Att umgås, lära sig saker och äta gott i Rom

När jag var i Italien första gången så bilade familjen runt. Vi lyckades pricka in varenda skitmatställe i landet. Kom hem till Schweden och var skitbesviken. Till och med pizzorna smakade hästskit.

Min nästa resa hit blev med Daisy Beauty och var liksom denna gång till Rom. För 1,5 år sedan. Kicki och Sam, som äger tidningen, är matgourmeter av rang. Varje gång de anordnar dessa pressresor så åker dom till varje ställe och rekar. De bor på diverse hotell för att kolla hur bra hotellet är, de testar x antal restauranger för att undersöka kvaliteten på maten. När konferenserna är över har dom möte med hotellchefen och berättar om det är något de/vi varit missnöjda med. Eller om det varit bra. Det besöker restaurangerna vi ätit på och gör samma sak.

 

De leverantörer i hud- och skönhetsbranschen som deltar är mycket noga utvalda. De måste passa kriterierna för att få vara med och får före resorna delge Kicki om hur deras upplägg för oss kommer att se ut.

 

Sista kvällen har vi en prisutdelning som har föregåtts av ett tävlingsformulär.

Vi får frågor om allt vi har gått igenom. Ett smart sätt för att veta om man hängt med. Jag är alltid helt jefla värdelös för jag vinner aldrig. Här försökte jag dock vara rolig men inte ens det vann jag på, ha ha!

 

När konferensen är slut får vi deltagare alltid fylla i en utvärdering där vi får svara på frågor som t ex ”Vad tyckte du om Lumenes presentation?” ”Vad var bra?” ”Vad kunde de ha gjort bättre” ”Vad tycker du om hotellet?” ”Nämn tre saker du tänker på när du hör namnet Dermalogica”.  Varje leverantör får vi frågor om.

 

Och så vidare. Kicki och Sam gör med andra ord ett megajobb både inför och efter men så är dessa resor också e x t r e m t populära just för att de ger så mycket. Det handlar alltså inte alls om att åka på en resa, få ett gäng läppstift och en ny hudkräm, äta gott, ut och festa och sen hem. På intet sätt. Det är ett sätt för branschen att nå ut via våra kanaler och för oss att lära oss och sprida vidare till intresserade. Flera av alla som är med är professionella make up-artister så det här är superviktigt för alla parter. Liksom för de skönhetsjournalister som sedan skriver om produkterna i sina mediekanaler.

Det är också därför jag är toksåld och därmed är en betalande prenumerant till själva tidningen Daisy Beauty. Det är ett magasin som passar både den som lever för smink och hudvård, men även för mig; en vanlig svennebanan. Som har ett lagom, om än ett växande intresse. Det fina med magasinet, förutom information om produkter, bra artiklar med mera, är att den är orädd för att kritisera. Är en produkt skit, well, då skriver man att den är det. Naturligtvis är allt subjektivt. Det är ärliga reportage och ingen leverantör kan köpa sig till en bra recension, eller artikel. Jag är i och för sig inte förvånad eftersom Kicki är en extremt rak person med hög moral.

 

Varför är jag, som inte är en beauty-nörd medbjuden då? Well, det ska ju inte stickas under stol att jag har en bred läsekrets som d e s s u t o m är bra. Alltså, det finns två typer av läsare: de som inte bryr sig och de som faktiskt gör det. Mina läsare tillhör den senare kategorin. Jag blir även mer och mer intresserad av hudvård. Att sitta och lyssna på leverantörer och framför allt lyssna på de gamla rävarna, är väldigt få förunnat och jag är oerhört tacksam för den möjligheten. Nu har jag haft råtur som fått följa med vid flera resor på raken, det är nämligen inte alls särskilt självklart då det är många som jobbar i den här branschen och alla kan omöjligt få följa med. Kicki och Sam varvar deltagare vid varje tripp. För mig har det varit otroligt givande eftersom jag lär känna nya människor varje gång men framför allt för att jag ÄNTLIGEN har fattat vikten av att sköta om min hy. Bland mycket annat.

 

Fast, det var ju inte det här jag skulle skriva om just i det här inlägget. Jag skulle berätta om alla trevliga människor som är med.

Bland andra Dermalogica-Tommy.

 

Det var länge sedan jag träffade någon som jag gillade skarpt på 0.2 sekunder. Härom kvällen hamnade vi i baren. Eller ja, jag skulle gå upp på rummet och jobba eftersom jag ligger efter med hur mycket som helst. Blev presenterad för Tommy, som jag inte träffat och som skulle hålla sin presentation dagen efter. Jag tokfastnade i sällskapet. Tommy är en god vän till Sam och Kicki privat. 

Helvitti så kul vi hade. 

Med var givetvis Sam och Lumene-Ola.

Sam hade passat på att få sina naglar fixade av Tina och Christa! Fifasen som jag skrattade när jag såg det.

Jag kom inte i säng förrän flera timmar senare. Way too late.

För första gången är två unga youtubers med på resan: Marcel och Amir. 17 och 27 år gamla. Så jäkla roliga. Jag hade Amir vid middagesbordet vid en av middagarna och det var himla intressant att höra hur det funkar i youtube-branschen. 

Vi äter gott som attan. 

Fast gränsen gick här. Jag är ju ingen fantast av sånt som växer på buskar eller på andra sätt är naturens bidrag till grönt inom matlagning. Det här var nån spenathistoria som tydligen hade varit ”supergott” men näää, nån måtta får det vara.

Säg hej till Sara Arnald! Hon är fotograf och gör nästan all fotografering för Daisy Beauty. Henne tycker jag mycket om.

Min nya kompis Kicki hjälpte mig att putsa till fejset lite. Hon jobbar ju som make up-artist på heltid, ofta på SVT, och kan sånt där … till skillnad från somliga andra.

På väg till helgens sista middag; Bella och Anna-Karin. Båda två är make up-artister och jag hängde hela helgen med Bella. Som jag träffat flera gånger tidigare. Flera av mina foton i mina inlägg från den här helgen är snodda av henne. Hon börjar förresten jobba hos Idun Minerals den här veckan. Sjukt kul!

Linnea Öst a k a ”Arga Tanten”. Här snackar vi the Queen of precis allt inom skönhet och hudvård. Journalist som skriver för många tidningar. Vi har också träffats flera gånger och jag älskar henne. Hon är dessutom grym på att göra sotade ögon. Och vacker som få. 

Christa från L.Y.X Cosmetics och Agneta från Skönhetsreportrarna. Agneta kan allt om ekologisk hudvård och smink. Sjukt duktig. 

Ida, före detta modell men numer make up-artist.

Supertrevliga Amir.

Den traditionella utdelning av pris efter dagens frågeformulär.

Linnea var en av vinnarna och överlycklig: ”jag har aldrig vunnit förut!” (Hon är en av få som är självskriven på varje resa.)

Well, det ser ju kanske inte så aptitligt ut men holy smoke så gott det var!

…. och fräscht. 

Kolla det här. En stekt aubergine. För första gången i hela mitt skitgamla liv smakade jag. Åt en. Åt två. Åt fyra. Det var supergott.

 

Än kan kärringen lära sig!

12

3 responses to “Att umgås, lära sig saker och äta gott i Rom

  1. Språkpolisen skriver:

    Hej Mona,

    Vilken härlig resa! Älskar Rom.

    Du menar nog att de är finsmakare = gourmeter
    Gourmander går mer på kvantitet men de är kanske både ock 😉

    Du behöver inte publicera detta 😊

    1. Mona skriver:

      Hehe, tack, man lär sig något nytt varje dag!

  2. kristina skriver:

    Åh har varit i Rom fem gånger och när jag ser bilderna på staden och maten vill jag dit igen. Trevligt gott även om Rom e en dyr stad. Åker gärna tillbaka till Bologna som också är mycket trevlig. Har nästan snäppet bättre mat och är inte riktigt lika dyrt. Det finns en vingård som heter r Trere där man kan bo och ha vinprovning. Ligger en bit utanför Bologna. Goda viner, kanonmat och ägarma/vinproducenterna är mycket trevliga och tar väl hand om sina gäster. Kan rekommendera dem varmt.

    Åt supergod antipasti och pasta middag på högersidan när man går nerför Spanska trappan. Kul att äta och titta på folk. En flaska prosecco på det så är dagen räddad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *