När man är på en festival för första gången … ever

I samarbete med ZOÉGAS

Igår började vi dagen med att göra så kallade ”syncar”. Vi spelar ju in en informationsfilm för ZOÈGAS om deras projekt ”Coffee by women”. Vi pratar in olika saker som läggs på i filmen.

Ett gäng omtagningar senare var vi färdiga.

Alla skrattade gott åt mitt och Robins klädval igår; ”Trazan & Banarne”. 

Robin jobbar på ZOÉGAS PR-byrå och är ansvarig för hela det här projektet.

Vi skulle ta en taxi till ett specifikt lunchställe men Magdalena föreslog den briljanta idén att äta på Dorsia Hotel & Restaurant. 

Jag har rest en hel del och bott på många fantastiska hotell runt i världen men det här är nog det mest smakfulla jag har sett.

Thomas, ägaren, berättade för oss om uppkomsten till hotellet. En fantastisk historia. 

Varenda liten detalj är noga uträknad och inget rum är det andra likt. 

Alla var helt hänförda och vi visades upp till terassen för att äta lunch.

… som var to die for. Jag valde ankbröst. 

Supermätta åkte vi därifrån bort till festivalen för att filma lite mer.

Säkerheten är hög och alla måste visiteras.

Magdalena stod med armarna utsträckta långt innan det var dags och vi garvade ihjäl oss. ”kom och känn på kärringen du” … typ!

Det är en del utställare här på festivalen. Alltså, heter det ”utställare”? Jag har bara vana från mässor och uppenbarligen ingen koll på festivaler. 

Bland de roligaste är Findus lounge/monter-what-ever.

Där får man äta allt möjligt grönt.

Och så har dom gratis tatuering. Alltså, riktiga tatuerare. Saken är den att dom tatuerar ENDAST grönsaker och märkligt nog hade de att göra hela tiden!

Magdalena och Paula valde varsin grönsak. Eller ja, just dom här var gnuggisar men vi skickade kort till deras respektive sambos och lät dom tro att det var for real! 

Det var fullt ös i ZOÉGAS monter när vi kom. 

Bästa Ida hade kaffeskola för de som var intresserade. Jag är för övrigt sjukt förvånad över hur många u n g a det är som dricker kaffe. Vi delade ju ut gratis kaffe i torsdags och 99% av alla de hundratals som jag och Magdalena gav kaffe var unga. 

När vi var klara med filminspelningarna gick vi runt och kollade lite. Har ju som sagt aldrig någonsin varit på en musikfestival och jag vet inte om Way out West är festivalernas Rolls Royce men jäklar så nice atmosfär det är. Bra matställen, snyggt strukturerat, tokglada människor.

Och bra sällskap gör ju inte saken sämre direkt!

Vi lyckades tajma Sabina Dumba. Jag är ju n o l l musikintresserad, vet aldrig vad artister heter eller vad låtar heter. Blev svårt imponerad av den här tjejen. Kände så klart igen sångerna men trodde att det var en amerikansk sångerska.

 

Apropå att ha noll erfarenhet av festivaler: det är ju tydligen vanligt att det finns flera musikscener på festivaler och så även här. Vid ett tillfälle gick vi förbi en scen och nån snubbe spelade. Magdalena frågade mig om jag visste vad han/gruppen hette.

Jag tittar på skärmen och ser att det står ”Stage Azalea” så jag svarar att dom heter Azalea. Inga konstigheter.

 

Några timmar senare står vi alltså och tittar på Sabina Dumba. Som uppträder på en helt annan scen. Halvvägs in i konserten råkar jag se vad som står på skärmen.

Blir först confused och tänker ”ähum, vadå, har hon nån grupp som heter Flamingo?” … tills jag inser att det är scenjefeln som heter Flamingo! Fisa*an som vi garvade. Jag är på riktigt stenkorkad.

 

Några timmar senare drog vi iväg till Avenyn och in på nån restaurang som hette Joe Fiorelli, eller nåt i den stilen. Inget ställe någon av oss rekommenderar!

Vi har haft några riktigt roliga dagar här och TACK ZOÉGAS för att vi får vara en del av ert Coffee by Women-projekt. Vårt syfte med just den här resan var själva filminspelningen och att vara med och servera gratis kaffe till folk. Personalen på ZOÉGAS är verkligen supertrevliga och det märks långa vägar att de trivs. 

Själv är jag glad att jag äntligen blivit av med festivaloskulden!

 

I nästa inlägg ska jag berätta om världens roligaste bloggläsare!

Apropå dom där plädarna och lite allmän upplysning

Jag frågade ju er om jag skulle ta in såna här plädar. Jag kommer inte göra det eftersom jag inte tänkte längre än näsan räcker; de är gjorda i 100% ull vilket gör att de dels skulle fälla en hel del och dels för att de blir jefligt knöliga att tvätta. Plus .. det viktigaste; ull är inte lika mjukt och skönt som många andra material (bortsett från Merinoull och ett par andra). Älskar att höra era kommentarer och lyssnar ALLTID på era åsikter. Tack för alla mail jag fick. Men. Nu ska jag berätta något;

 

Ibland blir jag lite full i skratt. Det finns ett par kinesiska sidor som säljer väldigt mycket till nästan gratispriser till oss här i Europa. Så även väldigt likadana plädar. Vad  vet är att det GIVETVIS inte är samma kvalitet. Även de kopior som är i ull, är av asdålig kvalitet. Så GIVETVIS kan en produkt, som skulle kosta runt 1500 pickadoller, inte vara densamma som de säljer på en sån sida för en hundring.

 

I den här djungelbranschen säger man "it goes without saying!"

 

Sen vill jag tillägga en viktig sak; vi som är seriösa inköpare är extremt noga med hur/var/vem som tillverkar produkten. Mycket av det ni hittar på dessa kinasidor är tillverkade i fabriker som inte är certifierade. Som har extremt dåliga arbetsförhållanden. Som har barnarbetare. Visst, billigt är ju bra, men om man visste h u r förhållandena är på dessa ställen så skulle man aldrig köpa det. Så, att stirra sig blind på att "herregud, den där sidan säljer ju dom där näsdukarna för 5 kr, är hon dum som tror att man köper dom för 25?!"

 

Ja, jag är skitdum. För jag köper bara in varor från licensierade/certifierade tillverkare/fabriker. Där inga barn finns. Där man har bra arbetsförhållanden. Där man kan kontrollera varans ursprung hela vägen. Då kostar det några kronor mer och jag är tämligen övertygad om att de flesta är villiga att betala mer för att vara säkra på den saken. Inga företag är perfekta men H&M, Åhléns och alla i branschen jobbar mot samma mål för att säkerställa det här.

 

När jag och Wendy var i Italien för att köpa in varor så köpte vi bara från leverantörer där vi kunde besöka tillverkningen. Givetvis finns exakt likadana blusar och toppar till helt andra priser på marknadsplatser och på andra ställen här i Sverige men. det. är. inte. samma. kvalitet och framför allt: det är INTE producerade under bra förhållanden. Det här vet nästan inga kunder. Man ser bara en vara, konstaterar att "oj, den här var ju asbillig, till skillnad från vad den och den säljer det för!" Sen ska man inte sticka under stol med att det är bra avancer i klädbranschen. Det är också därför som alla kedjor och dylikt kan ha så sjuka reor mellan varven. Ju mer man köper in, ju bättre priser får man som inköpare.

 

Eftersom jag arbetar med det jag gör så vet jag att det ligger 14 hundar begravda när något är för billigt, som på dessa kinasidor.

 

Always.

På festival i Göteborg

I samarbete med ZOÉGAS

 

Jag är på Way Out West-festivalen i Göteborg och hänger i ZOÉGAS monter. De är en av festivalens större sponsorer och jag, PAULA och är här för att spela in lite film i vårt samarbete med projektet Coffée by Women.

 

Jag har aldrig varit på en musikfestival. Kan mest troligt bero på att musik inte tillhör mina starkaste intressen.

Igår morse mötte jag upp PR-firman och Paula på Arlanda. MAGDALENA var redan på plats i Göteborg. 

Robin, Stefan och Simon. Sjukt trevliga att jobba med. Fifasen så mycket vi skrattar.

Jag har rest en del med dom här killarna nu, runt Kenya, till Helsingborg och nu Göteborg. Det slår aldrig fel: de somnar på 8,2 sekunder.

Paula har snöat in på en serie hon följer och var knappt talbar under resan.

Landade i ett soligt Göteborg och checkade in på Gothia Towers.

Hundra år sedan jag bodde här senast, ett kalasbra hotell!

Jag ser rakt ned till Liseberg.

Utsikten är fantastisk!

Vi åkte raka vägen till festivalen för att möta upp de bloggläsare som vunnit tredagars-pass genom våra bloggar. Efter det hamnade vi på en jättefin restaurang.

Vi hade en lååång diskussion om det här med att reklammärka inlägg. Alla tre försöker vara noggranna med det men vi, och killarna, var rörande överens om att det ibland görs in absurdum. Jag förklarade också att, om Magdalena t ex får en blus av en kompis som har en butik, alltså en blus i present u t a n en deal om att hon ska blogga om den, så behöver hon inte alls reklammärka inlägget. Detta då det inte finns någon uppgörelse dom emellan. Hon länkar eftersom hon vet av erfarenhet att hon kommer får en miljard frågor om var hon har köpt blusen.

Vi pratade som sagt länge och väl om det här och till slut lade Magdalena upp ett inlägg där hon drev med hela grejen.

Fifan som vi skrattade.

När vi gick tillbaka till Way out West hade köerna blivit sinnessjuka.

Vad ingen av oss visste om är att den här festivalen är en vegansk festival. Det finns inte en köttbit så långt ögat når. 

Däremot en himla massa kaffe! ZOÉGAS bjuder alla som vill på gratis kaffe. 

Vi är som sagt här för att spela in en informationsfilm. 

Vi diskuterade upplägget innan vi satte igång. 

Några av dom supertrevliga ZOÉGAS-tejerna.

Innan vi satte igång inspelningarna delade vi ut hundratals muggar till kaffesugna gäster.

Sen var det dags för gängets "teflonhjärna" som jag brukar kalla mig själv. H e r r e g u d så svårt jag har för manus!

Men, 18 omtagningar senare satte jag det!

Magdalena är dock ett proffs på det här, mycket tack vare Postkodmiljonären!

I montern finns en fotoautomat … som vi givetvis inte kunde låta bli.

Är ni på festivalen så kom förbi och drick kaffe … och fota er!

När vi spelat in en del av infofilmen var det dags att avsluta dagen. Åkte tillbaka till hotellet, svidade om och tok på mig nya blinpjucken, sen bar det av på middag. 

Alla hade så roligt åt mig. När vi fick frågan vad vi var sugna på för typ av middag så svarade jag "inget jävla grönsaksställe .. typ veganmat!"

Hade hoppats att ingen skulle notera min middag men när jag var klar vaknade Stefan. "Hon som inte skulle ha "nån jävla veganmat" har just tryckt i sig en haloumi-hamburgare, hahaha!"

Well, jag kan bjuda på det för den var verkligen supergod!

 

Idag fredag. Vi börjar med lite filmjobb här på hotellet, sen ska vi ut till festivalen. Ni måste verkligen komma förbi ZOÉGAS-montern om ni är där!