När man har vuxna döttrar

Jag har ju en dotter som är 20 år och sedan hon började sminka sig vid 13-års åldern så har vi haft fajter här hemma.

Om mitt smink.

Just det. MITT

Jag använder ett märke som heter Bare Minerals och innan det kom till Sverige så beställde jag det från USA. Not så billigt men eftersom jag mycket sällan sminkar mig, så tog jag mig råd.

Efter ett tag upptäckte jag att det började sina i burkarna. För er som inte vet, så är det smink i pulverform. I stället för en kletig foundation, så är det alltså i puder. Mycket bra kvalitet.

Till en början fattade jag inte läget eftersom jag inte sminkade mig varje dag. Men finally insåg jag att det knappast kunde vara maken som lekte transa på fritiden.(I wish..) Jag ställde den dåvarande tonåringen mot väggen en miljon gånger, men nejdå, ”jaaaag har inte använt det”. Som om det skulle sina liksom.

Jag har en dotter som i alla andra avseenden är perfekt. Men det här med att sno mitt smink har varit ett trätoämne i flera år. Jag började gömma det, men det hjälpte inte. Jag släpade till och med hem ett kassaskåp, men det kom inte längre än till garaget eftersom jag orkade inte ta upp det till badrummet. Jag försökte få henne att fatta att jag blev vansinnig de få gånger jag skulle sminka mig, men upptäckte att nån av burkarna, som jag givetvis behövde, var tom.

Idag är ungen som sagt 20 år. Hon är studieledig och jobbar hos oss som logistikansvarig och tjänar bra med pengar.

Hon är alltså självförsörjande och har råd med mitt dyra märke som hon nu med glädje inhandlar varje månad. Är det då inte jefligt märkligt att allt smink, alla rengöringsprodukter, alla svindyra specialschampon från finsalongerna, lyser med sin frånvaro i vårt gemensamma badrum?!

För jag har upptäckt att hon gömmer allt i sin klädkammare.

0

23 responses to “När man har vuxna döttrar

  1. Mia skriver:

    Ojojoj!jag lääääängtar redan till detta med mina 3!!!!döttrar,NOT 😉 ryser när jag tänker på hyrd DYRT det kommer att bli!!Men samtidigt minns jag hur jag tog min egen mammas mascara,ögonskugga och läppstift…..;)! Tusen tack för du förgyller dagarna med dina träffsäkra inlägg! Ha en fin dag! Kram kram

  2. hannamarie skriver:

    Då vet du ju iaf nått hon vill ha i julklapp..

  3. Katarina skriver:

    Hahahaha same here!

    Mona denna kommentar är inte till din blogg men till dig…..Jag kommer hem till Sverige i jul och behöver absolut dina spikar som du skrev om / visade vid ett tidigare inlägg. Ngr stora och ngr små – jag behöver absolut dom till min ”Trullo” i Italien. Kan jag inte få komma förbi och köpa dom i Bromma blocks den 22 eller 23??? tack för en kul blogg iaf – jag läser den sen flera år tillbaka 🙂 ha det bra

    1. MonasUniversum skriver:

      Hej, och välkommen hem! Jo, det kan du få, men jag måste först kolla vad vi har i lager. Vet att vi har slut på en himla massa nu när vi har skeppat ut alla julordrar. Maila mig på info@hemslojdsprodukter.se så ber jag dottern kolla!

    2. MonasUniversum skriver:

      …och du, tack för att du läser mig!

      1. Katarina skriver:

        okey

  4. helma skriver:

    Men du, med tanke på förra inlägget och de blingade strumporna maken använder: det kanske faktiskt är han som använder sminket?!
    He, he, tänker på min egen make… han skulle hellre DÖ än ta på sig något smink! Eller tona håret. Herre Gud så omanligt (enligt honom)! För att vara MANLIG är tydligen oerhört viktigt.

  5. Maria skriver:

    Samma lika här.
    Mellantjejen har väldigt svårt på att skilja mellan mitt och ditt – iallafall ena vägen….
    och sen är hon den mest oskyldiga av alla….

    Jag försöker påvisa att jag upplever skillnad på när hon är hon sin pappa (att jag hittar saker där jag sist la dem – att mitt smink står som jag brukar ställa det) och när hon sedan kommer är det lite si och så med den saken. Hon förstår inte vad jag menar…

  6. Åsa skriver:

    Haha… min dotter är 13 nu och gör samma sak 😉 Tur att man älskar dom så mkt 😉

  7. Linda skriver:

    Såå glad jag blir att vi är fler med detta problem. Min 17-åring norpar allt…smink , rengörings produkter , schampo…you name it. Blånekar alltid om man frågar henne.När man sedan hittar alla produkterna i hennes rum…..kan hon inte förstå eller komma i håg hur de hamnat där . GRRRR

  8. Jessica Ri skriver:

    Det heter väl nåt liknande”genom sig själv känner man andra”… Så hon är väl medveten om att det kanske försvinner om hon har det i badrummet!

    Kram

  9. ragdoll skriver:

    Känner att det är tur att jag fick en pojke, då kanske det är maken som får det problemet när hans rakvatten får ben och försvinner…?

    1. MonasUniversum skriver:

      Öhh, var inte så säker på det darling…

      1. ragdoll skriver:

        Du menar att du tror att han kanske vill bli/är transa? Ja, det är ju en möjlighet förstås men då hoppas jag att han kan visa mig hur jag ska sminka mig för jag har inte en aning!

  10. Annaa M skriver:

    Har försökt förstå och gripa mig an problematiken. När inte bara ni som har dyrt och fint smink drabbas utan även jag tydligt minns hur de urgamla ögonskuggorna, gratismascaran från någon veckotidning och den stackars enda foundationflaskan av simpelt märke fick fötter. Först handlar det nog om att ”bara vilja pröva” när man/flickan egentligen är lite för liten. Det där ”för liten” kan komma ganska sent, alla börjar inte vid elva.

    Men sen handlar det nog banne mig om självbild, attityd och dessvärre om uppfostran. Har man växt upp i självbilden att vara jordens medelpunkt och de närmaste till för att besvära/tjäna en så är det ohyggligt svårt att komma ur uppfattningen ”allt ert är mitt”, särskilt så länge man bor hemma. Jag har två flickor, bara lite äldre än dina och med bara drygt ett år emellan. Den äldsta har tagit för sig, även av de av systerns saker som hon funnit lämpliga, mest kläder. Den yngre aldrig. Aldrig någonsin. En annan personlighet, ja, hon har hittat på andra hyss. Men också en annan uppfostran, hon föddes ju inte som jordens medelpunkt, det fanns ju redan en i familjen, svårkonkurrerad.

    Man har själv format de där monstren. Och får skylla sig själv. Tur för dem att de är trevliga ibland. Men gör sig efter avslutad skolgång bäst på långt avstånd utom vid enstaka högtidliga tillfällen. Tycker jag.

    1. MonasUniversum skriver:

      Åh du har så rätt Anna: ”man har själv format de där monstren”. I mitt fall så handlade det om att hon tyckte ”men du sminkar dig ju aldrig ändå mamma” och att det då plötsligt var egalt. Att jag just valt det märke jag har, är för att jag ville ha något som höll länge just pga av att jag så sällan sminkar mig. Letade länge då, tills jag fick höra om det här nya amerikanska sminket som skulle ”hålla hur länge som helst”. Om jag vore en varje-dag-sminkare så skulle Rimmel duga utmärkt.

      Till hennes något tunna försvar så måste jag tala om att hon då och då, nu för tiden, köpt mig en burk. Jag är mest inne på att det är för att döva sitt dåliga samvete nu när hon själv har råd och vet hur jäkla dyrt det är. Hon trodde väl att jag ljög om priserna..

  11. Birgitta skriver:

    Att använda en produkt på ansiktet då man bara är 20 år och yngre, ar inte bra för huden nu och senare i livet. Möjligen en tunn hudkram som har spf 30+ i den. Lite mascara, läppglans och ta lite av den pa kinderna kanske.

    Det som är snyggt då man ar 20 år är ens ungdom.

    1. MonasUniversum skriver:

      Kloka ord Birgitta.

  12. Butta skriver:

    Jag har en 17-åring som också håller på och norpar mitt svindyra smink. Jag tycker synd om henne då hon fått acnen from hell, ”vi har provat allt” utom den hemska roaccuttan?-behandlingen, då hon är så spruträdd och det krävs att man kollar levervärderna bl a.
    Hon snor mitt puder för att dölja acnen, och använder mina dyra borstar, sedan blånekar hon trots att puderdosan ser för jävlig ut. Jag har frågat om jag ska köpa till henne med, då det känns lite ohygieniskt att dela borste, men NEJ ”hon bryr sig inte”. Jag vill bara hjälpa så gott jag kan, men hon fräser åt mig och visar ingen tacksamhet. Det blir så svårt att hjälpa henne då. Nu hoppas jag att de där kopporna försvinner från hennes ansikte snart, några tips om vad man kan säga eller göra för henne?

    1. MonasUniversum skriver:

      Nä, jag har inga andra råd än att KÖP BORSTAR. Då kommer hon att använda dom, trust me. Dessvärre är det nog bara att vänta ut acnen, så länge hon inte vill ta sprutar. Usch, jag lider med henne.
      Förresten, finns det ingen billigare variant av ditt smink? I mitt fall så kom Isadora ut med pudersmink några år efter, och det underlättade..

      1. Margareta skriver:

        Till Butta: Jag var extremt tveksam när Roaccutan kom på tal med tanke på komplikationsrisken, men vi hade en superbra hudläkare. Bra information och noggranna uppföljningar. Sonen gick från värsta klassificeringen av acne till att idag fem år senare få modellförfrågningar. Jobbig behandling, men helt klart värt besvären. Dessutom gör medicinen att man får färre acneärr plus att vi fick tips om en kräm som används av plastikkirurgin för att ytterligare minska ärrbildning. Han har i stort sett inga ärr idag trots att han haft mycket svåra besvär. Hoppas att din dotter kan övervinna sprutskräcken.

    2. Berre skriver:

      Hej Butta. Som hudlotion kan jag tipsa om Propyless från Apoteket. Inget recept behövs. Den är lite lätt bakteriedödande också. Och om hon sminkar sig ska hon nog hålla sig till de lite dyrare märkena pga av innehållets kvalité. Jag låter mina döttrar använda mitt I.d Minerals eller Laura Mercier, jag tror att det är det ”snällaste” våra flickor kan ha i ansiktet istället för cremer med olika slags igentäppande mineraloljor. Vill man prova en ”billigare variant” av det kan man ju prova ex Isadoras som Mona skrev, (innehåller inga parfymer). Men en del mineralpuder torkar ut huden, be att få prov i butiken för att testa några dagar.

  13. Margareta skriver:

    Haha, den kände man igen. Men, inte bara döttrar som snor mineralfoundation; tyckte det minskade fort som tusan i burkarna, anklagade dottern som blånekade irriterat, men så kom jag på tonårssonen i 18-19 årsåldern i badrummet. Han sminkade sig jättesnyggt och såg bara fräsch ut, men jag fick mig ett gott skratt, en något generad son och fick be dottern om ursäkt(hon visste om att han använde mitt smink men ville inte skvallra). Numera har han mer hud- och hårprodukter än sin mamma, men så har han också haft extrema acneproblem i tonåren där inget annat än maxdoser av Roaccutan hjälpte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *