När man vill sälja en make…och tror sig känna sitt barn

Talibanen har tjatat länge om att hon vill ha en mobiltelefon men jag har varit stenhård. Finns liksom ingen anledning att en 8-åring ska han en sån. Även om det skulle underlätta en hel del vid vissa tillfällen.

Och hon har kört med det där vanliga: ”alla andra har”. Så jag gjorde en gallup och givetvis var det bara ett fåtal som hade. Självklart.

Varje gång hon för det här på tal, typ varje vecka, så heter det att: den och den har en iPhone4, den har en Galaxy…och över huvud taget så verkar dom här småglinen ha bättre koll på märken än vad en annan har. Jag har givetvis frågat henne om märket är det som är väsentligt och om det kanske är viktigare än själva funktionaliteten. Har väldigt svårt för när små kottar pratar märken till höger och vänster.

Hennes bästa kompis bor inte här i hooden. Dock går de i samma klass. Härom veckan kommer maken hem och säger: ”Amen nu är det kört med telefon för nu får X en i julklapp!” ..och syftade på att han träffat bästa kompisens moder.

Så vi bestämmer att talibanen ska få en telefon. Fast, jag borde ha anat ugglor i mossen och dubbelkollat. eftersom maken lider av kraftig Missförstå-dom-han-pratar-med-demens. Men jag är slutkörd i huvudet these days så jag har garden nere.

Hon får ärva storasysters, som också tycker att det är en bra idé. För glöm att jag KÖPER en mobil till ungen. Sen fixar vi ett kontantkort för 100 kr och tänker upplysa henne om att, när dom stålingarna är slut, så får hon själv betala sina kontantkort framöver. Hon är snål så hon lär knappast missbruka telefonen.

När vi var på avslutningen i skolan i förra veckan, så vänder jag mig till kompisens pappa och säger: ”eh, vad hände med dealen om att tjejerna inte skulle ha telefon?!”

Det visar sig att maken hade missuppfattat det hela. Kompisens föräldrar hade diskuterat det löst och stod i valet och kvalet då dottern nog kanske skulle komma att behöva en eftersom hon under nästa år ska få åka en bit själv. Men inget var hugget i sten, som pappan uttryckte det. Inte på något sätt.

Jag vänder mig till maken och säger: ”du är ju snygg hörru, nu har vi ju bestämt att hon ska få en telefon så nu är det ju verkligen kört!”

Julafton kommer. Jag tycker mig känna min taliban ganska bra. Jag tycker mig tycka att hon är väluppfostrad…i viktiga lägen. Så jag är HELT övertygad om att när hon får julklappen av sin syster, och jag i sann skådespelaranda säger: ”oj, jag är också nyfiken för jag vet inte vad storasyster har köpt till dig” ,så skulle scenariot bli följande:

Hon öppnar klappen, ser att det är en telefon, skiner upp i hela ansiktet, tills honom kommer på att hon faktiskt inte ska få nån telefon förrän hon är typ 10, för det har mamma och pappa bestämt, så då tittar hon på mig och undrar liksom. ”eh, vad händer nu då?”

Så skulle det bli. Det visste jag bergsäkert.

Julafton klockan 17.48:

Talibanen öppnar paketet.

”JAAAAAAAAAAAAAA, EN TELEFOOOOOOOOON, JIIIIIPPPPPPIIIII, ÄÄÄÄÄÄÄÄNTLGEN. TAAAAAAACK….ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ VAD JAG ÄR GLAAAAAAAAAAAAAAAD!!”

Hon hoppar upp och ned av glädje, kastar sig runt halsen på storasyster och är helt okontaktbar.

Så mycket kände jag henne.

Och maken kan fetglömma det varjedagtillåretärslut-utlovade sexeriet.

Jag vill gärna ha era synpunkter här tack.

0

40 responses to “När man vill sälja en make…och tror sig känna sitt barn

  1. gudinnan skriver:

    Håhåjaja
    Här är det tre under 17 som tjatar om det senaste i mobil väg sorry girls blir inag tele så länge man inte kan sköta det man ska som skolan och ta hand om husdjur utan gnäll.

    Nu sköter ju 17 åringen sig bättre men hon har sen hon börja få ha mobil för 5 år sen avverkat 22 st så numera har hon en för 700 å inte fan får hon nån ny förrens hon gråtit blod och skaffat sig ett jobb å köper sig sin egen.

    Men de två små…11 åringen är inte inresserad alls hon får man tvinga att ens va med kompisar för fick hon bestämma skulle ho sitta framför tvn dygnet runt
    Men 9 åringen stön säger jag bara.
    Hon tror hon är 15 å ska sminka sig och klä sig som en polsk tjack hora och vill bara ha det häftigaste och senaste av allt…men nej ser du här går jag inte på det. Been ther done that. Hon gör sig i ordning och så kommer jag och leder henne in i badrummet tvingar henne att ta bort sminket och byta kläder. Så goes the life round varje vreking day här. Värry kul.

    Men om din taliban kan sköta skolan samt ni har regler så funkar det jag lovar. Hon har huvudet på skaft den damen å vet nog hur hon ska göra för att få det hon vill ha. Trust mig älskling!

  2. tantt skriver:

    Skum inloggning igen…

    Jag är egentligen rätt emot mobbar till små liv o ändå har mina haft sina sedan sonen var ett år yngre än talibanen. Detta då vi bor på landet, utan rätt till skolskjuts, fadern har hus i stan (utan hemtelefon o sin mobbe har han ju med sig på jobbet) o barnen går i två olika skolor med helt olika schematider inne i stan. De går hem till kompisar eller faderns hus när de slutar ofta i väntan på ”uppsamlingsbilen” o logistiken runt detta blev kraftigt underlättad när de fick sina mobiler.

    ÄRVDA mobiler dock, det var liksom en självklarhet o de har inte direkt klagat. Dock så fick dottern en sprillans i november när hon fyllde 12 men då pratar vi ”nybörjarandroid” a 799 :- o ingen superlyx.

    Så visst, de måste ju få börja någonstans med ansvaret o då finns inga ursäkter om man inte vet var de är. De SKA svara när man ringer, inte slösa upp potten (sonem ”råkade” ladda ner tre spelkoder a 50 :- styck på samma dag – dock så hade han levt på sin första laddning i två år) o inte glömma den någonstans.

  3. Susanne Nilsson skriver:

    Det är inte alltid lätt att va förälder….
    Vi höll stenhårt på 12 år. De fick en mobil (begagnad) när de gick i sexan
    och skulle iväg på nattläger med skolan. Samesame för alla tre.
    ( Idag 17,21 o 23 år)
    Men det var då det….
    Hur är det nuförtiden?
    Mina syskonbarn 10år och neråt har mobil. Vilket mina tjejer kommenterat.
    Till svar har de fått – nu har alla !
    Mina syskon ger sina barn nästan allt. Deras barn är ganska bortskämda.
    Har föräldrarna dålig självkänsla som måste vara så fina utåt ?
    De har ju lika mycket skulder som prylar.
    Det är ju trots allt föräldrarna som sätter gränserna. Så de kan ju inte gnälla över att andra har …

    Vi ha inga skulder … ej heller är vi prylgalna.
    Är vi gammalmodiga ?
    Näe det tycker jag inte… vi unnar oss också resor och fina grejer MEN barnen har fått lära sig att man inte kan få allt.
    Ungarna ska ju klara sig själva en dag….. hur ska det gå när de tror man kan köpa ALLT för pengar…. som man inte ens har i plånboken

    Fortsätt stäm av med andra päron. Maken ska nog ta för vana att dubbelkolla 😉

  4. Pernilla skriver:

    Tiderna förändras tekniken lika så, min nu 9 åriga son har mobiltelefon och lär oss funktioner som jag aldrig hade förstått mig på, de är smarta dom små liven tror på allvar Att det bara är bra för deras utveckling och att man inte skall häma deras nyfikenhet på ny teknik. HÄR HEMMA är det sonen som ständigt vill ska jag hjälpa dig mamma när det gäller telefon samt data och då är jag inte helt färsk….

  5. sweetlady skriver:

    Synpunkter på sexet eller mobilen? 😀 Skämt åsido!
    Vi har haft fya ungar hemma hoss oss och ingen av dom har fått en ny mobil före sjunde klass, alltså ingen mobil alls. MEN då har vi haft fördelen att våra barn har gått i skola, haft kompisar i hålan vi bor i. Alltså har inte mobil varit till någon större nytta förrän de var tvungen att börja högstadiet inne i stan. Däremot har vi haft en gammal kontantkortstelefon liggande som de har fått låna när de skulle på bio själva nere på stan. Då har vi ändå hämtat o lämnat med bil när de har varit på bio. Men dom har haft mobilen som säkerhet om det behövdes.
    Nu är minsta 17 och äldsta 24 så nu har vi inte de problemen längre, de köper sina egna mobiler, av oss har de aldrig fått nya, värsta sorten. 17år är lite samma stuk som din taliban, snål som attan med allt och väldigt försiktigt,med sina grejer därför köper hon hellre själv än att vi ger henne för då får hon som hon vill 🙂
    Och nej jag anser inte att barn behöver mobil innan behovet uppstår s a s.
    Där har jag exakt samma åsikter som du. Men som ovantsående skriver har ni regler och hon får betala lite själv så funkar det 🙂

  6. bonita skriver:

    Men varför ge henne den alls då? Varför lät ni inte syrran ge henne nåt annat i julklapp? Talibanen hade ju ingen aning om missförståndet.

  7. Maria skriver:

    Hej underbara Mona. Är så glad över att ha hittat din blogg. Skrattar högt varje gång….
    Här hos oss har vi gett den stora en mobil när hon gick i 4:e klass. Bara för att de inte får ha fritids längre t.o.m 4:e klass. Men då fick hon använda våra gamla telefoner med ett begränsat abonnemang. Nu är hon 12, går i 6:an och har hittills bara fått en ny, billig telefon.
    Lillebror, snart 8 år önskar sig en egen, men reglerna är samma för honom. Höstterminen i 4:e klass gäller…och det är han införstådd med (just nu iaf) . Ser ingen anledning till att mindre barn ska ha massa prylar som bara skapar ett behov och beroende. Tack och lov delar sambon/pappan till barnen samma inställning.
    Stå på dig, sätt regler och var konsekvent. Gäller även de du har gentemot maken.
    God fortsättning!

  8. helma skriver:

    Jag tror som gudinnan att Talibanen fixar det där alldeles utmärkt om ni bara sätter upp vissa regler. Men en sak förstår jag inte, du skriver: ”nu har vi bestämt att hon ska få en mobil så nu är det verkligen kört”. Kunde ni inte ändra er igen? Om du nu tyckte att det inte var någon bra idé (och maken hade missuppfattat kompisens föräldrar) så hade ni väl kunnat bestämma er för att skjuta upp det hela. Talibanen visste ju inget i alla fall. Eller är det nåt jag missar här??

    1. MonasUniversum skriver:

      Saken var den att missförståndet och stora dotterns övertalning gjorde att jag gick och köpte kontantkortet…

  9. MONA skriver:

    Jag var i samma läge när dottern var 10 år.
    Jag sa, över min döda kropp….
    Fast inte en chans att jag skulle ge en mobil till en 10-åring som ville ha en av den anledningen att ”alla andra” har en. och som du säger så är det sällan sant.
    Jag tror att hon var 12 år eller så när hon fick sin första.

    Sonen däremot var nog inte mer än 10 år när han fick sin. Han bad inte ens om en mobil utan det var jag som ville att han skulle ha en. Finns behovet blir det ett annat läge tycker jag.
    Han fick en för 300 kr som vi köpte på ica Maxi.

    1. MONA skriver:

      Fanns inte en chans….skulle det stå.

  10. Erika skriver:

    i min pojkväns familj får man ingen egen mobil förrän man har gått ut högstadiet.

  11. Calilja skriver:

    Tror du att du får maken såld då? Vi har försökt sälja 15-åringen här ett par gånger, till och med erbjudit oss att betala för att bli av med honom men vi misslyckas ständigt. 😉
    Jag tycker inte heller små barn behöver ha mobiler, sambon är av helt annan åsikt.
    Men eftersom ni sätter regler kring hur mycket hon får att ringa för i månaden så antar jag att man kan kalla det för utvecklande för ansvarstänkandet. 😉

  12. ChampagneÅsa skriver:

    Eftersom yngste flyttades upp i klasser, vantrivdes på fritids bland ”småttingarna” och skolan låg på bussavstånd fick han enklaste mobilen när han började åka fram och åter själv – 8 år. Då betalade vi hans samtal (var väl nån tia i månaden… Telefonen hade han mest för vår skull!).

    Fr.o.m. att han var 12 fick han egen ekonomi med barnbidraget och därmed ansvar för inköp av kläder, skor, mobilräkning etc. Nu när han är 13 har han valt att ha Smartphone med internet och jobba extra. Jag lägger inte en krona på hans mobilande!

  13. Tinna skriver:

    Varje dag, helaåret???? Vilken tur att min man inte läser din blogg 😉

    1. MonasUniversum skriver:

      HAHAHAHA, men löftet är nytt och det är bara 5 dagar kvar på året. Man får ju inte vara dum, hehe!

      1. Tinna skriver:

        Och om mobilen – det är klart att hon ska en mobil!

  14. LiSe skriver:

    En mobil är ingen fara bara hon använder den rätt.. och det får ni kanske jobba på lite 🙂 Ville egentligen bara önska god fortsättning och kram till dig, Talibanen, J o J. Så kram på er!

  15. anne skriver:

    Vissa saker beror på hur ens liv ser ut. Maken och jag har pendlat mellan 1-2 timmar ifrån hemmet i alla år, vi bor på landet med gles busstrafik, inga släktingar som kan rycka in vid nödlägen. Mobiler har varit en förutsättning för sinneslugn och lägeskontroll sedan barnen var relativt unga. Och med några få ”läropengsfakturor” har de skött sig och mobilerna utan problem.

  16. anderberg skriver:

    Inte en chans att mina knott fick en mobil innan de skulle ta sig själv hem från skolan.

    1. MonasUniversum skriver:

      Det är precis det hon ska börja göra nu..

      1. anderberg skriver:

        Man vill ju gärna ha koll när de beger sig hemåt även om man får psykbryt då de inte svarar eller hör av sig, de glömmer ju gärna det när de ska iväg på äventyr….

    2. ullis skriver:

      Varför tycker du inte barn ska ha mobiler, vad är grejen? Jag förstår inte varför det skulle vara farligt!

  17. Malin A skriver:

    Äh ligg för fasen!!!

    1. MonasUniversum skriver:

      Du, har nåt hänt Tanja?

  18. MiaMaria skriver:

    Här så fick Josefin pappas gamla mobil när hon gick i tvåan. Då gick lillebror i sexårs och de gick hem någon gång ibland. Det är ca 30 minuters promenad hem, de går till skolan varje dag och kan vägen bra. Nu i trean går de hem tillsammans ganska ofta och mobilen underlättar. Hon fick en egen i julklapp, en av de billigaste utan massa saker på och samma kontantkort som tidigare. Skulle aldrig köpa en ifön eller liknande, tänk om de tappar bort dem. Har laddat hennes kort med 100:- kanske två gånger på ett år. Och tar det slut så kan ju jag ringa henne men hon kan inte ringa. Fungerar det också 😉

  19. Sharp skriver:

    Det är ju lite ”andra tider” numera eller vad man ska säga…en egen mobil är ju nästan som en egen cykel numera. När jag var yngre så var det ju egen CD-stereo och sånt man tjatade om…eller egen TV…idag är det mobiler. Mina har fått enkla mobiler när de varit 6-7 år, med billiga barnabbonnemang och vi har ”familjedeal” så det kostar inget att ringa inom familjen vilket är det enda de gör. Jag tycker att det är superpraktiskt, de kan ringa mig direkt om de vill följa med en kompis hem efter skolan och jag kan ringa hem dem sen utan att jag behöver ta lillbebisen med mig ut i vagn för att hämta osv…Sonen som snart är 12 har min gamla telefon som är en nokia N97, han vill gärna ha en ”smartphone” men den får han köpa själv isf.

  20. Charlie skriver:

    Hej Mon och tack för din underbara blogg som jag läser varje dag! Apropå barn och deras behov av tekniska prylar; min femåring fick nytt skrivbord och stol till sitt rum för ett tag sedan. Efter att han provsuttit vid skrivbordet en stund konstaterade han nöjt: ”nu behöver jag bara en dator och en mobiltelefon också”!

  21. ragdoll skriver:

    Vi har haft samma funderingar i vår familj och då är sonen bara 4,5 år… Han kommer inte att få någon, om han inte sparar ihop pengar själv, förrän han är 12-13 år. Dock finns det en risk/chans (i hans ögon) att farfar eller morfar kommer med en i present innan han uppnått rätt ålder men det får vi ta oss an då.
    Jag själv skaffade inte min första mobiltelefon förrän jag var 20 år, fi faaaaan vad gammal jag är!!!!

  22. Singelmamman skriver:

    Ska hon gå hem själv tycker jag att det är bra att hon har en telefon. Det är inte alltid lätt att komma fram till skolan för att prata med personalen. Och i den åldern din dotter är i, så ringer hon ändå bara er. Sen kan du ju dra ner liggandet till varannandag, något straff ska han väl ha för att han inte kan komma ihåg saker och ting eller hålla reda på vad som sagts.

  23. ullis skriver:

    Min dotter är 8 år och har en mobil. Vet inte varför folk har nåt emot det. Mobilen används som vilken leksak som hellst. Det spelas spel och tas kort på den. Hon ringer sällan på den. Jag förstår inte varför din dotter inte skulle få en? Barn gillar ju tekniska prylar och den är ju knappast farligare att ha en mobil än att spela på en dator eller nåt…

    1. MONA skriver:

      Mobiltelefoner avger strålning. Inte bra för vuxna och absolut inte bra för barn oavsett hur låg den nu må vara.

      1. Karin skriver:

        Datorer avger också strålning, bilar avger avgaser, och bla bla bla! Min son fick en mobil när han var 8-9 år nånting, och det var en enorm trygghet för mig. Han har alltid varit rädd om den och det har gått bra. Efter nyhetens behag så är det värsta över! =)

        1. MonasUniversum skriver:

          Jag håller med. Alltså, jag bryr mig inte så mycket om det här med strålning som MONA tar upp, eller ja, det borde man kanske. Men det är som någon annan skrev: det är nya tider nu och hon ska ju ha den för att hon ska börja gå hem själv. Plus att hon är mer intresserad av alla spel på den så why not. Jag har veknat kan man säga. Just det här med att man kanske inte ska jämföra dagens tider mot när en annan växte upp fick mig att tänka efter två gånger.

  24. Oj, jag vet inte hur barn funkar nu för tiden, var ett tag srn jag själv var liten.

    Men jag minns att jag fick aldrig den typen av saker, ville jag ha mobil, tv, video, dvd, tvspel etc fick jag köpa det själv… för mina egna sparpengar.

    Man lär sig spara helt enkelt.

  25. Anette skriver:

    Men varför. hon visste ju inte om att hon skulle få en. När man är 8 är man ett litet barn som inte sköter sig själv. Du har väl full koll på vad hon gör. För den sakens skull behöver hon ingen. Sen kan det väl va så att hon är ute efter spelen men man kan väl spela i datorn hemma. Våran dotter fick mobil när hon var 11 men jag är helt övertygad om att du vet vad du gör fastän du själv tyckte att detta blev fel….

  26. Hondjur skriver:

    Tider förändras och världen blir en allt mer ond plats.
    Sad to say. Men det är faktiskt så.
    Hade det varit för tio år sedan hade jag sagt nej, nej och skitmycket nej. Jättelänge. Spelar ingen roll.
    Men skall Talibanen åka en bit och är borta utan Er. Ja, då kan jag faktiskt (mot mina principer) tycka att det är en bra grej.
    Om hon klarar av att hantera det självfallet – men det verkar ju inte vara några issues med det så.

    Men som sagt.. Det sker grejer idag som inte skedde för 5-10 år sedan. Och gör det, det och du inser att du valde bort den där mobilen. Så kommer du ångra dig.
    Så tja.. frihet under ansvar och allt det där.. bra träning om inte annat. Och jävligt bra om det krisar. För Er eller Henne… så mobil it is!

    Och God Jul, du underbara kvinna!

  27. Helene skriver:

    Jag har aldrig ångrat att jag gav mina barn en mobil I(inte senaste modellen utan en enkel telefon) när de slutade på fritids. Man får så bra koll och mycket energi som går åt till oro kan stoppas med en mobil. En kompis till dottern blev förföljd av en bil hemifrån skolan och hon kunde ringa mamma direkt. Tänk om hon inte haft telefon? och vi har inget fast abonnemang längre hemma, det behövs inte!

  28. ia skriver:

    Mina kids, 8 och 10 har haft varsin sedan dryga 3 år men det är sista 2 som de har använt dem regelbundet. Mycket var för att vare sig exet eller jag hade fast telefon utan vara mobiler (som man ju har med sig) och att de började åka buss till/från skolan.

    De har haft både begagnade och nyare mobiler (dock inte ajfååns även om önskningar finns), de använder de vettigt och har varit rädda om dem.
    Fast det är klart, en fin gick sönder då sonen skulle springa till bussen, telefonen ramlar ur fickan, han hinner inte fånga den utan den ramlar rakt i en vattenfylld grop…
    Men shit happens. Han fick ta en gammal härk och gilla läget.

    Vi (skilda föräldrar) betalar mobilkontantkorten.

  29. shrin skriver:

    Klart hon ska ha en mobil! Kanske liite tidigt… Vet inte hur jag skulle reagera när min dotter kommer och säger att hon vill ha en. Jag har förhoppningsvis några år kvar till det.
    Men det spontana är: Självklart! Det är väl inte hela världen? Den är ju begagnad oxå. Inte så att du köpt en ny för 5-6000:-

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *