Hokus pokus för andra men fantastisk för mig

Sedan drygt ett år tillbaka går jag kontinuerligt till ett medium, Christina Rosenberg. Hon är en kompis till Wilmer Kaffebar-Malin så det var så jag kom i kontakt med henne. Malin tyckte, med all skit jag hade i bagaget, att det var läge att träffa Christina. Jag har alltid varit ”pro medium” och sånt hokus pokus men inte träffat någon som varit 100% bra. 85 kanske, men inte mer än så.

Första gången vi träffades och tog i hand ryggade hon tillbaka och pekade på sin arm. Hårstråna stod rakt upp. Det var 25 grader varmt ute där vi stod. Jag blev skiträdd och tänkte att, ”fan, är jag en s å dålig människa så hon får rysningar?!” Men, det var inte alls det som hände. Mer exakt kan jag inte gå in på men det har att göra med den enorma ryggsäck jag gått och burit på sedan ett par tre år tillbaka. Ni som läst här länge vet exakt vad jag pratar om.

Nåväl. Christina börjar prata. Säger saker som INGEN vet. Säger saker som jag bara TÄNKT. Konstiga saker. Hon säger bl a att jag ska göra något inom kort som har med ord att göra. (Jag tänker först; ”öhh, svårt att driva en blogg utan ord liksom …”) Hon pratar länge om det och säger att hon ser en ”knapp, och när jag trycker på den så är det liksom ”sändning” och du tycker att det är jättekul”. Hon babblar på om det här och drar en jäkla massa detaljer som jag inte orkar gå in på här. Vad hon, och INGEN annan visste då, var att jag just varit på en audition några dagar före. Det roliga i det hela är att jag inte heller visste exakt vad det rörde sig om. (En vecka senare får jag jobbet som programledare för en serie i 11 delar på Youtube i Ellos regi.)

När jag åkte från Christina så visste jag bergsäkert att jag skulle få jobbet men jag vågade inte berätta det för någon. Hon drog en massa andra precisa saker. Detaljerat. Inget lallande som man i efterhand kunde tvinga sig på en betydelse utan det var mer ”du kommer gå in i ett hus som ser ut så här med en text på dörren där det står så här”. Typ så. Hon berättar att varje människa har en ”guide” som vakar över en. Tror man inte på sånt här så är det lätt att tro att hon dragit en hashholk. Tills hon öppnar munnen och berättar e x a k t a saker som är fullständigt omöjligt för henne att veta.

Wilmer-Malin var med första gången och hon har ju känt mig i över 20 år och var inte särskilt förvånad över Christinas pricksäkerhet. Mitt problem efter första besöket var att jag direkt kände att vi lätt kunde bli kompisar men jag ville inte. Av egoistiska skäl: ”fan, då kommer jag ju inte kunna fortsätta att gå hos dig!”

Men se, Christina sa att det inte var några problem. Sedan dess har jag träffat henne både som kompis och som klient. I våras föreslog hon att jag skulle prova på något hon kallar för semimeditation. Meditera är inte min grej alls, alldeles för mycket flum flum, men hon sa att det här var annorlunda. Något som hon själv utvecklat. Jag gick genast in på hennes hemsida och läste på lite.

Den här metoden är främst användbar för människor som går igenom svår sorg eller trauman och för dem som upplever sig ha fastnat, känner sig stagnerade, deprimerade eller lever i ett oförstånd och inte vet hur det kommer sig att de mår som de mår. Det här ger Dig en intressant och givande resa i Ditt inre. Vi bär alla svar inom oss och vem är bättre berättare än just Du själv?

Jag fastnade särskilt för den sista meningen. Vadå, skulle jag s j ä l v har svar på mina problem?

Jag läste vidare: ”Semimeditation kan jag enklast beskriva som en blandning av meditation, hypnos och regression. Ett sätt där Du under avslappnade former följer en anvisning i form av en berättelse som jag inleder och som Du fortsätter. Jag erbjuder, enkelt uttryckt, ”spelplanen”  och Du använder ytan och möjligheterna. Du tar Dig dit Du behöver vara och styr själv.”

Hade det inte varit för att jag gått så många gånger som klient och därmed litade hundra procent på henne, hade jag aldrig sagt ja. Hon förklarade att vi skulle ses vid två tillfällen och att det skulle ta ett par timmar vardera gång.

Det här gjorde jag sent i våras och det var SJUKT omtumlande. Det tråkiga med det hela är att det är svinsvårt att förklara. Man måste bara göra det. I mitt fall råkade det bli tre träffar dessutom. Jefligt jobbigt case!

När vi satte igång så säger hon att jag skulle komma att använda mycket av min fantasi under dessa meditationstimmar. Jag garvar rått och upplyser henne om att jag besitter absolut noll fantasi. N o l l. Hon tittar på mig: ”oroa dig inte, du h a r fantasi, lita på mig”.

Man får sitta i en fåtölj och sen ber hon en att föreställa sig saker.  ”Jag vill att du föreställer dig att du är på en äng och att det finns en grind där, kan du se den?” Sen ger hon mig nyckelord men jag får beskriva saker och ting. Saker som att hon ber mig titta åt vänster och beskriva vad jag ser. Eller ”väljer du höger eller vänster?” Eller ”vad är det för färg du ser där?” Eller ”släpp allt och gå ut genom dörren, vad ser du?” Eller ”Nu kommer det ett tåg. Kliv på. Var exakt sätter du dig?”

Under hela sessionen skriver Christina ned ALLT jag säger och alla sina frågor för hand i ett kollegieblock. När jag åker hem ber hon mig att läsa igenom och fundera kring det som står skrivet. Efter en någon vecka ses vi igen och kör vi en ny vända där hon ber mig att stå på samma äng och titta efter grinden. Jag ler och tänker för mig själv att hon är ute och hojar. Ska vi dra samma grej igen? Glöm att det blir annorlunda denna gång. Och fantasin är dessutom slut. Christina tittar på mig och flinar. ”Lita på mig, det k o m m e r bli annorlunda!” Och det blev det. Hon ställde andra frågor och mina svar blev således inte alls desamma som första gången.

Tredje gången vi ses går Christina igenom rubbet. Och analyserar. I mycket korta drag och utan väldigt många detaljer: Jag har gått på en äng, vidare ut i skogen, snott en cykel, satt mig på ett tåg, inte kunnat se hur lokföraren såg ut eftersom hans mössa dolde ansiktet, tagit över tåget, kört jättefort, klivit av, hittat en kamel, ridit den igenom ett villasamhälle, ”parkerat” den på en parkeringsplats, köpt en biljett och satt fast biljetten i sadeln, suttit på ett café, lämnat över min dator och mobil till någon på caféet för att gå vidare. Jag har bott i ett rött hus och beskrivit inredningen i varje rum … som var väldigt speciell,  klättrat upp genom skorstenen och sett en bil komma körandes långt därborta mot huset på snirkliga vägar, föraren var maken och jag hade bakat bullar som vi åt på farstukvisten. Åkt till havet, simmat ut fast det var svinkallt och jag HATAR hav, älskar bara pooler, dykt långt ned under vattnet, till botten, sett blåa krabbor. Just det, färger handlade det väldigt mycket om. Då och då frågade Christina ”vad är det för färg på det/den?” Färger och djur har särskilda betydelser. Allt det där gick hon igenom. Alla symboler.

Då ramlar polletten ner. ALLT jag har sagt är svar på saker och ting jag behöver ta tag i. Svar på varför vissa saker är som det är. Självklara svar på en del annat. Det står liksom svart på vitt. Allt blev plötsligt solklart. Så logiskt.

Det här låter skitflummigt och jag var så inihelvitti skeptisk i början men hej och hå så såld jag blev när jag insåg att jag  h a r  svaren på ALLT. Christina menar att visst, traditionell terapi i all ära ”men de som går år ut och år in i terapi förstår jag inte alls, det här är ett mycket bättre sätt!” Jag minns inte hennes exakta ord där men det var huvudessensen.

Nu har jag flera sidor handskrivna papper med allt vi pratade om och när jag läser igenom det då och då så ser jag verktygen jag behöver för att lösa saker och ting. Allt blir plötsligt jefligt logiskt och jag kan verkligen se min problematik. Har gått i ”riktig” terapi flera gånger i mitt liv. Bra terapi men det här var snäppet bättre. Lätt. Och jag tänker göra om det om något år.

Varför delar jag med mig av det här då? Jo, för att det är ett annorlunda sätt att tackla sina problem. Ett annat sätt att hitta lösningar än de vanliga via traditionell terapi. Och mycket billigare. Vid ett tillfälle i mitt liv gick jag hos en psykolog en gång i veckan under två år. Bortsett från 4 veckors semesteruppehåll på somrarna. Betalade shitloads eftersom det var hos en ”känd” psykolog. Det var bra men det här var m y c k e t bättre.

Det här är inget som helst samarbete. Jag har velat skriva om det hela sommaren och hösten men inte vetat hur jag skulle formulera mig. Dela med mig. Eftersom det verkligen är en bra och annorlunda ”terapi” ville jag berätta för hela världen. Jag är så otroligt tacksam över att ha träffat Christina eftersom hon löst upp många knutar och för att hon vet hur hon ska lugna ner mig när jag ringer henne och är hysterisk över något. Det finns en hel del saker som pågår i mitt liv och som jag inte kan berätta om och hon har varit ovärderlig i många situationer.

… och så har hon en hund och hundmänniskor kan man alltid lita på, hehe!

Åh, ni m å s t e bara prova!

Skitbra reklam för mina egna prylar!

YEAAAAY, idag får vi hem en jättenyhet: TANCAN Mousse! Du som älskar TanCan MÅSTE prova det här. Den är snabbverkande (ger färg redan efter 1-2 timmar).

Till den använder man en slags vante, som man tvättar i vatten efteråt och sedan återanvänder. Woop, woop, gissa vem som ska hem och prova direkt när vi får leveransen!

 

Självklart laddar vi hyllorna med vår vanliga TanCan.

 

HÄR hittar du dom!

 

För dig som inte vet något om marknadens bästa brun-utan-sol;

 

Solspray med bronzer (färgguide) för hela kroppen, ger en gyllene naturtrogen solbrun färg.

TanCan Bronze är en Self-Tanning spray fri från parabener, mineralolja och parfym som ger en naturligt gyllenbrun färg utan att ge rynkor eller skada din hud.  

TANCAN BRONZE, det svenska originalet sedan 2004. En brun-utan-solspray för hemmabruk med färgguide (bronzer). Den fina spraymisten lägger sig tunt och jämnt över huden utan att behöva smörjas in för hand. Resultatet blir en jämn och naturtrogen solbrun färg som håller i ca en vecka. 

De exklusiva råvarorna Erythrulose, Vitt te och Aloe Vera hjälper till att återfukta och bibehålla hudens spänst samtidigt som huden får ett hälsosamt utseende utan skadliga UV-strålar.

anvisningar_tancan_bronze_med_text_1

TANCAN BRONZE är enkel att applicera och genomförs lätt hemma. Spraya med cirkelrörelser över kroppen med ca 30 cm avstånd, blunda och håll andan vid applicering i ansiktet. Låt TanCan torka (använd gärna hårtork för att snabba på torkningen). Sprayen bör sedan verka i ca 4-6 timmar, därefter kan färgguiden (bronzern) duschas av. Du har nu en läcker solbrun färg som håller i cirka en vecka.

 

Fri från parabener, mineralolja och parfym.
Innehåller: 250ml

 

”NYHET! Snabbverkande bronzing mousse för hela kroppen.

TanCan Mousse är en snabbverkande self-tanning mousse, berikad med hudvårdande Vitamin A och Vitamin E. Du får snabbt en naturligt gyllenbrun hudton utan skadliga UV-strålar.

TANCAN MOUSSE, är en snabbverkande brun-utan-sol mousse som ger en djup solkysst hudton redan efter 1-2 timmar, för en djupare hudton kan TanCan Mousse verka i upp till 6 timmar. Med hjälp av TanCan Mitt appliceras TanCan Mousse jämnt över huden och ger direkt en gyllenbrun ton. Resultatet blir en djup, jämn och naturtrogen solbrun färg som håller i ca en vecka.”