Teknik-Stina

Det här med att ha en Mac och för en gång skull starta om den (vilket jag bara gör typ varannan månad) och när den startar om kommer det upp ett meddelande om att Outlook-mailen uppdateras. Så bra. Tänker jag.

 

När det är klart och jag steppar in i mailen konstaterar jag att ALLA mina mail är borta. A L L A. Det är tomt i varenda mapp.

 

Och jag hade shitloads med mail jag inte svarat på, eller som jag lovat att följa upp.

 

Döda mig långsamt. 😡😡😡

Det finns häckar … och så finns det häckar!

 

Nu så, nu har jag väntat i m å n a d e r på att få göra reklam!

 

I en del av vårt företag har vi en trädgårdsbusiness, som jag inte är särskilt involverad i. I den delen importerar vi växter från Holland och en gång i månaden kommer en bil fylld med blommor och plantor, som ska vidare ut till var-det-nu-ska i landet. Jag är som sagt inte inblandad så mycket men vet att just Holland är det som gäller när det kommer till växtriket. Det här har vi pysslat med i flera år så när jag i vintras fick en förfrågan från ett holländskt företag om ett samarbete var det inte svårt att tacka ja.

 

Men, som alltid googlar jag de företag jag ska jobba med innan jag tackar ja. Mitt sätt att säkerställa kvaliteten hos de samarbetspartners jag har. Plantinativa har en intressant historia. Det är ett företag som specialiserat sig på ekologiskt odlade häckar av hög kvalitet. De levererar direkt från fältet hem till kund utan mellanhänder. De betalar moms och skatt i Sverige och är tokseriösa.

 

Det som var roligt med det här samarbetet är att Therese, som är ansvarig på Plantinavia, är en gammal läsare här inne. Hon sitter i Holland och när de bestämde sig för att leta samarbetspartners i Sverige, och då pratar vi trädgårdsbloggare, kom Therese att tänka på mig av alla dårar. Det är ju ingen nyhet att min trädgård sett ut som något Gud glömt i 15 år men att jag det senaste året börjat få något konstigt intresse för att fixa till den. Ähum … kan kanske ha med den stigande åldern att göra …

 

Hur som, jag är glad att det vågade satsa på att jobba med mig, som alltså inte kan inte skit om några som helst växtligheter. Det visar kanske bara att Plantinavia inte bara är till för trädgårdsproffsen, utan även för glada och okunniga amatörer som jag.

 

Jag bor på en hörntomt och bestämde mig för att min nya häck skulle placeras där ett stängsel mot grannen suttit i 48 år. Den delar av våra ägor. Ett stängsel som med åren lutar mer och mer in på vår tomt. På vissa ställen har den nästan leget slickat mot marken om det inte varit för att vi stagat upp det med extra pinnar. Jag har varit så trött på att se det där och har i alla år vi bott här, trott att det var grannens staket då avigsidan är mot oss. Några av er här inne upplyste mig om att man alltid sätter rätsidan mot grannen (i alla fall när det handlar om så kallat Gunnebostängsel) så i 15 år har jag surat för att grannarna inte haft ork att fixa till det så att det ser snyggt ut.

 

När Therese frågade var jag ville ha häcken tvekade jag inte en sekund. Äntligen kunde stakethelvetet tas bort och ÄNTLIGEN kunde jag få en häck som skyddar mot insyn. Vad jag däremot inte visste var v i l k e n sorts häck man skulle ha. Plantinavia har en hel del att välja emellan men det slutade med en Thuja. De kan nämligen bli sinnessjukt höga. OJ så tråkigt att jag aldrig mer kommer se grannarna.

 

Efter några mail fram och tillbaka (man kan ringa gratis också) och svar på en massa frågor (verkligen superservice) så kom Plantinavias samarbetspartner här i Stockholm hem till oss för att reka. (De jobbar med Terrarex AB, supertrevliga … och duktiga som attan!) De kollar exakt var man ska ha häcken samt att man har räknat rätt på antal plantor för den ytan. Det går jättebra att beställa plantorna utan att ha hjälp med att få ned dom i marken men well, där gick min gräns. Jag visste att jag aldrig i livet skulle få maken att gå med på att gräva ner 35 meter häck.

Det räckte med att jag tvingade honom att ta bort Gunnebo-stängslet. Han suckade för varje meter och längtade in till sina Excelfiler.

 

I veckan var det dags. Therese mailade och sa att nu var häcken lastad och på väg från Holland. Jag fick en länk där man kunde följa lastbilen hela vägen. Den skulle komma i torsdags, någon gång på förmiddagen.

 

Torsdag morgon vaknar jag av att talibanen kommer inrusandes i sovrummet. ”Mamma, MAAAAAMMAAAA, det står två män i trädgården!”

 

Jag står i givakt på 0.8 sekunder. Vi har haft shitloads med inbrott här i finhooden under flera månader. På det mest osannolika tider. På med morgonrocken. Kommer inte ens på tanken att väcka maken. Kutar ut i rummet utanför sovrummet, där ett fönster vätter mot trädgården. Där ser jag två män. I jobbarkläder. Då inser jag att det givetvis inte bara är häcken som kommer. Den ska ju grävas ner också. Helst på en gång. Det var grävarkillarna från Terrarex. Ujuj, jag hade tokglömt dom!

Där vi inte har staket har vi häck så det blidde till att lyfta in grävmaskinen i trädgården.

Sen började grävandet. Fifasen som de fick slita. En massa träd stod alldeles för nära där häcken skulle planteras. 

Häcken skulle planteras på 50 cm djup och på ett ställe står talibanens lekstuga. Killarna kom inte bakom den med grävskopan utan fick gräva fler meter för hand. Jag tyckte så synd om dom men de var jättetrevliga och suckade inte en enda sekund.

När jag kom ut ett par timmar senare höll jag på att smälla av. Det såg ut som ett slagfält och jag blev superstressad. 

Strax efter kom lastbilen med häcken.

Ur bilen kliver holländska Lars. Jag garvade och frågade hur en holländare kunde heta Lars, men han bara skrattade och sa att han inte visste men att han också tyckte att det var kul. Jag blev lite nervös över hur sjutton han skulle få ut häcken. Är van vid leveranser till jobbet men där har vi ju en lastkaj.

Det visade sig att den här bilen hade en egen inbyggd ”kaj”. Häcken, eller plantorna, var tunga som sa*an och jag var skiträdd för att de skulle tippa över Lars.

Ungefär här var jag tvungen att dra iväg och jobba.

Kommer hem ett gäng timmar senare och hela trädgården var superstädad. Inte ett skit kvar från den röra som varit där några timmar senare. 

Maken var hemma under dagen och fotade åt mig då jag ville se hur det såg ut när plantorna skulle ner i marken. 

TITTA vad fint det blev! Skit i gräsmattan, kolla häcken! Jag är SÅ glad över att jag valde Thujor. Längs med hela häcken ligger en slang med små hål i, en droppslang. Den är kopplad till min vattenslang. Thujor skall vattnas sällan men mycket åt gången. För att vattnet ska tränga ända ner till rötterna där det behövs måste droppslangen vara på minst 4 timmar 1-3 gånger i veckan, beroende på läget. Jorden ska hela tiden vara fuktig men inte blöt.

 

Hade jag råd skulle jag ha Thujahäck på min kort- och långsida av trädgården också, för att få en snygg inramning, men det får vänta.

 

Det finns ett stycke på Plantinavias hemsida som jag föll för:

 

”Ja, vi har också plantor som dör efter att vi har levererat dem. Det är så klart inte roligt att höra, men det är en risk att sälja en levande produkt. Vissa omdömen som vi har fått är också från människor som haft plantor som dött. I slutändan är de ändå alltid nöjda och glada över hur vi har hanterat saken. Vårt slutmål är alltid att du är nöjd med din häck. Oavsett vad.”

 

Ett företag med den inställningen säger ganska mycket. TACK Therese för att jag fick göra det här samarbetet med er. Ni är supergrymma och jag älskar att era produkter är ekologiskt odlade. Smart affärsidé att skippa alla mellanhänder och då kunna sälja häckar av förstaklasskvalitet till dunderbra priser! 


Ska bli mig ett nöje att se hur fin min häck kommer bli lite senare i sommar.

 

HÄR kan ni läsa mer om Plantinavia!

Jobba sig lite på en lördag

Well, jag skuttade ju inte direkt ur sängen igår men med lite smink och en schysst frulle så kände jag mig okej.

”jättekul att jobba på en lördag, jättekul att jobba på en lördag, jättekul att jobba på en lördag …” Ser aningen stel ut måste jag säga!

Wendy smygfotar mig.

”Kan du inte ta en seriös bild i stället?!”
Wendy dillar jämt om att hon har en ”good side” när hon ska vara med på bild. Jag har inga ”good sides” över huvud taget och är en sopa på att redigera mina foton. Är mer; ”take it or leave it”.

… och har inga som helst problem att vara ful på bild.

Utförsäljningen var tråkig. Visst, vi fixade budgeten men jag blir så jäkla rastlös om det inte är fullt ös hela tiden. Tycker att tiden slarvas bort. Köpte förresten ett par så kallade ”bombarjackor”. Har tvekat länge eftersom jag tänkt att jag kanske är lite för gammal för såna men nu slog jag till på ett par från Cream. Ska visa er sen. Väry långt utanför min comfortzon!

Bestämde redan dagen innan att när utförsäljningen stängde 16.00 såskulle jag sitta i bilen 16.38 och hemma i fåtöljen 17.15. 

Kan säga att det inte var några som helst problem att greja det. Sweet Lord så fort det gick att packa ihop och dra därifrån.

Roliga bud

Varje vecka får jag bud till jobbet med olika grejer. Vissa saker är roligare än andra. Som när man får ett pressutskick med make up!

Det som gör det här värt att prata om är att de är svensktillverkade kalasbra produkter och det lyfter jag gärna här inne. Dessutom använder jag lite av .Färgs utbud

Jag har dessutom insett att ju större fot jag får i den här branschen, desto mer intressant är det.

En annan sak jag gillar med .Färg (japp, det ska vara en punkt där) är att när man köper produkterna på hemsidan så står det exakt hur man ska använda dom plus att man får en massa tips man har nytta av på riktigt. Jefligt bra för okunniga tanter i femtioårsåldern!

 

Inget samarbete, bara ett bra tips för dig som inte har lust att lägga ut en förmögenhet på smink men ändå få valuta för pengarna.