För övrigt blir jag fruktansvärt jefla förbannad över bemötandet på deras/hennes rop på hjälp. Det visar två saker: behovet är enormt och det finns ytterst få psykologer/terapeuter som kan det här.
Och som sagt; ta det varligt med era svar. Ingen jefla häxjakt. Jag har mailat henne och talat om vad jag anser att hon måste göra. Och göra n u.
Jag kom på min sambo (pappan till min 1åriga dotter) med att skriva grovt sexuella saker med (bara den där kvällen då jag såg det – alltså kan det vara betydligt fler) 13st unga tjejer, yngre än 18, säkert 16. kanske yngre än det med. Han bad dom skicka bilder på sina kroppar, sina könsorgan, han äcklade sig så in i norden att jag inte kan beskriva bättre än såhär.
Jag har känt på mig att det är något med honom, jag har trott att han varit deprimerad, över sin barndom, blev slagen och halvt om halvt dränkt av sin far och hela släkten hjälpte till att dölja för allmänheten och ingen hjälpte barnet, honom alltså. Nu är han snart 30år. Jag skickade honom i terapi när jag blev gravid men det har liksom inte hjälpt, dom har bara behandlat honom som deprimerad och skrivit ut piller efter piller utan att knappt ens träffa honom.
Han påstår att han aldrig tänkt tanken på att det är olagligt att göra som han gjort, utge sig för att vara 17år (dessutom tjej) för att få andra ännu yngre att skicka privata bilder.. Han påstår att han inte förstått att det är att vara otrogen. Och jag påstår att han inte bara är otrogen, att han är pedofil om han tänder så på så pass yngre flickor. Jag är själv 28, och mig har han inte velat ha sex med på 1,5år.
Han har sexchattat med de där småtjejerna om kvällarna, när vår dotter legat (ofta vaken) i sin spjälsäng bredvid. Och jag själv som hela tiden poängterat att ”egentid är viktigt” och suttit uppe lite längre om kvällarna för att just, få ha lite egentid. Känner mig som världens största idiot. Han har aldrig haft vår sovrumsdörr stängd. Och jag har hört dom båda. Han brukar somna och snarka ljudligt väldigt fort efter han lagt sig.. inte som en annan som alltid ligger och vrider sig.
Jag vet inte riktigt vad det är jag vill få ut av att skriva det här.
Jag skickade honom till sin psykolog och krävde att få vara med på mötet efter jag kommit på honom. Han blev bara skickad vidare till annan psykmottagning i större stad, där hade dom inte heller tid för honom och skrev ut honom. Idag var vi på ett annat sjukhus och jag försökte fråga personalen om dom såg samma paraleller som jag gör, för jag blev påsatt av min styvpappa som barn. Jag ser stora och starka röda trådar mellan det han gör och vad min styvpappa gjorde med mig. Jag blir rädd och är rädd och vill skrika och springa bort med vårt barn. Hur stor chans är det att det finns ett samband mellan en snart 30åring som tittar på 16åriga tjejer på nätet och låtsas själv vara flicka – och en man som skulle kunna tänka sig sätta på sitt eget barn. Eller hennes vänner i framtiden. Jag vet inte vad jag frågar!!!…………jag vet inte vad jag undrar!!!!……………………. förstår du?
