Herr & Fru Timell

Alltså. Om jag n å g o n s i n får för mig att slipa nåt jäkla golv och hintar er om det innan jag är på väg; se för f-n till att påminna mig om det här inlägget!

Vi har bott i det här huset i femton år. Ägarna före oss hade hund. En stor hund. Delar av köket har ett lackat trägolv. Hunden har mest troligt använt golvet som racerbana.

På bilden ovan har de haft ett köksbord, liksom vi har, och då har man skjutit ut stolar varje dag i X antal år … vilket gav dessa märken i golvet.

 

Eftersom jag och min man älskar varandra till döds … i alla andra sammanhang utom när det kommer till att komma överens om hur vårt hem ska se ut eller att jobba ihop, så har åren gått och vi har blivit hemmablinda. Jag har kört strutsvarianten i form av mattor. Min vision var ett vitt trägolv. Det har inte varit makens vision.

 

Eftersom vi renoverar en massa just nu så upplyste jag honom härom dagen att jag hyrt en slipmaskin ”för nu får det fan vara nog!”. Han jobbar med bokslut just nu och är nästan aldrig hemma varför jag såg fram emot en ensam helg med lite golvfix. Tänkte att, det kan ju inte ta mer än ett par timmar och fixa, själva träytan är ju bara 20 kvm (övrig del är klinker som inte syns så mycket på bilderna).

Till att börja med vägde maskinen typ 200 kilo. Var dessutom tvungen att hyra två, en för stora ytor och en för kantlister … plus använda min egen hörnslip. Maken vaknar och bestämmer sig för att det inte alls var så bråttom med bokslutet. Ni som hängt här inne länge vet att det finns inget som heter samarbete mellan mig och honom. Fifan så osams vi alltid blir när vi ska göra något hantverk tillsammans. Han tror nämligen att han är utbildad hantverkare och kan allt.

Men, jag tänkte att hans närvaro på intet sätt skulle förstöra mitt goda humör. Dessutom skulle vi ju bara hålla på i ett par timmar…

Effekten var omedelbar. Inte så konstigt eftersom vare sig vi, förra ägarna, eller ägaren dessförinnan, som lagt in golvet, aldrig gjort något åt det. 

Problemet var bara att fram dyker ett rejält furugolv. Jag vet, klart det skulle göra det men att det skulle vara så … framträdande …

Trä är det i särklass absolut fulaste jag vet. Är uppvuxen på 70-talet då ALLT var i furu. Jag fick därför panik. Tanken var att vi skulle gå en gyllene medelväg och bara olja in golvet med neutral olja eftersom vi inte kunnat enas om hur det skulle vara. 

Till slut lyckades jag övertala maken att vi inte skulle ha det så där och innan han ångrade sig satte jag mig i bilen och drog till byggvaruhuset.

Frågade killarna hur jag på bästa och snabbaste sätt skulle få golvet så nära vitt som möjligt och det resulterade i vitpigmenterad olja. 

Hokus pokus fillijokus! Fint va?! Fotade med mobilen så skillnaden på det slipade och det inoljade ser inte så stor ut här men det är jätteskillnad. Sjukt nöjd. Nu ska bara golvlisterna målas. Köket i sig är asgammalt men den 300-tusenkronors-renoveringen får vänta ett tag till. Golvet, med slipmaskin och material, gick på 2000 pickadoller. Men. Jag skulle aldrig i hela mitt liv göra om det. Det tog 9 timmar och vi var tokslut efteråt. Dock är vi fortfarande gifta, vilket är ett mirakel!

Mitt i all röra bjöd vi över Herr & Fru Calou på middag. Eller ja, jag åkte och köpte pizza från favorithaket. Gillar egentligen inte pizza men dessa är to die for. 

Fina Carina. Vi har så jäkla kul ihop med henne och Mats!

Igår ägnade vi hela kvällen åt kortspel. H u r ofta spelar man kort med andra par? Så sjukt kul!

Har för övrigt en del att göra här i huset. Så här ser det ut just nu. Får inte flytta tillbaka något i köket förrän om ett dygn. När det är bortrensat här så skall allt i vardagsrummet flyttas in då målarna kommer för att tapetsera om där. Jag har förhalat det men snart går det inte att vänta längre. Jag kräks av att ha det stökigt men det är bara att stå ut, för det blir fint när det är klart!

 

Laters!

Den som spar han har …

… jefligt mycket skit.

Det här med att vi rensar 15 års sparande i vårt garage. Maken LOVADE på heder och samvete att han minsann skulle rensa som om det inte fanns en morgondag. Han har ju en fäbless för att spara på allt från gratulationskort sedan han var 8 år till tändsticksaskar. 

Men, eftersom jag är norra Europas värsta gnällkärring så taggade jag för första gången i vår 20-åriga historia ned några hekto och tänkte att han nog var tillräckligt gammal för att klara en sån sak utan att ha en sur skata hängandes över axeln. 

Jag lät honom alltså hållas. 
Not so smart. 

Ni vill inte ens veta vad som finns i ovan lådor. Jag tyckte dock att han varit duktig som lyckades få ner shitloads med kartonger till endast tre sparade lådor. Tills jag upptäckte fyra flyttkartonger. Fulla med skit. 

Eller vad sägs om kaffemuggar från när vi var på Universal Studios i USA för 18 år sen!

 ”Men dom är ju fina!” sa maken och tror på fullt allvar att dom ska få flytta in i köksskåpet. 
Sulle inte tro det va!

Själv lyckades jag n ä s t a n fylla en låda. Jag har gjort mig av med ALLT. 

Sjukt skön känsla!

Good morning torsdag 6 juli

Äter frukost med Malin på Wilmer Kaffebar. Eller ja, jag moffar i mig ägg med kaviar. Och Malin smygfotar. Igår körde jag min 22:a vända till återvinningen. Fifasen SOM jag har slitit med garaget men nu är det så gott som färdigt.

I måndags såg det ut så här.

Rasslade iväg till Rusta och köpte en plastmatta. (Nån frågade om de fanns i större mått än den jag köpte till talibanens balkong. Svar ja, ovan är 170×200, 299 kr)

På ekbyrån till vänster ligger en massa Nintendospel. Maken jobbade en gång i tiden som säljare och han och jobbarkompisen stod för 65% av Nintendos försäljning i Sverige. Jag hittade en jättekartong med spel och var på väg att slänga dom men maken fick en hjärtinfarkt. ”Ärunte klok, dom där går att sälja!” Jag suckade och tänkte; ”orka”.

 

Men, kan säga att jag blev jefligt tyst när det började ramla in ordentligt med pengar via Tradera. Fatta att det finns folk som betalar nästan 3.000 kr för ett sketet Nintendospel! Hokus pokus fillijokus så var renoveringen betald.

 

Nu ska jag ta tag i vinden. Ska bara trycka i mig ett par ägg till.

När man nästan är solo och kan röja bäst man vill

Talibanen är i Göteborg och maken jobbar 24/7 just nu och då passar jag på att var ledig. Operation Röjning i huset går som allra bäst när jag inte har dom där tomtarna kikandes över axeln av rädsla för att jag ska kasta något ”värdefullt”. Båda två är hamstrar de luxe och de skulle få en hjärtinfarkt om de visste vad jag sysslar med på dagarna, hehe. 

Jag har ett ”skruttrum” i källaren där jag främst förvarar mina julkulor. Tyvärr har utrymmet det senaste åren blivit ett allmänt ”jag-slänger-in-grejerna-här”-rum och sett förjefligt ut. Glömde att ta ett ”före”-kort men kan säga att det tog ett par timmar att få i ordning.

Kämpar för övrigt för fullt med att få ordning i garaget. Fifasen som man samlar på sig skit. OJ vad jag har hittat ”fan-är-det-här-den-ligger”-grejer!

Well, har bara hunnit igenom en tredjedel. So far har vi åkt 18 vändor till återvinningen/återbruket. Skriver upp för skojs skull då jag har gissat på att vi kommer landa på runt 30 vändor.

För nån vecka sedan visade jag er mitt skafferi. Brukar i regel fixa i ordning nån gång varje månad men jag vet inte vad som har hänt för uppenbarligen har jag inte tittat i skåpet den senaste månaden. Talibanen har slutat sin dans för terminen och därmed varit hemma mycket mer = sjukt stökigt på ”allmän” plats här hemma.

Förstår inte att det ska vara så svårt att hålla i ordning.

Eftersom vi inte är klara med talibanens nya golv så sover hon i mitt klädrum. Kolla hur det ser ut! Som om en tornado gått igenom rummet. Några gånger. Hennes rum blir inte färdigt förrän på söndag/måndag så jag måste stå ut ett tag till.

Däremot är hennes balkong nästan klar. Bara lite piff kvar. Badenbaden-stolar är inte min favoritmöbel, men det fick bli en sån. Talibanen tyckte om den och det är ju hennes balkong.

 

Ska fortsätta att rensa ett par dagar till sen tar jag ledigt och åker ut till Wendy i skärgården. Egentligen skulle målarna ha börjat med vardagsrummet den här veckan men jag bad om en paus på nån vecka. Pallar inte med att ha så mycket folk och så stökigt omkring mig. Hallen är fortfarande inte klar och när den och talibanens rum är helt färdiga, då får dom komma tillbaka.