Om lite av min gårdag

Åker till bageriet 06.30 igår morse, och köper frukost, hämtar en kund på Bromma flygplats 07.00. Som tur är så är hon sjukt trevlig så de två timmarna vi spenderar tillsammans flyger iväg. Och vi kommer ha en givande framtid tillsammans. Himla tur att man är en sån behagligt nice person myself…

Gör sedan ett gäng småskyltar till butken i Bromma Blocks, infolappar om varorna. Jag försöker skoja till det lite på dom då jag tycker det är tråkigt med steril information. Märker att kunderna uppskattar det också. Packar bilen full av varor, kör dit en anställd som skulle jobba där hela dagen, och hjälper henne att starta upp kassan.

Jag har parkerat bilen i garaget och när jag ska därifrån så tar det stopp:

Dörrarnas automatöppning har slutat att fungera och jag kommer inte ut. Tar upp telefonen, bara för att konstatera att jag har noll täckning. Oj vad skojsigt. Jag har bråttom och är inlåst i ett stort garage kl 10.15 en tisdagmorgon. Det är ju inte direkt kö i n till garaget, så att jag kunde be om hjälp. Efter en stund kommer en bil till. Jag upplyser föraren om läget. Han konstaterar samma sak som jag. Sen trycker han på den där röda knappen och poff, så går porten upp. Ja, jag har färgat håret, jag är egentligen blond, vaddåra?!

Tillbaka till kontoret. Tillbringa 40 minuter med att köra ned sopori hissen till återvinningsstationen utanför huset. Ta emot en sändning varor från en leverantör. En mycket viktig kund ringer och vill ha bilder på våra halmsstjärnor. Det är bråttom som fasen då de ska göra ett större utskick. Jag har inga bilder utan ringer till leverantören. Ett svenskt företag som har funnits sen regalskeppet Wasa förliste. Tror ni att dom har bilder på sina produkter? Icke. Så jag ringer tillbaka till kunden och säger att jag ska försöka fota och frilägga under dagen idag. Jamenhejochhåvadjagintehartidmeddet.

Packa bilen med fler varor, dricka sig lite te, kissa sig lite och sen tillbaka tlll Bromma Blocks och leverera varorna.

Vidare in till stan, sladdar in till Tina & co på Syster Lycklig för att få andas kompiskärlek i 10 minuter. Sen åker jag till en av våra stora kunder och levererar elsladdarna till sina halmstjärnor som de glömt att beställa.  Svårt att sälja adventsstjärnor utan lampa liksom. Socialiserar lite i butiken och njuter när jag ser placeringen av våra skitsnygga smideskronor, tack för det liksom, när jag även noterar två välbekanta figuerer utanför fönstret. Lapplisor. Ropar ”amenhejtjena” till personalen och drar. Står på lastning/lossning men eftersom jag inte har en lastbil så är det svårt att bevisa att jag levererar varor. Just dom här två hade inte fått kärlek på länge, let me tell you. Dock hann de inte skriva ut någon bot så jag stampar pellen i botten och drar. Fort som f-n.

Försöker se cool ut när jag kör men det går sådär.

Sitter i bilköer och kräks på idioter som inte kan köra bil. Eller på bussar som bara kör rakt ut framför bilen. Har inte ätit lunch och är svinhungrig. I stället för att åka hem och avlösa maken, som är hemma med sjuk taliban, så åker jag till stamfiket i finhooden och laddar batterierna.

Äter en lunch pepparkaka, dricker te och läser en tidning där ett reportage handlar om en känd bloggare och hennes skitfula hem. Jag borde nog äta lite fler pepparkakor känner jag.

Skulle storhandla men kör en snikhandling på Sveriges dyraste ICA istället. Fast, hur jag än bär mig åt så slår jag ju aldrig maken när det kommer till att handla korkade saker där.

Väl hemma så upptäcker jag en ledtråd till den gourmetlunch maken har tillrett. 

Som ni ser så har han slagit på stort. 

Eftersom talibanen är sjuk och maken behöver jobba ostört, så gör han i prinicp vad som helst för att kunna göra det. (Inklusive låta henne titta på teve 6 timmar i sträck). Som t ex att bli skickad till affären mitt på dagen för att inhandla ingredienser till att göra smothies. Talibanen har hittat nåt recept hon vill göra och beordrar pappa att bl a köpa apelsiner och kiwifrukter. Detta är vad han kommer hem med:

Hur stor fantasi talibanen än har så var det omöjligt att få denna grapefrukt och avocado  till en apelsin och kiwi. Så hon skickade iväg honom igen. Jamen kan ni f a t t a hur vi har det här med honom?! ”Vadå, jag tyckte det såg ut som det.” Bra dåre reder sig själv liksom.

Maken åker iväg till jobbet och innan jag drar igång datorn så påbörjar jag middagen. Då ringer Anna från Teddykompaniet och undrar varför vi inte ska ställa ut på den norska fackmässan i januari. Jag svarar att det ska vi visst, att jag är anmäld. Anna, som sitter vid datorn, tittar på ritningen igen och ser att vi har fått den sämsta möjliga placeringen. Längst ned i en hörna. K a t a s t r o f . Jag ringer maken, som ringer till mässan, men ingen svarar. Klockan är 16.11 och i Norge går man tydligen hem klockan 16.00. Jaha, då var hela kvällen förstörd. Jag skickar ett jefligt surt mail och uttrycker min not så milda åsikt i saken.

Man kan säga att jag har ett samtal att ta itu med idag.

Men först ska jag på ett seminarium på Exportrådet. Om hur man handlar med Indonesien och vad de har att erbjuda. Spännande.  Eller åtminstone te, macka och två lugna timmar utan telefon.

20

24 responses to “Om lite av min gårdag

  1. tantt skriver:

    Bra att Talibanen skickade tillbaka pappsen till affären, hon kanske borde skickat med honom en bild på vad han skulle köpa. Kan lätt visualisera bilder målade med tuschpennor av åttaåring som resulterar i att han istället kommer hem med en igelkott (kiwi) o en…tja – hur fan kan man inte känna igen en apelsin? Tips maken : lukta på apelsinen o lukta på grapefrukten du köpte, luktar inte alls likadant va?

    Kanske skulle du köpt extra pepparkakor o matat lapplisorna med, sägs ju att man blir snäll…

  2. Lotta skriver:

    Tack för dina roliga inlägg…
    Nu kan min dag börja med ett skratt:)))!

  3. Anna skriver:

    Åh Mona jag skrattar ihjäl mig!!! Detta ned korv och bröd känner jag igen….
    Jag tycker du verkar ha ett sjukt roligt jobb , precis vad jag hade velat göra, även fast det verkar vara lite stressigt i bland , så träffar du säkert många trevliga människor på dagarna även fast undantag finns ( lapplisor t ex )

    Ha det gott!!!

  4. Åsa skriver:

    Haha… så fick man skratta lite med 🙂

  5. gudinnan skriver:

    Tycker talibanen skulle ha gjort en shake av grape och avokado å bjudit pappa på.

  6. Angelica skriver:

    Haha!
    Ungefär i samma klass som pappas middag till mig.
    Fiskbullar i hummersås och STEKT potatis. För han tänkte potatis som potatis. Det är ett under att jag fortfarande gillar Fiskbullar i hummersås!

    Tack för att du förgyller min dag!

  7. Jeanette skriver:

    Hej Mona. Jag är en av dom som läser din blogg med stor glädje men jag lämnar aldrig kommentarer – förrän nu. Du har den absolut bästa bloggen. Din blogg är det första jag läser när jag ska surfa. Du skriver så roligt och du har fått mig att skratta högt många gånger. Fortsätt med ditt bloggande!

  8. shrin skriver:

    Underbart att börja dagen med skratt så tårarna rinner!
    Min gubbe har mött sin överman!
    Tack för en underbar blogg! Hur faen har jag kunnat missa den?

  9. Lillianna skriver:

    Gomorron och tack för dagens första förlösande garv! Avocado och grape…najs blandning lixom…

    Och snygg rosa outfit, kan man få se hela?

    /Lillianna

  10. Carina skriver:

    Men jäklar vilka dagar du har, att du orkar! Efter din dag skulle jag kunna få ett tokspel på avokado och grapefrukt 😉
    Det är underbart att du dessutom delar med dig, vilket också tar tid. Jag skrattar och myser med dig varje dag, tack !!

    Kram Carina

  11. Lise-Lotte skriver:

    Vilket jefla tempo du har kvinna!!!

    Men kul verkar du ha och en förvirrad man….precis sånt som han gör som kan göra mig galen på min karl…hur får de ihop det lixom?? Avocado & Grape??

    Min gubben är hemma och VAS:ar mig i idag i alla fall på uppmaning av sina kollegor….eftersom jag kom hem igår från Ersta och min GBP som gjordes ett dygn tidigare…kan bara säga att jag mår toppen!!!!…ända sen operationen…såklart känns det att man varit med om något stort…men inte värre än att man överlever 🙂

    Ska svänga förbi din butik i Bromma någon av dagarna …å hoppas att du är där också så man får hälsa på denna tokiga och roliga och inspirerande kvinnan 🙂 Ciao så länge!

  12. Lisbeth skriver:

    Jag är återigen klart imponerad av din förmåga att organisera dig eller kanske inte göra det men ändå få så mycket gjort. Om jag ber snällt kan du viska till mig vem du pratade med för att få dina extra timmar på dygnet för det måste du ha

  13. Kakan skriver:

    Mona, jag lider med dig, det ska gudarna veta men tack, tack som fan för att du får mig att skratta så att jag nästan kissar ner mig efter att ha haft en sjuhelskottas jobbpass.

  14. Annelie skriver:

    ha ha ha jag måste nog göra en veckas uppehåll med din blogg. Har gjort en stor bukoperation och det är INTE skönt att skratta men helt oundvikligt när man läser det du skriver 🙂

  15. Carina skriver:

    ÅH, vad jag känner igen mig! Trodde jag var ensam med detta tempo varje dag! 🙂 Skillnaden är att jag jobbar med träning och alltför ofta slutar i sängen med nattning av barn..utan att ha hunnit duscha med läskiga träningskläder på och stripigt hår…så mina barn rynkar rutinerat på näsan ”åh nejjjj, mamma, nu luktar du sådär illa igen o sträv i ansiktet (salt)”.

    Ps. Ta avocadon, mixa med frysta hallon och tranbärsjuice! Låter crazy äckligt men är den godaste smoothie jag vet! 🙂

  16. mariellejohnsson skriver:

    Hej Mona!
    Jag sitter faktiskt här och leeeeer! För jag tror att du och jag har många likheter! Bland annat i vårt sätt att skriva, men också när det gäller tokiga saker vi är med om….
    Den här bloggen ska jag genast lägga till bland favoriter.
    Titta gärna in hos mig om du vill!
    //Marielle.

  17. mariellejohnsson skriver:

    Vet inte om min förra kommentar kom med! Men alla fall så har vi nog våra likheter du och jag!
    Hälsningar Marielle.

  18. annamia skriver:

    Inte så cool?!?! Du är ju hur cool som helst, skitsnyggt det du har på dig! Imponerad av ditt tempo, hur fasiken orkar du? Kan tro att dina fikapauser hos Syster Lycklig lönar sig på många sätt.

    Låter som du sålde bättre än vad mannen skulle ha gjort – well done you!

  19. Myggan skriver:

    Men Mona.
    Nästa gång du är i blocks så suger du tag i någon av mina kollegor (de har fina gråa uniformer…) och ber om deras nummer. De hjälper dig gärna med krångliga portar, sura tanter utan humor och annat som kan gå galet under dagen.
    Skönt att läsa att det finns fler än jag som jobbar i ett galet högt tempo, trodde att kl var lunch snart men såg nu att den närmar sig 15….

    1. MonasUniversum skriver:

      Jamen jamen, det var ju det jag gjorde! Sen. De är för övrigt jävligt trevliga!

      1. Myggan skriver:

        Vet ja väl att de är 🙂
        Iallafall de allra flesta. Hoppas du får en grymmeförsäljning i morgon när lönen kommer.

  20. Ninna skriver:

    Jag får magkatarr av att läsa om ditt tempo, men samtidgt skrattar jag gott åt alla tokigheter. Hoppas du får komma iväg på nån mysig resa och bara koppla av. Det är du helt klart värd!
    Och jag ska helt klart försöka komma förbi BrommaBlocks och våga mig fram för ett litet hej 😀

  21. Paola skriver:

    Oj-oj-oj, jag skrattade så jag fick ont i magen åt grapefrukt- och avocadohistorien – eller ok då apelsin och kiwi. Men en fråga bara varför kallar du ungstackarn för talibanen?
    /Paola

  22. hannamarie skriver:

    Sitter här och skrattar högt för mig själv.. =) Vilken smoothie! Vilken man! Vilket barn! Och vilken KVINNA!! Önskar dig en bra dag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *