Ovan där, utan förvarning

Igår åt vi en exklusiv söndagsmiddag. På McDonalds. Det smakar ju f-n skit, men det blev tidskris så det fick gå.

Hur som.

Rätt som det är så tittar jag till på talibanen. Som med sitt svarta avskavda nagellack sitter och ber. Jag sätter pommefritten i halsen men låter henne hållas.

 Den där körsången i kyrkan på torsdagar måste nog undersökas lite närmare.

Uppdatering: Hörrni, jag är ju självklart medveten om var jag har stoppat in henne någonstans och jag har givetvis inget emot det. Problemet är att det kom från ingenstans och jag vill gärna se h u r mycket av körsången som har med just sånt här att göra. Jag är lite försiktig med sånt här eftersom halva min släkt är Jehovas vittnen och jag hade en farmor så tjatade hål i huvudet på mig om det när jag var barn…

0

15 responses to “Ovan där, utan förvarning

  1. Hondjur skriver:

    Satte kaffet i halsen och började gapskratta här! Onekligen underhållande unge det där!
    Ja ja, det var i alla fall söndag!

    Men .. du vill inte berätta vad hon bad om eller? 😉

  2. ann skriver:

    Hon är ju inte helt fel ute. Dels är hon i ”templet” och äter, dels kan en liten bön till transfettgudarna aldrig skada.

  3. pangis skriver:

    Ja det hade jag nog gjort.. jag är ingen vän av att man på något vis ”indroktineras” eller påverkas in i något som man inte ska behöva.. Det väljer du och din man för ert barn och när hon är vuxen väljer hon själv! Man ska kunna gå på körsång som barn utan att pådyvlas resten.. Alla får ha sin tro men den ska inte på något vis påtvingas andra.. Vår 12 åring fick sluta i scouterna när vi var med på en ”familjedag” och det börjades med att dela ut biblar till ungarna under vuxnas hallelujahropande och när en kärring startade tala i tungor.. Ja då fick nästan slaganfall och reste mig resolut upp och gick med familjen i hasorna!!!

    1. Sussi skriver:

      Kastar mig in här och gör mig kanske obekväm..!
      Om man väljer att låta sitt barn gå på kör i en kyrka/församling så får man liksom stå ut med resten. Den verksamhet som pågår (både för barn och vuxna) i församlingarna leder på ett eller annat sätt fram emot gudstjänsterna. Jag kan inte tänka mig att t.ex. Talibanens kör bara övar och aldrig ”sjunger upp” i en gudstjänst. Att då undanhålla barnen/de vuxna från budskapet som kyrkan står för vore falsk marknadsföring. Som ledare i församlingensverksamhet har jag en skyldighet att förklara sångtexternas innehåll och undervisa barnen i den kristna tron utan att för den skull pådyvla! Sedan kan ju budskapet läggas fram på olika sätt. Det finns säkert de som ”tvingar på”, men många av oss förmedlar ett ”så här gör/tänker/tror vi i kyrkan”.

      1. Brippan skriver:

        Håller med! Vill man inte ha det religiösa budskapet så får man väl välja någon annan barnkör än kyrkans barnkör.

        Min dotter har sjungit både i Ministrålarna och kyrkans barnkör och jag skulle nog hävda att det var mer sektvarning på Ministrålarna i så fall……

  4. towe skriver:

    Wiii äntligen tillbaks och kan logga in och hemma efter en underbar men lite sjukkantrad semester. Har roat mig med din blogg under semestern, du skriver så kul! Ha det gott! kram towe.

  5. towe skriver:

    Mona, förresten, jag har ett designerbjudande till dig din inte kommer kunna motstå. Maila mig på towe_tudare@yahoo.com
    Kram towe.

  6. Sarah skriver:

    Kluvet!
    Jag är emot att barn ska få ”griller i huvudet” från kyrkan när de är små för de är liksom inte redo intellektuellt att sortera informationen..
    Det tror ju för fan på tomten oxå (ibland)

  7. Tina N skriver:

    Tack gode gud för maten, 11 spydde, resten dog!

    Passande bön på McDonalds…. 😉

  8. Cally skriver:

    När min son (då 5 år) pekade på en stjärna och sa att det var Jesus så fick han sluta i kören omedelbums! Och glad blev körledaren eftersom sonen hade en egen gymuppvisning när de uppträdde i kyrkan och rusade mest runt och busade under körträningen…

    Undrar hur många som stått på ett ben och två händer och med ett ben upp i luften med foten viftande som en flagga under Hosianna? Han hade tröjan nerdragen över ansiktet också. Han ville tydligen visa magen samtidigt… Min son kan multitasking!

    Och när det gäller religion får han välja själv, inte bli pådyvlad någon annans tro, varken min eller någon annans.

  9. Eva SK skriver:

    När älste sonen var ca 3-4 år så gick han på/ i barntimmen i kyrkans regi!
    Han fick sluta när han var ute på vägen och lekte ! ?
    ”Det spelar ingen roll om man dör man får ju komma till jesus” sa han då ! Han fick sluta omg . (Han är 35 år nu och lever….)

  10. svedski skriver:

    Jag gick på kyrkans förskola när jag var liten (pga regler i kommunen fick jag inte gå på vanliga) och kyrkans fritids när jag började i skolan. Jag lärde mig mycket bra som inte alls hade med religionen att göra. Själv trodde jag på gud till strax efter konfirmationen, där tog det på nått vis stopp. Så bara för att man får väldigt mycket influenser från kyrkan under sin barndom så betyder det inte att man kommer bli troende fanatiker som äldre. Har man anlag för det blir man det nog oavsett hur mycket religion man har i sin barndom 😛

  11. Ensamma mamman skriver:

    Nu när så många går ur kyrkan så riskerar väl all frivillig verksamhet att bli rena rama värvningskontoren. Jag skulle nog försöka vara med och lyssna några pass.

  12. ninaerica skriver:

    När jag var liten gick jag på miniorerna, som senare blev juniorerna och det var verksamhet i församlingens regi. Men jag kan inte minnas att det hade speciellt mycket med tro och Gud och Jesus att göra, förutom att vi sjöng psalmer. Utan det var en massa pyssel (vi stöpte ljus en gång till exempel), vi spelade pingis och lekte. Och inte pratade jag om Gud och Jesus hemma vad jag minns, har aldrig varit troende, men jag minns de stunderna i församlingshemmet som väldigt mysiga faktiskt. Men det är väl olika hur olika församlingar går till väga (och jag är inte ens uppvuxen i Sverige).

  13. Carina skriver:

    …men hur ska barnen då kunna välja religion själva enligt några ovanstående kommentarer om de aldrig får ”utsättas” för religiösa funderingar? Jag tror inte rätt väg är att hålla upp en vitlöksfläta och rygga bakom stängd dörr så fort någon säger Jesus, blir de mindre fördomsfulla och fria av det..?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *