Det här med lediga fredagar

Igår morse gick jag upp early birdy, in i duschen, på med paltorna och järnet till kontoret. 06.30. Finns ingen tid på dygnet som är så skön att vara på kontoret på eftersom inte en käft är där och telefonerna är knäpptysta.

Jag packade ett gäng ordrar och nån timme senare drog jag in till Wilmer Kaffebar för att äta frukost med min kompis Paula. 

Vi hade glömt att Malin var ledig men hon fick kränga på sig paltorna och komma in och hålla oss sällskap. Under tiden passade vi på att trycka i oss några goda ägg. Det är bland det godaste jag vet men det ska vara perfekt kokade: inte hårda och inte jättelösa. Malin är helt värdo på det och det är en stående grej mellan oss. Dom är nästan alltid aningen gröna när hon kokar dom. 

Det blev en vääääldigt lång frukost sen var det dags att säga hejdå och åka i väg på dejt med äldsta dottern, som skulle bjuda mig på lunch. Jag måste ha slagit mig i skallen för när servitruskan frågade vad jag ville äta så ramlade ”pulled vegme-burgare tack” ur munnen på mig. Dottern undrade om jag svalt kompassvattnet helt. Ni vet ju vad jag tycker om den typen av mat. Scary shit.

Men, jag måste erkänna att det var väldigt gott. Vad det nu var för något.

 

Resten av dagen ägnades åt att packa bilen full med varor för idag ska jag hänga hos Sofie på Soulosofie.

Hon har bjudit in ett gäng kompisar och vi ska sälja våra produkter där idag mellan 11-16. Kom gärna förbi om ni har tid och lust.

Nya ögonbryn, shopping och Black Friday

Innehåller reklamlänkar

Igår morse åkte jag ut till Bryn-Jenna med LidbyLiving-Malin. Hon gjorde ju sin semitatuering hos Jenna i våras, men hann inte komma tillbaka för en ”touch up” innan sommaren … och sen har tiden bara rullat på. Malin är en yogaböna, äter bara nyttigt skit och är allmänt asjobbig med att tjata på mig att jag ”måste röra på mig”. Nu har hon ju tur att jag älskar henne så jag bara himlar med ögonen när hon drar igång.

Hon satte sig i min bil igår och det var ju kanske inte jättesmart. Av mig. Jag har en skräppåse som hänger över växelspaken. Men först fick hon syn på min Redbull-burk i hållaren mellan sätena. ”Men MÅÅÅÅÅÅÅNA!”

Sen såg hon skräppåsen och öppnade den.”Men alltså, du kan inte hålla på så här. Vet du hur onyttigt det är med ColaZero … och Redbull?!

Två sekunder senare trodde jag att ögonen skulle ploppa ur skallen på henne ….

… när hon fick syn på mitt knark i baksätet.

Jag trodde f-n att hon skulle smälla av på riktigt, haha!

Som tur var hade vi bråttom in till Jenna så hon glömde bort att skälla mer på mig.

Att Jenna är en av Stockholms absolut duktigaste har jag vetat länge men jag blev jätteglad när hon berättade att Taffy (det märket hon arbetar med) utsett henne till att vara ansvarig i Stocholm för att utbilda andra i att göra semipermanent kosmetisk pigmentering. Var det svårt innan att få tider hos henne så lär det inte bli så mycket enklare nu! Funderar ni på att göra det här kan jag varmt rekommendera henne. (HÄR hittar ni hennes sida.)

Det ser helt galet ut när man gör det här. Jenna använder en skalpell och skär små raka hack. 

Sen drar hon på färg. När jag gjorde det här för ett par år sen fick jag en chock när hon bad mig titta i spegeln efter att hon smetat på färgen. Trodde på riktigt att jag skulle se ut så där och visste inte riktigt hur jag skulle ta mig därifrån!

Men, färgen torkas av efter en stund och överskottet ”ramlar” ner i skårorna hon skurit med skalpellen.

Titta så fint det blev!

Malin blev kalasnöjd. Hon har målat sina ögonbryn varje dag sedan Jesus gick i kortbrallor så det här är en jättelättnad för henne. Det är lite olika hur länge det här sitter i, mellan 1 till 3 år, beroende på vad man har för typ av hy. Om ett år ska hon tillbaka på ett återbesök. 

Sen fick jag order om att lägga mig ned. ”Du, jag har koll på dina bryn på ditt Instagram och DU SKÖTER DOM INTE!” 

Alltså, okej att Frans-Linda plockar dom åt mig, men nä, det räcker tydligen inte. Hon säger att jag måste k l i p p a dom också!.

Sen till jobbet och hjälpa till att packa ordrar. Det är lite mycket just nu. 

Mitt i allt så måste den här herrn rastas. Enda tillfällena man kan djupandas.

Igår kom en sändning med kläder från Lo-ika och jag fyllde en kasse med ett av varje plagg då jag tänkte fota mig själv och visa er i helgen.

Asdåligt foto men HEJ OCH HÅ vad jag blev kär i den här leo-kavajen. 

När jag jobbat klart drog jag iväg på lite ärenden. 

Kvällen avslutades med några timmar på IKEA. Bästa tiden är dagarna före lön.

Idag är det Black Friday. Vi har gjort om hemsidan och har supermånga kalasbra erbjudanden.

Bland annat kan ni köpa den här jackan för endast 399 kr! Jag får jämt komplimanger när jag har den på mig (finns även i vitt) så jag har köpt upp hela Lo-ikas lager, hehe! HÄRhittar ni den.

Ett av fem barn utsätts för någon form av sexuella övergrepp

Visste ni det? Tänk efter lite nu här. De flesta har barn eller barnbarn. Eller gick nyligen i skolan. Det betyder alltså sex barn i varje skolklass. Fifan, jag blir så JEFLA upprörd när jag tänker på det.

 

Vet ni vad Stiftelsen Barnens Hus är för något? Fram till igår, när 26-åringen berättade om dom, hade jag ingen aning om deras existens. Och med tanke på att dom funnits sedan 1633 så är det skandal att inte varenda jäkla människa känner till dom. Från början bildades organisationen för att hjälpa ensamstående mödrar och föräldralösa barn. Med åren har de utvecklats och idag arbetar de mycket med att stärka barn i socialt utsatta livssituationer.

 

Jag vet att det är jobbigt att läsa långa texter men ta er tid att läsa nedan. Inte så jättelång text.

Okej, då kan vi alltså konstatera att det är vida mer utbrett än vad vi tror. Vad gör man åt det då? Vad k a n man göra åt det?

 

Jag tänker varje dag på det här med pedofiler. V a r j e  d a g. Och ni vet ju varför. Men hur mycket jag än tänker så kan jag inte för mitt liv förstå varför man utsätter ett offer. Visst, det är en läggning, men om man är medveten om sin läggning och någonstans v e t att det inte är okej, varför söker man inte hjälp då? Well, orsaken till det är säkert flera. Skammen, för de som är medvetna om att det är fel. För det finns faktiskt en sorts pedofiler som är mycket väl medvetna om att det dom pysslar med är ett sjukt beteende, även om det må vara en läggning. Men, vart ska dom vända sig? Dottern är synnerligen väl insatt i den här frågan och hon berättade för länge sen att det finns ytterst få psykologer/psykoterapeuter som jobbar med pedofiler. Hur bär man sig åt då, om man v i l l ha hjälp? Det där är ju uppenbarligen ett samhällsproblem.

 

Sen finns det dom äcklon som inte alls tycker att det dom gör är fel. Dom är värst. Vad gör man med dom?

 

Man måste helt enkelt börja i andra änden. Prata med barnen. Från det att dom tittar ut ur Fiffi. Nej men allvarligt, man måste börja tidigt. Prata om gränssättningar. Om vad som är okej och inte okej. Om att man måste, MÅSTE, berätta om någon rör en på ett otillbörligt sätt.

 

Problemet är att få dom som utsätts av sina nära att berätta. Dom är svårast. Barn är lojala. Oerhört lojala. Hur får man dom att skvallra på pappa? Eller morfar?

 

Jag vet inte. Jag vet bara att jag tänker på det här precis varenda dag. Hur resonerar ni?

En panikfråga till dig som har koll på tull i Thailand

26-åringen är i detta nu på väg till flygplatsen i Phuket och upptäcker i taxin att hennes ”tullkort”, ni vet, den där lilla lappen man alltid måste fylla i och som ska lämnas när man lämnar landet, är puts väck. Hon är livrädd för att hon inte får komma igenom.

 

Har ni någon koll på reglerna? För en gång skulle försöker jag googla men hittar inget svar. Hon har en timme kvar av taxiresan.

 

Please help.