S O M jag avskyr människor som ljuger och snackar skit

Har alltid undrat hur troll sover om nätterna. … och hur de mår i magen. Undrar om de tycker att de är bra förebilder för sina eventuella barn. För det mesta tycker jag synd om dom. Bittra och avundsjuka människor. Kan ju inte vara jättekul. Det är fan så mycket roligare att försöka göra sitt bästa för att vara en god människa. Finns det över huvud taget n å g o t mer givande än att göra någon annan glad? Känd som okänd. Inte för mig. 

Karma. I just love karma. It’s gonna hit the fan soon.

  1. Det avskyr jag också men det är lågbegåvade människor som ljuger och snackar skit. Det är olyckliga människor som har behov av att kränka och sänka andra människor, elakheter handlar ofta om avundsjuka. Bra människor står över sånt. Ha en fin söndag Mona! Kram

    1. Jag har som regel att allt jag säger till någon annan ska kunna säga/har jag sagt direkt till den personen jag pratar om. För mig är det jätteviktigt att kunna stå för det jag tycker och säger och det funkar bara om man är ärlig. Dessutom så behöver man inte hålla koll på vad man ljuger om till höger och vänster om man är ärlig från början.😜

  2. Om någon börjar prata skit om en person som inte
    är på plats så brukar jag försöka avsluta omgående genom
    att säga till skitprataren: jag lyssnar inte när någon pratar
    skit om dig och det är samma nu, jag lyssnar inte.
    Det brukar ta skruv, det blir pinsamt tyst ett tag till skitprataren
    hittat ett annat samtalsämne.

  3. Med all respekt för dig i det som du varit med om.
    Det här kanske har med nåt helt annat att göra men jag får ofta höra att jag är för rak och pratar för mycket.
    Många är så rädda för att inte vara politiskt korrekta så att det blivit löjligt. Vuxna personer på arbetsplatsen lismar med vid fika bordet och sen tycker dom väldigt mycket på sin egna kammare. Nu menar jag inte påhopp på enskilda personer men rent allmänt kring frågor som rör vår vardag & yrkesliv.

  4. Hej Mona. Som jag håller med dig. Jag har varit aktiv fritidspolitiker i två mandatperioder och fick i februari veta att jag inte fick stå med en mandatperiod till. Anledningen till det sas vara att jag helt enkelt var så förbannad så jag frågade en tjänsteman på kommunen hur fan hon egentligen fått sitt jobb.

    Den ledande kvinnan inom ”mitt parti” – sitter på varje gruppmöte och snackar skit om just den här kvinnan, bakom hennes rygg. Jag vågade iallafall säga vad jag tyckte direkt till den här kvinnan och mitt parti valde att ”peta bort mig” – så jag har lovat mig själv att aldrig någonsin rösta på Socialdemokraterna igen, iallafall inte i min kommun.

    1. Det DÄR är så sjukt jävla lågt. HUR svårt är det att stå för vad man tycker. Det handlar ju sällan om att såra någon. Om någon beter sig illa så säger jag till. Fick nyligen reda på att någon, som jag aldrig har träffat, pratar sjukt mycket skit om mig. Rent påhittade saker. (Tyvärr väldigt vanligt när man råkar driva en halvstor blogg, då är man per automatik den perfekta måltavlan.) Men, istället för att lacka ur och snacka skit tillbaka om vederbörande så messade jag och frågade varför. Fick till svar att allt jag hört var påhittat av illvilliga människor. Jag valde, trots att jag vet, att tro på personen ifråga och lägga det bakom mig. Min poäng var att tala om för personen att jag v e t att det snackas. Väljer man då att fortsätta sprida dynga, well, då är det deras val. Skulle aldrig falla mig in att dissikera en människa jag aldrig har träffat. Aldrig. Vill helst bilda mig en egen uppfattning. Sen tycker jag givetvis att vanligt skvaller såsom ”den har satt på den” etc, är ganska roligt att lyssna på. Men som sagt, skvaller för att sänka en människa … nä, där sätter jag ner foten och säger ”sorry, men jag vill inte lyssna på det där”.

  5. För brukade jag bli så knäckt när folk snackade skit och ljög om mig. Har tappat räkningen på alla saker som jag enligt vissa har sagt och gjort.
    Tills slut insåg jag att jag inte kunde fortsätta slösa energi på att må dåligt över sådana människor. Förr eller senare så har sådant beteende en förmåga att komma tillbaka och bita dom i arslet ändå. Numera tänker jag som så att det är synd om dom som måste hitta på en massa drama om andra för att stå ut med sig själva och sina egna tråkiga liv.
    Andras åsikter om mig har ingen som helst betydelse för mig längre.
    De som bryr sig om mig lyssnar jag på men deras åsikt är inte avgörande för hur jag lever.
    Det är många som försökt snacka skit om andra inför mig, antingen byter jag samtalsämne helt eller så frågar jag dom om de skulle säga så om personen ifråga var närvarande. Oftast så byter de själva samtalsämne då.

    1. Jag skulle behöva komma dit du är för jag blir genuint ledsen eftersom jag vet att jag är en bra människa och aldrig skulle göra någon illa med flit. Bortsett från min exman möjligen. Dock vet jag att bloggeriet inte kommer fortsätta i all evighet och den dagen kommer bli en viss lättnad. Jobbar parallellt med något som förhoppningsvis gör att jag kan lägga ner enligt min tidsplan.

      1. Du kommer dit. Alla har en gräns. Jag kan inte sätta fingret på vad som var droppen för mig. Det var mer en allmän känsla av att nä, nu får det faktiskt vara bra. Ingen ska stjäla min energi mer. Det krävdes ju en del övning så klart.

      2. Åh vad spännande det låter!
        Nåt nytt på gång:-) alltid kul!
        Ja det kan inte alltid att vara roligt att visa upp sig och bli granskad i allt man gör.
        Man ska absolut inte hålla på med nåt man inte tycker är värt det. Det är inte hälsosamt.
        Kram o lycka till med dina nya planer👍

        1. Vet inte alls hur det kommer bli, eller exakt när, (eller o m för den delen heller) men jag har i alla fall en tidsplan..

  6. Numera rinner skitpratet över mig som på en gås. Det gjorde det inte alltid förr. Själv har jag varit hyfsat förskonad från sånt (tror jag), men upplevt att andra fått skit. Under mina många arbetsår, då jag jobbade tillsammans med massor av människor, gick det ibland som en löpeld där i kafferummet, i korridorerna… detta jävla tyckandet, snackandet om andra.
    Själv var/är jag rak, riktigt rak, säger vad jag tycker, helt ärligt. Det är inte alltid så omtyckt, men efter ett tag… så är de riktiga kompisar/vänner, så tar de det för vad det är.
    Vet inte hur många hundratals gånger jag sagt till mina f.d. arbetskamrater att jag lyssnar inte på skitprat, jag vill att du/ni säger det direkt på alla våra arbetslagsmöten. Men icke! Istället kom de in, stängde dörren till ”Småländskans” kontor, ojade sig, tyckte… och jag kunde inte annat än försöka få dem att förstå att jag lyssnar inte på sånt! Dåförtiden var jag lite halvchef, alla trodde de skulle få förmåner av att snacka skit om sina kolleger. Men, det tog jag snabbt ur dem!
    Återkommer till det jag sagt till sonen och numera barnbarnet; stå upp för det du tycker, oavsett motstånd, gör det du tycker är rätt. Du kommer att få skit, men efterhand visar det sig att du hade rätt…Stå för dina misstag, skyll aldrig på nån annan, ta konsekvenserna av vad du gör.
    Då, endast då, kan du gå vidare, göra rätt och känna att nu är det helt okej.

  7. Och nu läser jag ditt svar på en kommentar, där du säger att du kanske kommer lägga ner bloggeriet. Herregud alltså, då har jag ju inget annat än nyheter och annat tråkigt att läsa om. Men så klart önskar jag att du kommer gå vidare, vidare med nåt du drömmer om, nåt du hoppas på, nåt du verkligen vill. Önskar dig all lycka, trots jag blir lite nervis på nedlägget av bloggen.
    Med vänlig hälsning
    egotänkande Småländskan

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..