Några timmar senare kom Wilmer-Malin. Hon hade bestämt sig för att släpa med mig ut på landet för frisk luft. Hennes moster och morbror bor ju i Enköping. Med bilen full av god sallad och annat från hennes café åkte vi.
Vi spelade kort i några timmar. Bland det roligaste jag vet. Och nä, det är inte mina bullar på armstödet.
Malin dumpade mig hemma men kom tillbaka ett par timmar senare med en supergod soppa som hon stått och gjort på cafét inför dagens lunchrusning. Fifan så skönt det är att bli omhändertagen i bland.
Idag har jag en lunchdejt med Mirka och Eva på CancerRehabfonden.
Ikväll ska jag äta middag med en gammal kompis.
