Det blir nog tufft för tomten i år

Strax efter varje sommars slut, så börjar vi prata om tomten här hemma. Att han brukar ringa till mammorna och papporna på hösten, och fråga hur det står till på lydnadsfronten.

Det här är viktigt för talibanen. Jag måste i detalj gå igenom dessa samtal. Sen skrivs det en önskelista. Som postas.

Igår satt Jultomten på Gröna Lunds stora scen. Och alla barn fick gå fram och sitta i knät.

Talibanen stirrar på tomten när vi står i kön. Tomten ser mycket trovärdig ut i vuxens ögon.

Talibanen vänder sig till mig och säger: ”den där mannen är inte tomten, han har klätt ut sig. Riktiga tomten har inga glasögon mamma (och har snabbt glömt att vår tomte har feta svarta solglasögon på sig varje år) och hans röda jacka är smutsig.”

Jag försöker släta över det hela, och snart blir det hennes tur. Hon sätter sig hos honom och jag hör inte vad de pratar om.

När hon kommer tillbaka så säger hon;

”Mamma, det där var INTE tomten, han frågade vad jag önskade mig och då sa jag ”men det vet ju du, jag har ju skickat min önskelista!”

Det hela slutade med att jag fick ljuga mig blå och säga att det var Tomtefar. Tomtens pappa alltså.

Hon lät sig med nöd och näppe övertalas.

Jävlar i havet vad morfar kommer få det tufft i år.

Rösta på mig

Gröna Lund, 4 år och för kort i rocken.

Igår arrangerades en Gröna Lund-dag för skärgårdsbarnen som jag besökte. Talibanen och jag fick följa med.

Det är inte så lätt att vara en taliban, 4 år och vara 102 cm lång.

Särskilt inte när 99% av attraktionerna var från 1,20, och det bara, i stort sett, var Nyckelpigan kvar.

Och i synnerhet inte när man inte är lång nog för Vikingagungan. Det finns en minivariant bredvid den stora. Jag försökte låta överentusiastisk och övertala henne till att åka den.

”Mamma, den går inte ens fort. Den är för småbarn!”

Vi pratar om en taliban som inte fattar varför HON inte får POP-Expressen och Fritt Fall (den stora). ”Jag klarar visst det mamma!”

Hon var till och med så kaxig att hon klev fram till ”vakten” vid POP-Expressen och frågade varför hon inte fick åka. Och inte hjälpte det ett dugg att hon puffade till sin mössa, för att hon möjligen skulle nå 140 cm-ribban som han fällde ut.

Skitsur, och 14 varv senare i Nyckelpigan, så åkte vi båten tillbaka till skärgårdsön.

Rösta på mig

Skönt i skärgården. Eller hur!

Tillbringar 4 dagar ute hos den amerikanska väninnan i skärgården.

Vaknar upp första dagen och är stensjuk. Och jag är ingen pipstina, men fan vad dålig jag var.

Som tur är så är jag ”begåvad” med en väninna som älskar att leka sjuksköterska, så jag har blivit servad dygnet runt. Och iproppad allehanda medikamenter från Amerikat.

Igår tryckte hon i mig en sömntablett, så att jag skulle kunna sova obehindrat i 8 timmar.

I am back dear friends!

Rösta på mig

Aldrig kan man pleasa maken

Min man gnäller ibland över att han inte ”får” jobba på helgerna. Vilket han i och för sig gör ändå. Han säger att han måste. Och så vidare.

Nu har jag sett till att han ska få en ordentlig jobbhelg.

I morgon lunch, så drar jag ut till skärgården. Och stannar till söndag eftermiddag.

Tonåringen drar till Öland, och är borta hela helgen.

Vad tror du händer?

Det gnälls satan över att han är övergiven. ”Vad ska JAG göra då?!” ”Är det INGEN som tänker vara hemma?” ”Jag vill inte vara ENSAM!”

Och så vidare.

Fattar ingenting. Jag hade blivit fullständigt överlycklig om jag fick vara hemma en hel helg ENSAM!

Han får väl gå ut och ragga upp nån helgfru, eller nåt.

Rösta på mig