Sista arbetsdagen

Sällan har två veckor gått så fort men nu är det slut.

Åkte till jobbet/kvinnohuset och vi blev jätteglada när vi såg att köket var näst intill klart!

 Vilken jätteförändring!

Liksom rummet med symaskinerna. Dock funkar det som sovrum på nätterna, därav hängmattan som tillhör en av de unga f d gatubarnen. Hon är i dag 29 år.

 Ungdomarna hade även röjt i det rum som ska bli förskola.

  
De är överväldigad av alla pengar ni skänker, vi är uppe i 49.000 nu (❤️) och det betyder att man kan hålla två sykurser för att lära kvinnor syteknik så att de sedan kan ta sömmerskejobb. (Jag tänker fortsätta att tigga pengar av er. En tjuga som en hundring, ALLT hjälper. Swisha till Hege, 070-249 91 47, eller till mig, 070-444 42 42, så ser vi till att vidarebefordra dom. Inga jefla mellanhänder eller kostnader. Rubbet går till dom.

Medan de andra hjälpte patienter fortsatte jag att rensa och organisera glasögon.


Det finns en lite flicka som bor här. Supersöt men butter som attan. Varje dag fotar jag henne men det är omöjligt att locka fram ett leende.
Igår fick hon lite klistermärken av mig och gjorde sig fin … men noll leende.

 Varje dag är hon inte längre än 2 meter från sin mamma. Igår, efter 5 dagar här i León, ser jag henne sittandes ett tio-tal meter ifrån mig. Utan mamma.

När nästan två timmar har passerat har hon, bit för bit, flyttat sig närmare mig. Jag sitter på golvet och sorterar glasögon.

  Till slut kommer hon nära. Men noll leende hur jag än försöker.  Jag får inse att jag inte får mer än så här. Stort steg för en liten blyg 2-åring.

Mitt på dagen tog jag, Skåne-Åsa och Helge af Norway en taxi in till city. 4 gånger har vi varit förbi en läderbutik men oavsett tidpunkt har den varit stängd.

 Nu hade vi råflax, det var öppet!

    Det är en amerikansk kille som hoppat av karriären som bankir och ”owner of a chain of restaurants”.

Han flyttade hit och började designa väskor och gevärsfodral (!) i skinn och koskinn. Han exporterar det mesta till USA och gör tydligen bra business.
    Hege var tvungen att prova ett pickadoll-hölster. Dock valde hon en väska, iPad-fodral och kuvertväska som jag glömde fota.

 Åsa valde den här ryggan.

 Jag köpte iPadfodral till mig själv, en datorväska till maken … och en liten weekendbag (den svarta) till .. host host … till mig själv.

 Tjejerna skulle betala med kort men då visade det sig att kortmaskinen fanns i deras andra butik. Det var bara att sätta sig i en taxi och åka dit.

   Vi gick in i butiken och fortsatte genom några dörrar längst in. Där visade sig ägaren bo.
 När Åsa ska betala tar pappret slut och hans anställde får åka tillbaka till butiken vi var i och hämta kvittorulle. Vi blir superstressad eftersom vi nu varit borta i nästan 1,5 timmar.
Han kommer, vi gör rätt för oss och kastar oss in i en taxi. Som för övrigt inte kostar något att åka i här: 20 kr per skalle var du än ska.

Tillbaka till jobbet. Dyngsvettiga. Jobbar vidare. En liten stund senare kommer en gammal dam i en rullstol.

Hon heter Mercedes och visar sig var 99 år och helt bedårande!

  
   En stund senare var det dags att packa ihop.

   Som sig traditionen bör ger vi bort kepsar, tröjor och handdukar till personalen som hjälpt oss. Den här killen fick min keps och Uppsala-Andreas solglasögon. Han var överlycklig.

 John gav bort sin skjorta.

 Sen var det dags att överlämna de pengar ni hittills varit med och skänkt!

  

   Vi sa tack och hej, satte oss i två fullpackade bilar och åkte tillbaka till det allra första stället här i Nicaragua.
  
 Innan vi var framme, efter 2 timmar, stannade vi till på den lokala marknaden för lite shopping och fruktdrinkspaus.

 Tjejerna köpte bl a ihopvikbara träunderlägg som jag vet att maken hade gått igång på men se, det är slut med allt brunt trä i vårt hem!

  
 Funderade däremot starkt på att dyka upp på Arlanda med den här afromössan!

 Har väntat hela resan på att hitta snygga hängmattor/stolar till trädgården. Hängmattan, som jag glömde att fota, går i grått och vitt (som huset) och sen köpta jag två olika stolar, som nedan, i vitt.

  
 Dessa två, plus den översta vita, betalade vi 800 kr för. Sjukt dyrt för att vara här men det var det värt. Min handgjorda hängmatta kostade 120 kr.

För övrigt påstår den här skånedåren bestämt att man ska ha mössa på sig när man bastar.

 Well, det kan hon få roa sig med … mest troligt på egen hand.


Vi njöt en sista gång av de supergoda fruktdrinkar, 30-40 kr st för en halv liter!

 Färdigfikade och färdigshoppade åkte vi till hotellet. Kastade oss i varsin hängstol och njöt av vår sista kväll i detta helt underbara land.

 Nu hem till kylan.
Och hem till min älskade Nisse, som inte mått så bra utan mig. Stissig som attan säger maken. Han är ju van att vara med mig dygnet runt.❤️

1

8 responses to “Sista arbetsdagen

  1. Henna skriver:

    Nä är det sant?! Två veckor redan?
    Vilket jobb ni har gjort! Och tack för att vi har fått följa med. ❤️

  2. Haderittan skriver:

    Jag blir så shoppingsugen!

    Vad tur att du inte köpte rastahatten. Min bror köpte en sån i London till sin kompis och det var massa insekter med. Dom fick sanera hela lägenheten, möbler, gardiner, allt!

  3. Anna skriver:

    Älskar att ni fått in så mycket pengar. Skänker hellre till eldsjälar än stora organisationer just av anledningen att pengarna går direkt. Inte till en massa administration och höga chefslöner. Bra jobbat !!

  4. Ulrika F skriver:

    Vilket jobb ni gjort! Kul att se att så många passade så bra i glasögonen dom fick, ytligt javisst, men jag tycker det var coolt!
    Våran hund fick rännskita när vi var på kryssning tidigare i år. Han längtade nog trodde veterinären 🙂 Välkommen hem!

  5. Anna/PJAK skriver:

    Hur kommer mina glasögon att sorteras? med +7,25 och -6,75?? Lägg därtill 120° och 61°
    En halva i varje?

  6. Bodil Hanson skriver:

    Känns ytligt i sammanhanget ..men de där väskorna skulle du haft i din webshop!
    Fantastiskt jobb ni gör! Har lämnat in ett gäng glasögon till Synoptik nu, har rensat i min brors lägenhet då han hastigt och oväntat gick bort för en tid sen. Känns ”bra” att hans glasögon kommer att komma till nytta och glädje för någon annan.

    1. Mona skriver:

      Tack för glasögonen, det lär komma till nytta! Och ja, jag har mailat honom och vill ta in dom…=)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *