Det är hårt.
        En sak som hjälper mig i stunden är ”mina tjejer” jag för mig själv kallar dem. På tunnelbanan finns tre kvinnor, hemlösa som när jag ser så brukar jag, krama, ta med dem och handla mat och hygienprodukter, kolla så de har varma kläder, varmt mål mat och pengar till vandrarhem. Det här är kvinnor som bor på offentliga toaletter för att inte bli våldtagna fler gånger.
        Det ger mig perspektiv.
        Jag är långt ifrån höginkomsttagare, medel och nu sjukskriven, men sparat och använder det till att hjälpa mig själv. När jag mår som sämst tänker jag på dessa kvinnor. Att gång på gång bli våldtagen och behöva bo på golvet på en toalett jag själv undviker för jag tycker det är ofräscht. Att verkligen inte ha möjligheten till hjälp. Missbruk, hemlöshet mm är sekundärt här. För vi är alla i samma situation. Kvinnor som våldtagits flertal gånger.
        Skillnaden är att jag läker i en varm säng, inte på ett nedkissat toalettgolv. Det är inte ok 2019.
        Många med mig som upplevt trauma tycker det hjälper att göra något för någon annan.
        Jag har full förståelse och respekt att orken inte finns, men att ge ett leende eller en tanke till någon är också att hjälpa och hjälper en själv till perspektiv.

        Det finns en PTSD-världsdag som har en mening jag tycker är talande.

        PTSD – Not all wounds are visible.

        Ps. Mona, vill du bolla former för stödgrupp är jag gärna behjälplig om du vill.

  7. Japp, din man ställer högst berättigad fråga. Har egna idéer hur jag ska få landsting/habilitering att öka sin kunskap gällande funkisfamiljer. Ska använda påsken till att fortsätta fundera. Finns pengar att söka för att göra jobb riktat på olika sätt. Själv gjort detta mkt i mitt jobb. Spånar gärna och sätter våra kloka huvuden ihop. Du har min Mail. Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Månadens tips

Jag har ju förmånen att hänga i kosmetik- och hudvårdsbranschen och därigenom lära mig/hitta bra produkter men för den som inte har det så kan jag rekommendera Glossybox.

IMG_7077
Efter ett par års uppehåll har jag precis börjat prenumerera igen och jag har glömt bort hur genialt det är. 
IMG_7075
I månadens box fick jag bl a en vegansk showergel som är skitbra. Hade aldrig hittat den om jag inte hade haft Glossybox. Måste även prova Mymuesli som jag hört mycket om.

Varje månad kommer det nya grejer och de har även The Man Box, som maken älskar. Det jag också gillar med GB är att man kan välja: löpande prenumeration, kvartal, halvår eller helår. HÄR hittar du info.

The Man Box kommer bara en gång i kvartalet men maken är som en femåring som ska få lördagsgodis varje gång. Kan ju säga att jag aldrig trodde att han skulle tycka det var en bra present men han har nu fått upp ögonen för att även män måste se om sitt fysiska välbefinnande.

  1. Tyvärr håller jag inte med dig. Man får mest bara små prover, udda färger, utfyllnadsprodukter och samma saker hela tiden tycker jag i Glossyn.. Har gett det många chanser men nu gav jag upp.. Började prenumerera på Lookfantastic boxen istället och WOW vilken skillnad på produkter! Där får man verkligen valuta flera gånger om 👏🏻😍

    1. Jag vet ju att det var det ibland förut men har inte prenumererat på ett par år. Det som kom nu var helprodukter. Hmm, har inte provat LF, visste inte ens att det fanns!

  2. Hehehehe verkar som du hade en lyckoträff.. Sen är man såklart olika vad man gillar och tycker är bra men tex. tandkräm tycker inte jag är en produkt som jag vill ha i min skönhetsbox 😅 Ej heller en duschcreme från palmolive.. Sen har jag fått likadana grejjer flera gånger och en jävla massa cremerouge .. Men som sagt det beror kanske på vilka rutiner man har och hur intresserad man är och hur mkt man köper själv annars.. Många gillar ju glossyn men för mig blev det en besvikelse varje gång. LF håller en helt annan klass på produkterna så den blir jag lika glad över varje gång. Men man måste ju testa själv för att veta. Smaken är som baken och tur är väl det 😊

    1. Jag håller på att testa en hudvårdslåda som verkar skitbra. Ska skriva om den när jag testat tillräckligt länge.

  3. Loreal har lagt ut tävling där man ska gilla, dela och kommentera. Kände bara att jag blev väldigt trött och desillusionerad så jag skrev…

    50+ som varken behöver eller ens fattat grejen. MEN om turen skulle visa sitt ljuva anlete vill jag att vinsten går till föreningen Vid Din Sida (grundare ”Tunnelbane-Nettan”) för hemlösa drogfria pensionärer.
    Ha en fin påsk Mona med dina nära och kära🐣

  4. Alltså, jag älskar Glossybox!

    Speciellt specialboxarna (typ morsdag, nyår osv).

    Men! Jag HATAR att de tar med produkter som sedan inte går att köpa från Sverige öht… Lex ”världens bästa ansiktsvatten”. 😕

  5. Har prenumererat i flera år tidigare men blev allt som oftast besviken. Konstiga färger, samma grejer om igen efter ett tag osv. För ett år sedan övergick det här hushållet till 100% cruelty free så nu letar jag efter en sådan box och då menar jag verkligen 100% cruelty free, dvs företag som säljer på den kinesiska marknaden går bort. The Body Shop t ex. Om du Mona eller någon av dina läsare vet någon sådan box och vill ge tips vore jag jättetacksam. Glad påsk och tack för att du lyfter ett så viktigt ämne som i morgonens inlägg. ❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..