Glöm att jag tänker klaga på värmen

Ju äldre jag blir, ju mer avskyr jag vintern. Dock är det nog första gången jag upplever en sån varm sommar som vi har just nu. Väääldigt varm. Jag tycker synd om alla djur som måste nödslaktas och jag tänker på gamla människor som har det svårt.

Köpte ju en sån här till Nisse inför vår Spanien-resa men det var inte till att tänka på. Tyckte han.
Igår kom jag på den lysande idén att använda den själv men jag ska i ärlighetens namn erkänna att den inte hjälpte så mycket. 
Det som däremot underlättar vår 38-gradiga sovrum är att slagga i ett av mina arbetsrum i källaren.
Enda stället i huset där det är svalt.
Maken är dessvärre inte jätteroad eftersom soffan bara rymmer en person, hehe!

Igår fick jag en förfrågan om jag inte kunde tänka mig att bo i Spanien i ett år. Det vore kanske inte helt fel. Måste fundera en stund.

  1. Jag klagar inte heller på värmen. Jag kan duscha, jag kan hålla mig inomhus, ja, jag kan göra det någorlunda skönt för mig. Men… några hundra meter ifrån där jag bor finns ett äldreboende där jag cyklar förbi flera gånger om dagen. I morse satt pensionärerna där längs med husets skuggsida, de flesta vinkar och hojtar när jag svischar förbi. På tillbakavägen efter min korta cykeltur satt de fortfarande där. Jag stannade, snackade lite med dem och med personalen. Då var det dags att gå in för de boende, de skulle äta lunch i den mer än 30-gradiga matsalen. Jag frågade personalen om det var möjligt för dem att äta utomhus, där i skuggan. Jodå, men det tar tid med att flytta dem, att flytta ut bord och stolar. Så, såklart, jag ställde min cykel vid sidan om, frågade de boende om de ville sitta utomhus och äta. Det ville dom! Bara ta tag i bord, stolar, rullstolar, rullatorer och duka upp till en lunch utomhus, där det i alla fall var några grader svalare än inomhus. Alltså, så lite som kan göra så mycket! De var så jäkla tacksamma, så glada att få äta utomhus.
    För mig känns det extra härligt, än en gång har jag gjort en insats.

  2. Om en stund, ca 12.30, går jag upp till äldreboendet, hjälper dem att återställa bord, stolar och ta in disken. Min mamma bodde sitt sista år i livet på ett äldreboende, där de flesta boende trodde jag var anställd, eftersom jag var där väldigt ofta. Hjälpte dem med allt, matande, läsa tidningen, ut en runda med rullstolen. Frågade personalen efter mammas död, om jag kunde underlätta för dem, kanske gå ut med de boende, hjälpa till helt ideellt. Nej, det kunde jag inte! Berodde på så in i helvete, rent ut sagt, många paragrafer som skulle uppfyllas. Personalen kände mig, jag har jobbat i skolans värld och blivit granskad i belastningsregistret, alltså helt ren. Så ibland undrar jag när det skriks och gnälls från alla håll och kanter att de gamla inte får möjlighet att gå ut, se nåt annat än de där vita väggarna på äldreboendet, varför inte vi som kan hjälpa, helt ideellt, inte får möjligheten. För mig är det helt ofattbart!

    1. Härligt intiativ av dig!
      Helt sjukt att du mfl inte får hjälpa till, men det är ju inte de som skriker – personalen – som bestämmer tyvärr.. O de som gör det, vet inte hur saker o ting fungerar o hur mycket det skulle underlätta o förbättra.

      Jobbar i hemtjänsten o har nu semester o tänker på ”mina” gubbar o tanter. O jo, jag klagar på värmen, för det är outhärdligt.

      1. Jag vet att det inte är personalen som bestämmer, tyvärr! De, om några, vet ju hur det funkar eller inte funkar i äldreomsorgen. Du och dina kollegor gör ett jättejobb!

        1. Tyvärr slåss man i motvind, t.om mot de närmsta cheferna – säger vi något, får vi bara höra att vi gnäller o inget händer.. Vore det inte för de gamla, hade vi varit många som bytt jobb för länge sen. Vilket många förvisso har gjort, bara sista året, men det är ”naturligt” enligt cheferna – de vill verkligen inte se problemen..

    2. Hej! Så bra det är när man vill hjälpa till. På orten som jag bor i finns det en promenadgrupp. Varje onsdag kl 10 finns en massa pigga frivilliga pensionärer som gå på promenad med de som bor på vårdhemmet. Alla umgås o mår så bra av friska luften. Det finns också en fritidsgård för de äldre som drivs av frivilliga med massor av aktiviteter. Så det går att ordna men jag vet inte hur allt gick till från början. Heja dig som vill hjälpa!

  3. Jag klarar mig nästan i skuggan, tycker det behöver komma lite bris…men framförallt behöver det komma regn, i massor, utan åska! Så att det kan ta ett slut på dessa skogsbränder som härjar över mest hela Sverige. Å verkligt stora häruppe i mina trakter. Otäckt, vågar inte sova över i stugan för jag tänker att det finns alltid nån idiot som ska trotsa eldningsförbudet och grilla lite nere på stranden…Å vips börjar det brinna och jag har ingen aning där jag ligger och sover i stugan ca 200 m från stranden…
    Är full av beundran över alla dem som deltar i släckningsarbetet och när jag tänker på hur varmt det är för dem sväljer jag min gnällsuck över värmen…(för du ska veta att jag gnällsuckat!)

  4. Det här hör inte till inlägget, men måste fråga dig: Jag bor nära dig och brukar jogga förbi gatan där (jag tror att) du bor. Någon har satt upp två orangea jätteskyltar där det står typ ”Bygg inte hus här!”. Vad handlar detta om?? Min löprunda går förbi här så jag kan aldrig stanna och kolla efter, men är så nyfiken! 😀

    1. De har klubbats igenom att skogen ska rivas för att bygga 77 lägenheter där. Min ena granne startade ett ”uppror” och en grupp är nu drivande för att överklaga då det dels är trist att skogen försvinner men att det också är för ”få” lägenheter för att det är motiverat att en hel skog ska bort. Det är tydligen också meckigt att bygga där pga av berg etc.

      …. och du kan väl knacka mig på ryggen om du ser mig med Nisse!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..