Jag tror dom skulle gilla mig

Nämen om man skulle ta och poppa in på en fika och presentera sig.

IMG_5373

Jag menar, vi är ju ändå jobbgrannar.

Barnfri kväll nummer 1

Talibanen är borta hela veckan och maken och jag kan alltså ägna oss 100% åt varandra.

Okej.

Då kan man ju tro att det ska bankas lite bäver. Och så.

Eller att man blir utbjuden på restaurang. Lite så där på tu man hand. Utan jobbsnack.

Man skulle ju inte heller säga nej till en biokväll. Kanske två filmer på raken. Never häppend before, men man kan ju vara lite wild’n crazy.

Eller inte.

För det här är vad jag såg av maken kväll 1.

IMG_5371

Oh Lord, have mercy.

Ett bra inlägg

Åh vad jag känner igen mig i det HÄR!

Hur man kämpar och försöker göra rätt för sig. I motvind.

När maken bjuder på middag

Jag var ju borta i går kväll och maken hade två alternativ med middag: antingen vänta till jag kom hem, eller fixa mat själv.

Fick ett sms: ”tänkte göra hemmagjorda hamburgare, vill du ha?”

Nu ska vi ha klart för oss att i hans värld så är ”hemmagjorda” det tekniska. Alltså köpa färdiga hamburgare och steka. Men det funkar ju det också.

Jag var rätt hungrig och tyckte att just en hemmagjord hamburgare med ost, tomat, lök, bröd och supergod dressing var extremt lockande. Synnerligen efter en hård dags fysiskt arbete.

Glad i hågen sladdar jag hem. Sätter mig i soffan medan maken steker hamburgerköttet. Sjukt hungrig var jag.

Han kommer in med tallriken och det är dreggelvarning i mungipan på mig. Han ställer tallriken framför mig på soffbordet och kvittrar ett: ”varsågod!”

IMG_5331

Min middag söndagen den 20 juli anno 2014.

Det är möjligt att jag inte borde ha varit förvånad. Efter 17 år.

 

En dag hemma med maken

Ni som hängt här länge vet ju fördelningen här hemma: jag sköter insidan av huset och maken utsidan. Eller ja, det var dealen när vi stod framför mäklaren för 12 år sen.

”Du, tomten är för stor, det funkar inte. Jag är noll intresserad av allt som växer. Vi skiter i det här och tittar på nåt annat i stället.”  Jag ville verkligen inte ha en tomt.

”Nä, det är lugnt. Jag fixar tomten.” sa han som är uppvuxen i villa.

I samma sekund som vi skrev på köpteavtalet så drabbades maken av svår minnesförlust för på dom här åren så kanske han har klippt gräsmattan 3 gånger. 4 om jag överdriver. Vi bor på en hörntomt som således har en häck runt. Två olika sorter. En asjobbig och en lätt. De växer som gräs. Då det som sagt är en hörntomt så får de egentligen inte vara högre än 70 cm.

Våra är runt 3 meter. Naturligtvis. Och nä, RUT är inget alternativ då jag lägger det på insidan av huset. Maxbeloppet.

Jag har ju för länge sedan tagit mig an gräsklipperiet. Om inte annat för att det är ganska avkopplande att klippa. Och så kan man fisa utan att någon hör. Pricken över i:et är dock att ingen kan nå mig per telefon. (Läs: maken, som ringer 15 gånger om dagen.)

Häcken mot ”huvudgatan” ser förjävlig ut och jag har ångest varje dag jag kommer hem och kör in bilen. Båda häckarna klipps ungefär vart tredje år. I bästa fall. De gånger vi gör en ansträngning så är bara det en procedur: maken kan nämligen bara jobba fysiskt i max två timmar. Sen ska det pausas. Med massor av stön och stånk. It drives me nuts. Och givetvis tar det då dubbelt så lång tid att bli klara. Men jag biter ihop.

Igår fick jag nog. När maken kom ned till frukost så upplyste jag honom att det var häckdags. Jag borde vara så rutinerad att jag inte drar upp en sån sak innan han svalt första tuggan av frukostmackan. Herregud vilket liv det blev.

”Vadå, jag måste jobba!”

”Men skärp dig, talibanen är borta hela nästa vecka och vi har gott om tid att hinna det vi ska hinna!”

Men han var obeveklig. Liksom jag. ”Jag tänker fan inte jobba på en söndag!”

En timme senare med svald smörgås och urdrucken kaffekopp:

”Okej. Men bara häcken mot framsidan. Och kan vi ta paus en gång i timmen?”

Innan vi satte igång så ville han börja med en rast. Så att han kan kom i rätt mood. Suck.

IMG_5311

Spela sig lite på iPaden, medan jag ruttnade.

IMG_5313

Jag hatar verkligen trädgårdsarbete men är typen som hellre jobbar som en gnu, så att det blir klart fort.

Ropade på talibanen att hon skulle komma ned och hjälpa till.

”Aldrig i livet!” blev svaret men då fick jag ett rausanfall. ”Om du ska bo i det här huset så är du så god och kommer ned och hjälper till. Ögonaböj! Ingen av oss tycker det här är särskilt roligt men det måste göras!”

IMG_5316

Gudskelov så har vi bra maskinella resurser här hemma.

IMG_5319

Vår tomt är på 1000 kvm. Den har ett plommonträd, ett g i g a n t i s k t körsbärsträd, ett päronträd samt 8 äppelträd.

Men. Vi har även det värsta av allt. Vi har mellersta Sveriges största ekträd.

IMG_5317

Typ det enda träd i världen vars löv inte förmultnar. Jag hatar det där jefla trädet. Tyvärr får vi inte såga ned det då det är kulturminnesmärkt, eller vad det nu var.

Tiden kröp fram och strax var det givetvis dags för paus. Igen. Med hemmagjord flädersaft från trädgården.

IMG_5320

Själv räknade jag sekundrarna på pauserna. Nä, i det här hushållet måste man göra allt tillsammans när det handlar om trädgårdsarbete. Enligt maken. Alltså pausar man tillsammans också. I sådana här lägen gör jag allt för att hålla honom vid gott humör eftersom jag inte har någon större lust att fixa trädgården på egen hand.

Satt och tittade på fasaden. Härom veckan tvättade jag huset. Fattar inte hur, men tydligen kan hus bli skitiga så en dag tog jag rotborste och vattenslang och skrubbade så långt upp jag kunde komma på fasaden. Och önskade hårt att huset var i puts.

IMG_5315

Paus efter paus tog slut och sakta men säkert tog häcken form.

IMG_5321

Vi har en massa konstiga buskar runt om i trädgården och jag har i flera år trott att det var just buskar. Tills jag blev upplyst om att det är ogräsbuskar.

IMG_5333

Just nu får de vara kvar då de skymmer bra mot insyn.

IMG_5332

Av all skit som växer så ska det erkännas att det enda jag har koll på är rosenbusken. Det där gula har jag ingen aning om vad det är, men fula är dom. Har flera stycken.

IMG_5318

På var sin sida om nedfarten på parkeringen så har vi sjukt mycket ogräsbuskar men nu tog jag tag i det och massakrerade allt.

IMG_5325

På den ena sidan kunde jag dock bara såga ned allt fram till grannarnas stängsel, men det var ändå en klar förbättring.

IMG_5335

På den andra sidan så tittade plötsligt ett trästaket fram under en meter hög ogräsbuske. Hoppsansa.

IMG_5334

Oj så stolt jag var efteråt. Jag önskade att jag kunde tycka om att fixa i trädgården eftersom jag hört sägas att det ska vara så rogivande. Men, drömmen har alltid varit ett radhus, och kommer så fortsätta vara.

Titta här förresten; min älskade moppe … som jag inte använder. Köpte den för några år sedan och glömde bort att jag aldrig någonsin kört en sån förut och sedan den inhandlades så kanske jag har åkt på den 3-4 gånger. Ska nog ta tag i det här och börja använda den. Visst är den fin?!

IMG_5314

Klockan 16 hoppade jag in i duschen för att träffa Johanna. Jag har fått för mig att jag vill gå och lyssna på en bra präst/pastor … någonstans … med tillhörande kör, som kan rocka loss. Förra helgen var vi på Hillsong Church, men tydligen tajmade vi in fel gudstjänst. Vi blev rekommenderade att gå en annan tid, vilket vi nu skulle göra.

När jag satt i bilen på väg in kom jag på att jag återigen lyckats sätta på mig en alldeles för genomskinlig t-shirt … så att min prickiga behå syntes igenom.

IMG_5326

Men jag tänkte att Gud har nog sett värre saker.

Johanna hade valt syndens färg, men var lika fin ändå. ”Huvudsaken man ser vän ut!”

IMG_5328

Den här gången var pastorn mycket bra, nån Erik … för er som har koll. Taskig mikrofon bara, men det funkade okej.

IMG_5329

Det här är en ny värld för mig, bortsett från mina påtvingade år då min farmor släpade iväg mig på en miljon Jehovas Vittnes-möten/sammankomster som barn. Jag ska undersöka det här lite mer tänkte jag. Fortfarande vill jag dock hitta en tvättäkta gospelkör.

Idag måndag. Talibanen är hos mormor och morfar på landet hela veckan. Det betyder jobba för min del.

Och umgås på tu man hand med maken.

Ujuj.