När man vägrar se arg ut

I veckan var jag hos Jenny på ArtFace för att trolla bort min arga rynka mellan ögonbrynen.

En lyx jag började med för flera år sedan eftersom jag tröttnade på den ständigt återkommande frågan om jag var sur. Har även överjävligt sura rynkor runt munnen men nu för tiden behöver jag bara fixa dom en gång om året. Det visar sig att ju oftare man går i början, ju längre håller det i sig sen. I början gjorde jag det ungefär varannan, var tredje månad. Trodde att jag körde botoxrynkan en gång om året men såg i journalen att jag gör det två gånger om året. Samma sak där, i början var det mycket oftare. 

Då och då brukar Jenny även fixa till konturen på min överläpp men inte denna gång. Med åren försvinner nämligen den, vilket märks när man ska måla läpparna och man inser att den är borta.

På den här bilden syns för övrigt spåren efter operationen men när mitt hår förhoppningsvis börja växa ut igen så kommer det inte att synas. Å andra sidan bryr jag mig inte. Märkligt det där: jag har inga problem med att ärr och sånt syns men grått hår … fy fan, jag avskyr verkligen det. Nu är det bara två veckor kvar av två månaders väntan, sen är det jag som kastar mig in till Jouli på Bond!

Är det inte konstigt det där: färga håret upprör aldrig någon, eller en tandställning, men botox kan göra folk helt rabiata. Kan väl erkänna att jag var livrädd för det i början eftersom man hört att det minsann var livsfarligt. Dock fick Jenny mig på andra tankar när hon förklarade. Det är över huvud taget viktigt att man går till en erfaren utövare.

Jenny är sjuksköterska, har jobbat 14 år på Akademikliniken, men nu kör hon eget sedan några år och är för övrigt inte rätt person att gå till om man vill ha extrema förändringar. ”Jag gillar att förädla det som redan finns.” En sund inställning. Hon har också lärt mig två andra viktiga saker: är fillers och botox billigt hos någon så är det inte seriöst och man ska aldrig gå till någon som inte är certifierad. 

Gör n o g g r a n n a undersökning om stället innan ni bokar. Branschen är full med oseriösa där man till och med har reklam för exempelvis Restylane (fillers) fast man använder skitprodukter som inte är godkända. Alla seriösa i branschen vill att det ska bli tuffare regler kring det här och man väntar på en lagstiftning om det. Socialstyrelsen vill att endast hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna utföra exempelvis botox och fillers. Idag finns det dom som låtsas vara seriösa: man har en moster som är sjuksköterska och på pappret är ansvarig över injektioner på stället, men det är en vanlig helt outbildad som utför det.

Just därför MÅSTE man verkligen undersöka stället man vänder sig till. Eller, som i mitt fall: jag har läsare som inte bor i Stockholm men som kan maila Jenny och fråga vilka hon känner till ute i landet som är seriösa. (Jenny brukar för övrigt jobba i Motala varannan månad … om man har möjlighet att ta sig dit från den sidan av landet).

Den här bilden refererar jag ofta till när jag berättar för folk hur skicklig Jenny är. Det är dessutom två år mellan bilderna. Det är nämligen extremt svårt att fixa påsar under ögonen men k o l l a vilken skillnad det är! Jag har SÅ svårt att tänka negativt om fillers när jag ser det här.

Det här med botox och fillers kan man ju diskutera i oändlighet men till syvende och sist är jag tillräckligt gammal för att bestämma själv och här inne har jag inga barn som läser och blir ”skadligt påverkade” som en del brukar hävda. Var och en blir salig på sin egna tro och jag är väry much troende när det kommer till det här. Vill att utsidan ska prägla min insida.

Let’s leave it by that.